lu.se

Medicinska fakulteten

Lunds universitet

Nytt angreppssätt för att reparera skadad hjärna

2018-10-02

Nu inleds ett forskningsprojekt för att finna nya möjligheter att reparera en skadad hjärna. Det är ett helt nytt angreppssätt och målet är att metoden ska kunna användas för att utveckla nya behandlingar mot Parkinsons sjukdom och andra svåra sjukdomar och skador i hjärnan som Alzheimer och stroke.

malin parmar
Malin Parmar. Foto: Kennet Ruona

Det är Malin Parmar, professor i cellulär neurovetenskap vid Lunds universitet, som ska leda det femåriga projektet som nu tilldelas närmare 22 miljoner kronor från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse. Malin Parmar och hennes lundakollega, Tomas Björklund, ska tillsammans med forskarna Thomas Perlmann och Andras Simon från Karolinska Institutet utveckla en ny metod för att ersätta skadade och döda nervceller genom att utnyttja hjärnans inneboende förmåga till nybildning av nervceller.

Neurodegenerativa sjukdomar, såsom Parkinson sjukdom och Alzheimer och hjärnskada som stroke innebär att nervceller i hjärnan dör och inte kan återbildas. Det är sjukdomar som drabbar alltfler till följd av att vi lever allt längre. Det finns idag ingen behandling som ersätter de förlorade cellerna.

– Vi utvecklar redan andra viktiga och mycket intressanta nya metoder för att reparera skador i hjärnan som exempelvis celltransplantation och metoder för att odla fram nervceller från stamceller. Men dessa är till delar problematiska av såväl etiska och praktiska skäl, och det är komplicerade och väldigt kostsamma processer. Vi har därför ett stort behov av att utveckla nya metoder för att reparera skador i hjärnan, säger Malin Parmar.

– I detta projekt ska vi utveckla en ny och spännande alternativstrategi för att ersätta skadade och döda nervceller genom att utnyttja hjärnans egna inneboende regenerativa potential. Strategin bygger på att nyttja hjärnans egna gliaceller och styra dessa till att bilda nya nervceller. På så sätt undviker man den komplicerade processen med att transplantera kroppsfrämmande celler.

Forskarna ska göra jämförande studier med hjälp av unika modeller från självläkande salamandrar och i möss som inte har samma förmåga att bilda nya celler, för att ta reda på varför nybildning av nervceller återaktiveras vid skada hos salamandrar men inte hos däggdjur. Därefter ska de modifiera dessa mekanismer för att uppnå även nybildning av nervceller i möss och sedan utvärdera mognad, funktionalitet och integration av nervcellerna i unika pre-kliniska modeller.

– Våra studier öppnar upp helt nya möjligheter för att styra nybildning av celler direkt i hjärnan, anslaget från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse är därför mycket värdefullt, säger Malin Parmar.

Kontakt: Malin Parmar, professor i cellulär neurovetenskap vid Lunds universitet, 046-222 0620, 070-982 39 02, malin.parmar@med.lu.se

Katrin Ståhl