lu.se

Medicinska fakulteten

Lunds universitet

Meny

Torsten Almén och idén till ett nytt röntgenkontrastmedel

"Inte minns jag vilken dag det var", säger den pensionerade röntgenprofessorn Torsten Almén i Malmö. ”Men det var nog någon gång under 1964 som jag fick idén. Jag höll på med en angiografi på gamla röntgenavdelningen på MAS. Jag sköljde katetern medan den låg inne i patientens artär i ljumsken. När jag sköljde med 0.9% koksaltlösning gjorde det inte ont i patientens ben men när jag sprutade röntgenkontrastmedel så gjorde det verkligen ont.”

Almén kom då att tänka på att koksaltlösningen kallades ”fysiologisk” därför att 0,9 % NaCl i vatten har samma osmotiska tryck som finns i extracellulärvätskan. Kunde det vara så enkelt att kontrastvätskan framkallade smärta genom sitt mycket höga osmotiska tryck? Den var ju så koncentrerad att den påminde om sirap. Att hög saltkoncentration kunde vara irriterande visste han genom egen erfarenhet av att simma under vatten. På sommarnöjet i Bohuslän sved det minsann i ögonen. Det gjorde det inte hemma, utanför Ystad. Där var vattnet bräckt och inte alls så salt som i Bohuslän.

Inom röntgendiagnostiken fordras ibland det vi kallar kontrastmedel. De innehåller jod och därmed absorberar de röntgenstrålarna. Ett blodkärl syns vanligen inte alls på röntgenbilden men om det fylls med kontrastmedel så framträder det tydligt. Att injicera kontrastmedel har därför blivit en viktig del av diagnostik av sjukdomar i kärlen t ex åderförkalkning och blodpropp.

 Almén insåg att idén bäst kunde prövas genom att man framställde ett kontrastmedel som inte hade samma höga osmotiska tryck. För det fordrades det mer jod i varje molekyl samtidigt som medlet inte dissocierades i lösning – det skulle vara ”icke-joniserat” .
 Men svensk läkemedelsindustri nappade inte!
 

Almén kontaktade ett par svenska läkemedelsföretag men fick ”nobben” – deras sakkunniga trodde inte alls på idén. Almén var just då sur på det svenska skatteväsendet som vägrat honom avdrag för en konferensresa. Han kontaktade ett norskt företag och efter några förvecklingar fick han ett samtal med forskningschefen Hugo Holtermann på det norska företaget Nyegaard och då sade det ”Klick”. Företaget skulle just starta en ny utveckling av kontrastmedel och beslöt sig för att satsa på Alméns koncept. Detta trots att hans molekyler enligt gängse kemiska föreställningar var omöjliga.

Men det gick och 1969 kunde det första icke-joniska kontrastmedlet göra sitt segertåg. Det hette Amipaque och användes för ryggmärgsbedövning. Sedan kom flera medel i den gruppen och Nyegaard blev snart den dominerande producenten av kontrastmedel i världen och tjänade mycket pengar på de nya kontrastmedlen.

Malmö (och Sverige) fick trots allt glädje av Alméns uppfinning. Nyegaard förlade en ganska stor forskningsavdelning på Medeon i Malmö. Där arbetar Torsten Almén, 74, fortfarande. Nyegaard har köpts upp ett par gånger och ägs nu av General Electric. Men den glade pensionären Torsten Almén är oförändrat pigg och tränar på sin oboe då och då.

 Text: Håkan Westling

 

torsten almen
Torsten Almén kombinerar radiologi med musik.