lu.se

Translationell medicin

Medicinska fakulteten | Lunds universitet

Meny

Forskningen vid institutionen för translationell medicin

Ett 25-tal forskargrupper är knutna till Institutionen för translationell medicin. Läs mer nedan om några av institutionens mest framgångsrika forskningsområden:

   

Bilddiagnostik och strålningsfysik

I medicinsk strålningsfysik studerar man, vidareutvecklar och tar fram ny kunskap kopplad till strålning och radioaktivitet.  Viktiga användningsområden är strålbehandling vid cancer, strålningsdiagnostik med hjälp av röntgen, datortomografi, nuklearmedicin och kärnspinnresonansavbildning (MRI). Området är också centralt när det gäller att skydda människor och omgivande miljö mot skadliga effekter av strålning och radioaktiva ämnen, och institutionens forskare samverkar inom detta fält med statliga Strålsäkerhetsmyndigheten.

Forskarna i Malmö utvecklar bland annat olika varianter av tredimensionell bilddiagnostik som erbjuder förbättrade möjligheter att studera sjukdomar på dolda och svåråtkomliga delar av kroppen. Utveckling av nya och effektivare dosimetrar för att upptäcka radioaktiv strålning är ett annat område.

Olika tekniker för att mäta förekomsten av giftiga tungmetaller som bly, kvicksilver och kadmium i våra kroppar är andra forskningsområden.

 

Blodkoagulation

Alltför tunt blod innebär risk för stora blodförluster medan för tjockt blod kan orsaka livshotande blodproppar.  En reglerande faktor i blodet är ett särskilt protein, protein C. Institutionen har en lång tradition av framstående forskning inom detta fält. Bland annat undersöks hur proteinet samverkar med kärlväggar för att koagulationsprocessen ska fungera optimalt. En väl utvecklad grundforskning inom området har ökat kunskapen om hur detta förlopp går till och är därför ett viktigt steg mot förbättrad diagnostik och framtagande av mediciner.

 

Immunförsvar

Immunbrist ger upphov till infektioner, och ökad kunskap om immunförsvarets uppbyggnad och funktion öppnar därför många nya möjligheter när det gäller diagnostik och behandlingar. Forskning sker bl.a. med fokus på det s.k. komplementsystemet (som är en del av immunförsvaret) och hur brist på vissa typer av proteiner där påverkar immunförsvarets skyddande förmåga.

 

Cancer

Forskning kring cancertumörers uppkomst och hur de därefter utvecklas i kroppen är det fält som sysselsätter flest forskare hos oss. Forskning sker på både cell- och molekylnivå. Nya proteinfynd har lett till ny kunskap om bröstcancer och möjlighet att utveckla en peptid (kedja av aminosyror) med god stoppeffekt. Tester av denna peptid pågår.

Prostatacancer och tjocktarmscancer är andra exempel på cancerformer som undersöks. Exempel på förstnämnda är neuroendokrina tumörer som tros ha ett samband med prostatacancer.

 

Handkirurgi

Forskningen inom handkirurgi har inriktning på behandling av handskador, särskilt nervskador, och hur bästa funktion efter reparation ska uppnås. Forskarna intresserar sig för såväl själva nervskadorna som deras koppling till hjärnans tolkande och styrande funktioner. Tidsaspekten för signalering i celler efter nervskada är en central linje i forskningen.

Av särskilt intresse är också den ökade risken för nervinklämning samt förekomst av nervsjukdom vid diabetes. Handkirurgiforskarna deltar i europeiska samarbetsprojekt kring utveckling av en nervprotes (BIOHYBRID) samt utvecklar även en artificiell hand. Avsikten är att kunna ersätta nerv- och handtransplantationer.

 

Luftvägsinfektioner

Forskning inom klinisk mikrobiologi har en mångårig tradition. Luftvägsinfektioner är ett fokusområde, forskningen kartlägger här bakteriernas ytmolekyler och vilka delar av kroppens försvar som de interagerar med. Siktet är framför allt inställt på att kunskaperna kan leda till nya vaccin.  Ett expansivt forskningsfält är utveckling av vaccin mot Haemophilus influenzae, en vanligt förekommande bakterie som bl.a. orsakar öron- och luftvägsinflammation. Studier kring antibiotikaresistens pågår också.

 

HIV och andra sjukdomar som smittar via blodet

Biobanken på sjukhusområdet i Malmö har möjliggjort större befolkningsstudier, där bl.a. infektionspanoramat hos den skånska befolkningen har följts.  Exempel är studier kring hur olika blodsmittor som hepatit C och HIV sprids genom bl.a. blodtransfusioner och injektionsmissbruk. Forskning kring sexuellt överförbara sjukdomar som humant papillom virus (HPV)  är en annan inriktning.