lu.se

Medicinska fakulteten

Lunds universitet

Så kan aggressiv bröstcancer omvandlas till behandlingsbar

2018-03-21

Nästan vart tredje cancerfall som drabbar kvinnor i Sverige är bröstcancer. Av dessa är cirka 10-15 procent tumörer som inte svarar på behandling med hormoner, vilket gör dem mer aggressiva och oftare ger upphov till återfall. Nu har ett internationellt forskarlag lett av forskare vid Lunds universitet upptäckt att dessa aggressiva tumörer kan byta identitet genom manipulering av bindvävscellerna i brösttumören. Forskarna utvecklar nu ett nytt läkemedel för svårbehandlad bröstcancer, som innebär att den aggressiva tumören omvandlas till en hormonkänslig tumör som kan behandlas med konventionell hormonterapi.

Cancer uppstår till följd av mutationer och andra genetiska förändringar som stänger av de kontrollsystem för tillväxt som normalt finns i våra celler. Nya studier betonar dock vikten av cancercellernas kommunikation med andra celltyper i den omkringliggande vävnaden, såsom bindvävs-, blodkärls- och immunceller för att tumörer ska kunna bildas, sprida sig och motstå behandling. Bröstcancer är en av de mest bindvävsrika tumörtyperna, vilket talar för att just bindvävscellerna skulle kunna spela en stor roll i denna tumörsjukdom.

Hormonkänslig och icke hormonkänslig bröstcancer
Genom analyser som rutinmässigt görs vid diagnos av bröstcancer delas sjukdomen in i flera olika undergrupper som har vitt skilda prognoser och behandlingsalternativ. Den bästa prognosen har de patienter (cirka 70 procent) med en tumör som är hormonkänslig (luminal bröstcancer), medan de cirka 10-15 procent som har tumörer som är okänsliga för hormoner (basala brösttumörer) är mer aggressiva oftare ger upphov till återfall och patienterna kan endast erbjudas behandling med höga doser av cellgifter.

kristian pietras
Kristian Pietras, professor i molekylär medicin vid Lunds universitets cancercentrum på Medicon Village. Foto: Kennet Ruona

– I våra studier av bröstcancercellers kommunikation med sin omgivande vävnad har vi funnit en tillväxtfaktor – PDGF-CC – som förmedlar information mellan tumörceller och bindvävsceller främst i basala brösttumörer. Våra studier av runt 1400 brösttumörer visade att höga nivåer av PDGF-CC i tumörcellerna var associerat med en dålig prognos. Efterföljande experimentella studier bekräftade att hög aktivitet av PDGF-CC ledde till tumörer som växte fortare och med en större infiltration av bindväv, förklarar cancerforskare Kristian Pietras, professor vid Lunds universitet.

Han har lett ett multidisciplinärt och internationellt forskarlag som utgått från Lunds universitets cancercentrum på Medicon Village i samarbete med forskare från Karolinska Institutet.

– Tidigare har man trott att de olika undergrupperna av bröstcancer i huvudsak härstammar från olika typer av celler i bröstkörteln. Våra studier visar dock att bindvävsceller också kan påverka brösttumörens identitet vad gäller känslighet för hormoner, säger Ulf Eriksson, professor vid Karolinska Institutet, och en av medförfattarna till studien.

Utvecklat behandlingsstrategi mot aggressiv bröstcancer
I experimentella modeller testade forskarna ett nytt biologiskt läkemedel som slog ut den PDGF-CC-medierade kommunikationen mellan tumörceller och bindvävsceller. Detta resulterade i att basala brösttumörer omvandlades till hormonkänsliga luminala brösttumörer. Som en konsekvens av omvandlingen kunde tumörsjukdomen därefter behandlas framgångsrikt med gängse hormonläkemedel. Forskarna kunde även visa på det omvända; om en hormonkänslig luminal brösttumör får möjlighet att kommunicera med bindvävsceller, via PDGF-CC, omvandlades den till en basal brösttumör, som inte längre svarade på behandling med hormonläkemedel.

– Vi har alltså utvecklat en ny behandlingsstrategi för aggressiva och svårbehandlade basala brösttumörer som innebär att cancern omvandlas till en hormonkänslig tumör som svarar på konventionell hormonterapi, avslutar Kristian Pietras.

Studien är till stora delar finansierad av en donation från Göran och Birgitta Grosskopf, samt forskningsmedel från European Research Council (projektet TUMORGAN), Cancerfonden och Vetenskapsrådet.

Publikation i Nature Medicine
Microenvironmental control of breast cancer subtype elicited by paracrine platelet derived growth factor-CC signaling
Pernilla Roswall, Matteo Bocci, Michael Bartoschek, Hong Li, Glen Kristiansen, Sara Jansson, Sophie Lehn, Jonas Sjölund, Steven Reid, Christer Larsson, Pontus Eriksson, Charlotte Anderberg, Eliane Cortez, Lao H Saal, Christina Orsmark-Pietras, Eugenia Cordero, B Kristian Haller, Jari Häkkinen, Ingrid JG Burvenich, Elgene Lim, Akira Orimo, Mattias Höglund, Lisa Rydén, Holger Moch, Andrew M Scott, Ulf Eriksson, Kristian Pietras.
Nature Medicine, online 12 mars 2018, http://dx.doi.org/10.1038/nm.4494

Forskning är ett lagarbete
Sex olika forskargrupper vid Lunds universitets cancercentrum på Medicon Village har bidragit till studien med värdefull expertis inom onkologi, patologi, genomik, bioinformatik, djurexperimentella system, experimentella behandlingsstudier och cell- och molekylärbiologi. Studien initierades tillsammans med professor Ulf Eriksson vid Karolinska Institutet. Vidare innefattar forskarlaget en lång rad internationella samarbetspartner, vars expertis, inte minst inom utveckling av biologiska läkemedel (professor Andrew Scott, La Trobe University, Melbourne) och patologi (professor Glen Kristiansen, University Hospital, Bonn) varit nödvändig för projektets framgång.

Kontakt: Kristian Pietras, professor i molekylär medicin, Avd för translationell cancerforskning, Institutionen för laboratoriemedicin, Lunds universitet, 046-222 64 29, mobilnummer 0709-209 709, kristian.pietras@med.lu.se

Åsa Hansdotter