lu.se

Medicinska fakulteten

Lunds universitet

Meny

Philip Sandblom - kirurg med konstintresse

Philip Sandblom (1903-2001) - kirurg som kombinerade konstintresse med medicinsk forskning

Professor Philip Sandblom, framstående kirurg och Lunds universitets rektor 1957-68, kombinerade sitt stora konstintresse med medicinsk forskning. Han studerade bland annat sambandet mellan sjukdom och konstnärligt skapande.

Philip Sandblom föddes av svenska föräldrar i Chicago, USA 1903. Familjen flyttade senare till Sverige via Norge där fadern grundade Oslos tandläkarskola. Philip Sandblom genomgick sin grundutbildning i medicin på Karolinska Institutet och specialiserade sig på kirurgi och pediatrisk kirurgi. Hans doktorsavhandling, som lades fram vid Karolinska Institutet 1944 hette "The tensile strength of healing wounds". Innan dess hade han studerat gallblåsans fysiologi under ett års studier hos den välkände fysiologen A.C. Ivy vid Northwestern University i Chicago. Under sin påföljande forskningsgärning i Sverige studerade och namngav Philip Sandblom andra patologiska tillstånd, särskilt "hemobili". År 1950 utnämndes han till professor i kirurgi vid Lunds universitet.

Rektor vid Lunds universitet 1957

1957 fick han titeln Rector Magnificus från Lunds universitet, en titel han hade till 1968. Under denna period expanderade universitetet kraftigt och genomgick omfattande organisatoriska förändringar. Sandblom insåg tidigt vikten av internationellt samarbete och var en varm förespråkare för universitetet utomlands. Det var också han som etablerade de första utbytesprogrammen med ett utländskt universitet, University of California. Philip Sandblom tilldelades flera internationella utmärkelser under sin tid som rektor, bl.a titeln filosofie doktor honoris causa vid det egna universitetet 1968.

Kombinerade konstintresse och medicin

Konst var ett centralt tema i Sandbloms liv, ett intresse han delade med hustrun Grace. Grace föddes i New York och träffade Sandblom i Sverige 1932. Kärlek vid första ögonkastet utvecklades till ett livslångt förhållande med en gemensam passion för konstsamlande. Paret skapade en samling med verk av Delacroix, Renoir, Picasso, Matisse, Braque, med flera. Många av dessa konstverk donerades senare till Nationalmuseum i Stockholm.

Philip Sandblom kombinerade sin passion för konsten med ett stort medicinintresse, vilket kom till uttryck genom talrika artiklar och böcker. I hans mest välkända verk, Skapande och sjukdom: hur lidande påverkar litteratur, konst och musik, undersöker han sambandet mellan verkligheten och den imaginära världen och analyserar effekterna av mentalsjukdom, drogberoende och kronisk sjukdom hos många författare, konstnärer och musiker. Philip Sandblom avslöjar exempelvis att Vincent van Gogh (1853-1890) led av en variant av epilepsi, vilket ledde till perioder av ångest, förvirring och aggression, troligen framkallade av absintberusning. Han beskriver hur van Gogh under ett deliriumanfall, då han hotat att döda sin vän Gaugin, skar av sin örsnibb och skickade den till en prostituerad. van Goghs tillstånd ledde även till hypergrafi, tvångsmässig, intensiv konstnärlig aktivitet. Sandblom menar att vi har detta sjukdomstillstånd att tacka för ett överväldigande antal fantastiska målningar av van Gogh, många av dem skapade på en enda dag.

Årliga föreläsningar i Sandbloms anda

Efter pensioneringen fortsatte Philip Sandblom att arbeta som läkare och forskare i San Diego i USA och i Lausanne i Schweiz, där han även bosatte sig. Han avled i Lausanne vid 97 års ålder. Hans änka Grace Sandblom har skapat en särskild fond för årliga föreläsningar på hans födelsedag, kring temat "Humaniora och medicin" vid Medicinska fakulteten.

Text: Hülya Leeb-Lundberg

 

Philip Sandblom
Philip Sandblom