lu.se

Medicinska fakulteten

Lunds universitet

Enkelt sätt att mäta smärta öppnar för bättre eftervård

2018-05-24

God smärtlindring efter en operation kan påskynda återhämtningen och därmed minska risken för komplikationer som blodpropp och infektion. Aktuell forskning från Lunds universitet visar hur man kan mäta och förutsäga smärta redan före operationen, för att kunna optimera behandlingen.

I sitt avhandlingsarbete har Anna Persson, nyligen disputerad vid Lunds universitet och läkare vid Hallands sjukhus, undersökt om nålsättning på patienter inför en operation kan användas för att uppskatta hur kraftig smärta de får efter operationen. Nålsättningarna görs för att ge patienten en injektion av sömnmedel (propofol) inför ingreppet.

Personer som upplevde en högre grad av smärta vid nålsättningen hade nästan dubbelt så hög risk att få ont efter operationen. Vid galloperation, som studerades särskilt*, var risken mer än tre gånger så hög. Anna Persson ser nu möjligheter att utveckla en billig och enkel mätmetod för smärta före operation:

anna persson
Anna Persson. Foto: Gunnar Menander

– Nålsättningen görs i vilket fall. Genom att mäta upplevelsen av smärta vid nålsättning och därefter kombinera resultatet med data om andra riskfaktorer för smärta tror jag att det går att få fram en metod med relativt hög tillförlitlighet. Exempel på andra riskfaktorer är ålder, kön och typ av operation, säger Anna Persson.

Redan idag har Hallands sjukhus infört smärtskattningar vid nålsättning som antecknas i patientjournalen.

Smärta problem för många men svårt att mäta
Metoderna för narkos, bedövning och operation har över tid förfinats. Trots det upplever många patienter påtaglig smärta efter kirurgiska ingrepp. Smärtan kan i allvarliga fall leda till komplikationer samt långsiktigt ihållande eller kronisk smärta.

– Smärta är individuellt och upplevelserna varierar därför kraftigt mellan olika patienter. Ungefär en tredjedel av patienterna upplever måttlig smärta eller mer vid uppvaknandet efter en operation, berättar Anna Persson.

Även om det finns nackdelar i form av patienters lidande och risk för ökade vårdkostnader till följd av dålig smärtlindring så mäts smärta sällan i vården.

Gentest kan i framtiden bli verklighet
I sitt avhandlingsarbete har Anna Persson också undersökt ett par andra sätt att skatta smärta inför en operation:

  • Ett mätinstrument som använder elektrisk ström för att fastställa en persons smärttröskel
  • Variationer och mönster i patientens arvsanlag

Det undersökta mätinstrumentet visade sig vara tillförlitligt, men endast vid mätning på kvinnor.

– Ett intressant resultat, även om vi inte har undersökt orsaken. Det belyser att vi kanske behöver utveckla olika metoder beroende på kön, kommenterar Anna Persson.

Hon anser också att våra arvsanlag i framtiden kan bli en möjlig väg att förutsäga smärta. I studien identifierades ett antal gener av särskilt intresse, men de behöver i ett första, fortsättande steg undersökas i större studier med fler patienter. Om några år går det kanske att få fram en eller flera genetiska profiler som tillsammans med ett blodprov kan visa om personen har förhöjd risk att drabbas av allvarlig smärta efter en operation, tror Anna Persson.

Forskningen fortsätter med en långtidsuppföljning av en del av de patienter som ingått i nålsättningsstudierna. Anna Persson hoppas även kunna gör en behandlingsstudie där patienter som smärtskattats vid nålsättning jämförs med en kontrollgrupp.

Studierna i avhandlingen inkluderar 67-600 patienter vid Hallands sjukhus i Halmstad. Avhandlingsarbetet har bland annat finansierats med stöd från FoU Region Halland och Södra Sjukvårdsregionen.

Anna Persson disputerade med avhandlingen ”Predicting postoperative pain - Clinical and genetic studies of relationships between pain sensitivity and pain after surgery” vid Lunds universitet den 18 maj 2018.

* titthålsoperation där gallblåsan avlägsnas

Björn Martinsson