lu.se

Medicinska fakulteten

Lunds universitet

Spännande nedslag i medicinens historia i Lund och Malmö

2017-04-05

Den 26 april är det dags för ett spännande möte med medicinens historia vid Lunds universitet. Under en eftermiddag lär du känna flera färgstarka kvinnor och män som skrivit in sig i historien, och det blir en resa där både framgångar och mindre lyckade ögonblick får plats.

medicinhistoria
Ta chansen att träffa trollkarlen som revolutionerade hjärtdiagnostiken, Carl von Linnés läromästare och Lejoninnan från Lund.

Symposiet har titeln ” Medicinska fakulteten – några historiska nedslag” och är en del av Lunds universitets 350-årsjubileum. Det vänder sig till forskare, lärare, studenter och andra medarbetare vid universitetet, men även anställda i sjukvården samt medicinintresserade bland allmänheten är varmt välkomna.

peter nilsson
Peter Nilsson

- Vi håller ett brett perspektiv, och illustrerar historien genom utvalda nedslag. Vi är måna om att det inte bara ska rymmas stora män, applåder och jubel, utan vi har också velat sätta fingret på etik, jämställdhet, konflikter och olika svårigheter som tidvis påverkat verksamheten vid fakulteten, berättar Peter M Nilsson, professor i klinisk kardiovaskulär forskning och chef vid Enheten för medicinsk historia.

Alexandra Nicolaidis, som är AT-läkare och doktorand, riktar vid symposiet uppmärksamheten mot  ett urval kvinnor vid fakulteten. Den första kvinnan som studerade och tog examen var Hedda Andersson. Hon tog sin kandidatexamen 1887 och blev Sveriges andra kvinnliga läkare. Det är svårt men intressant att försöka föreställa sig hur det var att vara kvinna vid universitetet på den tiden:

alexandra nicolaidis
Alexandra Nicolaidis

-  Min bild är att de första kvinnorna var väldigt övertygade och envisa när det gällde studierna. Även om kvinnliga studenter tilläts så var de extremt få i en annars helt manlig värld, där alla lärare och studiekamrater var män. Det krävde en stark vilja, berättar Alexandra Nicolaidis.

I sin forskning har hon inriktat sig på 1930-talet, en tid då kvinnliga medicinare spelade en framträdande roll i samhällskritiska frågor som rörde flyktinghjälp, sexuella rättigheter, abortlagstiftning m.m. Men vid symposiet blir det ett bredare fokus, och hon kommer bland annat att berätta om Hildur Sandberg, ”Lejoninnan från Lund”, känd för sina radikala åsikter och som återfanns död under mystiska omständigheter 1904, bara 23 år gammal.

Enheten för medicinsk historia finns vid Medicinska fakulteten och har funnits sedan 1980-talet. Målsättningen är framför allt att belysa idéutvecklingen inom medicinens område.

Hur länge har det bedrivits medicinsk undervisning och forskning vid Lunds universitet?

- Medicin var en egen fakultet redan vid starten 1668 och den första undervisningen ägde rum i ett sidokapell till Domkyrkan. De första akademiska lärarna var professorer från andra lärosäten. Sina första egna professorer i såväl ”utvärtes och invärtes medicin” fick universitetet på 1700-talet, berättar Peter M Nilsson.

Finns det över tid någon röd tråd i medicinsk forskning och undervisning vid universitetet?

- Ja, nyfikenhet och ifrågasättande av traditioner med öppning mot nya idéer. Vid Lunds universitet har nya och radikala europeiska tankeströmningar fått fäste - på gott och ont, förklarar Peter M Nilsson.

Symposiet grundar sig i  Håkan Westlings bok ”Medicinska fakulteten vid Lunds universitet 1668-2003” – därtill berättar forskare och doktorander om egna medicinhistoriska rön. Symposiet invigs av dekanus Gunilla Westergren-Thorsson och vicerektor Bo Ahrén.

Mer om symposiet

Datum och tid: onsdagen den 26 april, kl 13-17
Plats:  Jubileumsaulan, Jan Waldenströms gata 1-5, Skånes universitetssjukhus i Malmö

Varmt välkommen!

Frågor och kontakt: Peter M Nilsson, chef vid Enheten för medicinens historia, peter.nilsson@med.lu.se 040-33 24 15

Björn Martinsson