lu.se

Medicinska fakulteten

Lunds universitet

Generna som styr din förmåga att försvara dig

2017-06-19

Forskare vid Lunds universitet och deCODE Genetics på Island har studerat hur vårt antikroppsförsvar påverkas av variation i vår DNA-sekvens. Man upptäckte 38 tidigare okända genvarianter som styr blodets antikroppsnivåer, och därmed kan påverka vårt immunförsvar. Upptäckten, som nu publiceras i Nature Genetics, kan få betydelse för framtida forskning och behandling av t ex immunsjukdomar och infektioner.

Antikroppar (immunoglobuliner) är en av immunförsvarets hörnpelare. De upptäcker t ex virus och bakterier, och hjälper till att oskadliggöra dem. Ibland angriper de också kroppen själv, vilket kan leda till s k autoimmuna sjukdomar.

Även hos friska skiljer sig antikroppsbildningen från person till person. I studien mättes de huvudsakliga antikroppstyperna (IgA, IgG och IgM) hos 19,219 personer från Sverige och Island. Genom att koppla mätningarna till genetiska markörer, upptäcktes 38 genvarianter som påverkar antikroppsnivåerna i blodet. Björn Nilsson har lett forskargruppen i Lund:

- Mycket är okänt om vad som styr immunförsvaret. Våra fynd är spännande på flera sätt. Dels ger de ny insikt i vad som styr antikroppsnivåer in vivo hos människan. Dels påverkar flera av genvarianterna även risken för vissa autoimmuna sjukdomar och blodcancersjukdomar. Dels har vi upptäckt en hel rad gener som tidigare aldrig kopplats till antikroppsbildning, och nu kan utforskas vidare.

bjorn nilsson

Det finns hundratals medfödda immunbristtillstånd. För flera av dessa har man fortfarande inte hittat sjukdomsgenen. Forskarna hoppas att fynden kan hjälpa till att lösa vissa av de gåtorna. T ex hittade man en mutation i genen RUNX3 som ger lägre halt antikroppar av typen IgA. Denna form av antikropp hjälper till att skydda kroppens slemhinnor från infektioner.

- Personer som bär RUNX3-mutationen har rejält sänkta IgA-nivåer, och vi är förstås nyfikna på om den kan ha koppling till IgA-brist, som är ett av de vanligaste primära immunbristtillstånden.

Studien är ett av flera resultat från den nya forskningsmiljö inom blod- och immungenomik, som byggts upp de senaste 5-6 åren vid Institutionen för laboratoriemedicin, Lunds universitet. För den här typen av studier krävs breda befolkningsmaterial. Det är tekniskt invecklad forskning som kräver avancerad dataanalys, storskaliga genetiska analyser och experimentella studier, men är viktig för att förstå blod- och immunsystemet och dess sjukdomar:

- Egentligen har vi upptäckt tidigare okända ”inställningsrattar” i antikroppsfabriken. Nästa steg blir att försöka skruva lite mer på dem för att påverka antikroppsbildningen i behandlingssyfte, avslutar Björn Nilsson.

Studien har finansierats med medel från Stiftelsen för strategisk forskning, Marianne och Marcus Wallenbergs stiftelse, Knut och Alice Wallenbergs stiftelse och Vetenskapsrådet

Åsa Hansdotter

Publikation

"Identification of sequence variants influencing immunoglobulin levels"

Jonsson S, Sveinbjörnsson G, Lopez de Lapuente Portilla A, Swaminathan B, Plomp R, Dekkers G, Ajore R, Ali M, Bentlage A, Elmer E, Eyjolfsson G, Gudjonsson S, Gullberg U, Halldorsson B, Hansson M, Holm H, Johansson Å, Johnsson E, Jonasdottir A, Ludviksson B, Oddsson A, Olafsson I, Olafsson S, Sigurdardottir O, Stefansdottir L, Masson G, Sulem P, Wuhrer M, Wihlborg A-K, Thorleifsson G, Gudbjartsson D, Thorsteinsdottir U, Vidarsson G, Jonsdottir I**, Nilsson B**, Stefansson K**., ** = Delat sisteförfattarskap.

Nature Genetics, 19 juni 2017. DOI: 10.1038/ng.3897

Kontakt

Björn Nilsson, forskare vid avdelningen för hematologi och transfusionsmedicin, Lunds universitet, bjorn.nilsson@med.lu.se, tel 046-2220738.