lu.se

Medicinska fakulteten

Lunds universitet

Missbruk – molekyler eller moral?

2017-05-05

Enligt den traditionella synen har en alkoholist eller narkoman fastnat i sitt missbruk på grund av brist på moral och viljestyrka. Den nyare synen däremot klassar missbruket som en sjukdom som bland annat påverkar hjärnans dopaminsystem. En av förespråkarna för denna syn är Nora Volkow, ledare för National Institute on Drug Abuse i USA och årets Segerfalkföreläsare i Lund.

nora volkow
Nora Volkow, årets Segerfalkföreläsare i Lund. Foto: Kennet Ruona

– Synen på missbruk som en sjukdom har slagit igenom i många sammanhang, till exempel hos FN och WHO. Där ser man på missbruk mer som en folkhälsofråga än som en straffrättslig fråga, säger Nora Volkow.

I praktiken lever dock den gamla moralsynen ofta kvar. Missbruk må ses som en sjukdom, men en sjukdom som missbrukarna ådragit sig genom sitt eget handlande.

Då blir vårdens intresse för att hjälpa till svalare än vid andra sjukdomar.

– Vi har en "opioid crisis" i USA idag. Överdosering av smärtstillande medel och ett flerdubblat inflöde av billigt heroin har lett till tiotusentals narkotikarelaterade dödsfall de senaste åren. Många hade kunnat förebyggas med läkemedel, men läkarna vet inte tillräckligt eller bryr sig inte, menar Nora Volkow.

Hon har just fått motta Segerfalk Lecture Award, som varje år ges till en internationellt framstående neuroforskare. För priset står Thorsten och Elsa Segerfalks Stiftelse, en stiftelse som delar ut forskningsanslag och stipendier för neurovetenskaplig forskning vid Lunds universitet.

Stiftelsen står också för det årliga arrangemanget Neurovetenskapens Dag, som i år ägde rum den 4 maj. På programmet stod föredrag av forskare från Lunds universitet (LU) och andra universitet, projektpresentationer av sex LU-doktorander samt Nora Volkows Segerfalkföreläsning. Denna handlade om hur droger förändrar hjärnans dopaminsystem och påverkar olika viktiga signalsubstanser.

Nora Volkow har kritiserats för att hon inte tar hänsyn till att många människor lyckas sluta med ett missbruk utan läkemedel, eller att andra använder en hel del alkohol och narkotika utan att någonsin fastna i ett missbruk. Men hon tycker den kritiken är missriktad:

– Visst vet jag att det finns många användare som inte behöver klassas som sjuka. Vi räknar med att 22 miljoner människor i USA är i behov av behandling för sitt missbruk, men det finns tre gånger så många som använder droger på ett för kroppen skadligt sätt utan att bedömas som missbrukare, säger hon.

Det är enligt dagens forskning en kombination av arv och miljö som avgör om någon fastnar i ett missbruk. Ju tidigare man börjar använda droger och ju mer lättillgängliga drogerna är, desto större är risken. Men genetiken spelar också in: en viss kombination av gener verkar skyddande, medan andra ökar risken för missbruk.

Ett orosmoln för framtiden utgörs av de rörelser som vill legalisera narkotika, menar Nora Volkow. De har redan lett till att tre amerikanska delstater tagit bort kriminaliseringen av marijuana. 

– Det är nu dubbelt så vanligt bland tonåringar i USA att röka marijuana som att röka cigaretter! Och då ska man veta att cigaretter visserligen är skadliga för lungorna, men cannabis är extra skadligt för en hjärna som fortfarande håller på att utvecklas, säger hon.

På den eventuella plussidan står möjligheten att få fram nya läkemedel. Det finns idag flera läkemedel mot alkohol, nikotin och opiater, men inga mot kokain, marijuana, metamfetamin och bensodiazepiner. Men forskning pågår, och kanske kan något nytt komma fram. Möjligen kan också så kallad transkraniell magnetstimulering eller elektrisk stimulering användas för att stärka hjärnans förmåga att kontrollera impulser och därmed stå emot drogbehoven.

Ingela Björck