lu.se

Translationell medicin

Medicinska fakulteten | Lunds universitet

Sjukhusdesign kan skydda patienter mot resistenta bakterier

2017-09-07

Det är hög tid att sjukhusen designar lokaler och anpassar vårdhygien till ett samhälle som inte längre har verkningsfulla antibiotika. Det anser författaren till en ny avhandling från Lunds universitet som i sin forskning visar på verklighetsbaserade och genomförbara möjligheter.

- Många sjukhus i Sverige och världen börjar bli gamla och slitna. Därför är det nu vi har chansen att bygga rätt ur vårdhygienisk synpunkt, menar Torsten Holmdahl, doktorand vid Lunds universitet och överläkare vid infektionskliniken på Skånes universitetssjukhus i Malmö.

Förutom forskning grundar han sina resonemang på egen erfarenhet av en allt tuffare smitt-spridningsproblematik. Parallellt med aggressiva och antibiotikaresistenta bakterier finns ett globalt problem med nya epidemier som t.ex. SARS, svininfluensan och ebolautbrottet i Västafrika. Calici (vinterkräksjuka) på sjukhusens vårdavdelningar är ytterligare ett exempel på en utmaning.

 

Porträttfoto av Torsten Holmdahl. Fotograf: Roger Lundholm

Torsten Holmdahl, doktorand vid Institu-
tionen för translationell medicin, Lunds
universitet.

Gammalt byggtänkande blev värdefullt på nytt

I avhandlingen har han studerat planerings- och byggprocessen inför uppförandet av den nya infektionskliniken vid Skånes universitetssjukhus i Malmö som stod färdig 2010. Som tidigare chef för kliniken har han själv också varit delaktig i denna process.

- Vårdhygien bör enligt min åsikt vara en av de högst prioriterade aspekterna när man bygger nya sjukhuslokaler. Jag insåg att nybyggnationen i Malmö var ett tillfälle som vi inte fick missa, säger Torsten Holmdahl.

Följden blev att alla yrkeskategorier på kliniken engagerades i planeringsarbetet.  Det byggdes också en fullskalig, fullt utrustad modell av ett patientrum där omfattande tester av smittsäkerhet och arbetsmetoder ägde rum.

I planarbetet bestämde sig sjukhuset för att kombinera kunskap om byggande från tiden före antibiotika började användas i sjukvården med de senaste kraven på ett modernt och välfungerande sjukhus. Slutresultatet blev en byggnad med mycket högt ställda krav på smittsäkerhet med exteriöra entréer till samtliga rum och separata hissar/gångbroar till kliniken. Ventilationskrav, enkelrumsstandard, personalens arbetsmönster och samspelet med den närliggande akutmottagningen har allt haft stor betydelse och påverkat den slutliga utformningen.

Avhandlingen påvisar också att byggkostnaderna kunde hållas nere genom en långt driven standardisering. Betydelsen av att vårdhygien prioriteras och att smittskyddsexpertis deltar i planerings- och byggprocess betonas i slutsatserna som framgångsfaktorer.

 

Infektionskliniken vid SUS i Malmö, fasadbild. Fotograf: Roger Lundholm

Infektionskliniken vid Skånes universitetssjukhus i Malmö.

Ökad smittrisk trots städning – robot kan hjälpa

I avhandlingsarbetet studerades även en annan aspekt av stor betydelse för smittspridning – städning. Traditionell sjukhusstädning sker manuellt och flera tidigare studier har pekat på brister:

- I ett nystädat utrymme föreligger enligt internationella studier fördubblad risk för den inkommande patienten att smittas med föregående patients sjukdom. Eller att överta ett bärarskap av resistenta bakterier, berättar Torsten Holmdahl.

En lösning, enligt avhandlingen, är olika automatiserade städmetoder. Det innebär att personal först städar bort synbart smuts, därefter utför en maskin eller städrobot en mer effektiv och smittdödande städning. I avhandlingen uppnåddes bäst resultat med väteperoxid som efter avslutad städning vädras ut och bryts ner till miljövänliga slutprodukter. Forskningsstudierna kring nya städmetoder fortsätter nu vid infektionskliniken i Malmö.

- Jag tror att det kan krävas en ögonöppnare för att införandet av automatiserad städning i Sverige ska ta fart. I Danmark och Storbritannien har man haft omfattande problem med svårutrotade clostridium-bakterier i sjukhusmiljö. Där har man påbörjat införandet av automatiserad städning som ett av flera vapen mot bakterierna.

Avhandlingsarbetet har finansierats av Lunds universitet och Region Skåne.

Torsten Holmdahl är doktorand vid Institutionen för translationell medicin vid Lunds universitet. Han disputerar på avhandlingen ”Hospital design and room decontamination for the post-antibiotic era and an era of emerging infectious diseases. From a macro to a micro perspective” den 7 september 2017.

 

Fakta/Infektionskliniken vid Skånes universitetssjukhus i Malmö

Infektionskliniken vid Skånes universitetssjukhus i Malmö stod färdig 2010. Byggnadens funktion går igen i designen, där våning 2-4 rymmer infektionsklinikens enkelrum samt för närvarande även barnklinikens infektionsavdelning. Alla rum har av smittskyddsskäl egen besöksentré från de karakteristiska balkongerna med glaslameller. Dessa ger visst skydd mot väder och vind samtidigt som luftcirkulationen är tillräckligt god ur smittspridningssynpunkt. Personalen angör rummen från en korridor på insidan.
De högt ställda hygienkraven har förenats med höga anspråk på en intressant formgivning.
Infektionskliniken belönades 2010 med Malmö stadsbyggnadspris samt 2012 med utmärkelsen Building Better Healthcare Award. Arkitekter är C. F. Møller Architects I samarbete med SAMARK Arkitektur & Design.
(Källa: Lunds universitet och Skånes universitetssjukhus)

 

Fakta/Ökad risk för svårstoppade smittor

Antibiotikaresistenta bakterier - Förekomsten av antibiotikaresistenta bakterier har ökat successivt över tid, och flera av de vanligaste antibiotika har idag försämrad eller ingen verkan. Att bygga sjukhus på ett sätt som försvårar smittspridning och underlättar effektiv städning är två av flera metoder att minska spridningen och antalet sjuka patienter.
Klimatförändringarna – I takt med att koldioxidhalten i atmosfären ökar och att klimatgränserna flyttar norrut ökar också risken att oönskade mikroorganismer får fotfäste även på nordliga breddgrader.
SARS (Severe acute respiratory syndrome) – Smittsamt virus som före 2003 var helt okänt. SARS är en smittsam lunginflammation som började i Kina och snabbt spred sig till Hong Kong, Singapore, Vietnam och Kanada. Den orsakade omfattande beredskapsinsatser även i svensk hälso- och sjukvård. Sjukdomen är numera ovanlig.
Calici (vinterkräksjuka) – Caliciviruset  är extremt smittsamt även i små mängder och orsakar kraftig magsjuka hos den drabbade. Många svenska sjukhus och vårdboenden har på sina avdelningar problem med calicismitta under stora delar av året.
Clostridium difficile - Clostridium difficile är en bakterie som ofta finns i tarmens normala flora. Vid överväxt kan den bland annat leda till svåra diaréer. Bakterien bildar sporer som kan vara svåra att avlägsna från kontaminerade lokaler.
Snabbspridna pandemier och epidemier – Utbrottet av svininfluensa (den nya influensan) 2009 och Ebolautbrottet i Västafrika 2014 är exempel från senare år på att virusspridning snabbt kan bli omfattande och kräver stora resurser i forma av smittskydd. Moderna resvanor med bland annat interkontinentala flygresor ökar takten i spridandet.
(Källa: Lunds universitet och Skånes universitetssjukhus)

Text: Björn Martinsson
Foto: Roger Lundholm

 

Infektionskliniken vid SUS i Malmö. Fotograf: Roger Lundholm

Infektionskliniken vid Skånes universitetssjukhus i Malmö.