lu.se

Medicinska fakulteten

Lunds universitet

Medicinska rön kring Östersjön

2019-04-16

bok explorations baltic sea

I en nyutgiven antologi utforskar författare från ett tiotal lärosäten hur medicinska rön genom historien färdats över nationsgränserna. ”Explorations in Baltic Medical History, 1850-2015” (Rochester University Press) är en bok om sjukdomserfarenhetens och den medicinska kunskapens rörlighet över tid i vårt geografiska närområde.

Det är medicinhistorikerna Jonatan Wistrand (Lund) och Nils Hansson (Düsseldorf), som står bakom boken vars kapitel är skrivna av historiker, läkare och etikforskare från länderna runt Östersjön.

Varför medicinhistoria?
 – All historisk forskning kretsar kring dimensionen tid. Men vi vill också peka på rummets betydelse för hur vi väljer att förstå ett historiskt skeende. Östersjöregionen är en otroligt intressant plats som både knutits samman och slitits isär av skilda och motsägelsefulla politiska krafter. Genom tio olika nedslag belyser antologin hur detta satt sin prägel på medicinen och dess utövare, säger Nils Hansson, akademiråd (dr. habil.) vid institutionen för medicinens historia, teori och etik vid Heinrich-Heine-universitetet i Düsseldorf.

jonatan wistrand och nils hansson
Jonatan Wistrand och Nils Hansson. Foto: Katrin Ståhl

De båda redaktörerna talar om hur den politiska utvecklingen i världen på senare år har gått mot allt starkare isolationism och att de som argumenterar för stärkta gränser ofta pekar bakåt, mot historien, för att legitimera att det var bättre förr.

– Men en sådan föreställning är huvudsakligen falsk. I vår bok kan vi tvärtom visa hur ett rikt och aktivt kunskapsutbyte mellan länderna kring Östersjön sporrade den medicinska vetenskapens snabba framväxt under 1800-talets slut och 1900-talets början säger Jonatan Wistrand, som är läkare och forskare vid Enheten för Medicinens Historia vid Lunds universitet.

Forskare har rest mellan länderna, patienter med olika nationalitet har mötts på sjukvårdsinrättningar, medicinska metoder har spridits över gränserna. Ett för svensk del särskilt intressant exempel på kunskapsspridning, som lyfts i boken, är Zandermaskinerna döpt efter den svenske läkaren Gustaf Zander (1835-1920). Om exporten av Zanders mediko-mekaniska sjukgymnastik (som påminner om moderna gym) skriver Göteborgsbaserade historikern Anders Ottosson.

Politik och medicin
 En annan aspekt som lyfts fram är hur nära banden mellan medicin och politik varit, inte bara i vår tid utan också historiskt. Ibland och på en del håll har politiska anspråk tillfälligt ödelagt medicinen, något som den polska läkaren och medicinhistorikern Joanna Nieznanowska visar i sitt kapitel om hur det medicinska samfundet i Stettin demolerades av andra världskrigets härjningar. I andra fall har medicinens koppling till politik varit mindre dramatisk men ändå betydelsefull, exempelvis i lagstiftningen kring biobanker i olika länder runt Östersjön nu vid millenieskiftet. Om det skriver medicinetikern Katharina Beier, verksam vid universitetet i Göttingen.

Patientens röst
Bokens tyngdpunkt ligger på yrkesaktörerna, men det medicinska kunskapsutbytet i Östersjöregionen har inte bara handlat om vetenskapliga rön. Också patienter färdades tidigt mellan länderna, på storskaliga sjukvårdsinrättningar blandades deras berättelser om sjukdomens upplevda erfarenhet. Som exempel på det Jonatan Wistrand skriver om poeten Harriet Löwenhjelms skildring av tillvaron på sanatorium i Danmark, Sverige och Norge under 1910-tal.

Jonatan Wistrand och Nils Hansson lyfter också att medicinhistoria kan träna vår förmåga till sund skepticism och ifrågasättande av tillfälliga ”flugor”. Ett sådant exempel ger historikern Michaela Malmberg i sin text om den gynekologiska massagens uppgång, spridning och fall med fokus på Sverige-Tyskland. När denna underliga behandlingsmetod mot diverse "kvinnliga" sjukdomstillstånd tog form mot slutet av 1800-talet, så var den svenske majoren och sjukgymnasten Thure Brandt (1819-1895) särskilt tongivande.

– Historisk forskning kan fungera reflekterande för oss som lever här och nu. Genom att spegla oss i det förflutna upptäcker vi saker vi annars inte så lätt får syn på vilket då också manar till eftertanke och reflektion, säger Jonatan Wistrand.

Boken tar sin utgångspunkt i konferensen ”Bridging the Baltic: Circulation of medical knowledge in the Baltic Sea region” som anordnades hösten 2014 i Lund med ekonomiskt stöd av Marcus Wallenbergs stiftelse, Grace och Philip Sandbloms fond samt Bengt Lindskogs stiftelse.

Kontaktuppgifter:
Jonatan Wistrand: jonatan.wistrand@med.lu.se
Nils Hansson: Nils.Hansson@hhu.de

Katrin Ståhl