lu.se

Medicinska fakulteten

Lunds universitet

Aktiviteter och psykisk hälsa

2014-04-02

Det finns ett samband mellan psykisk hälsa och ett liv med tillfredsställande aktiviteter i lagom mängd. Detta samband är bevisat i många studier. Men steget därifrån till att få personer med psykisk ohälsa att må bättre genom aktiviteter är inte helt lätt.

Det framgick av ett föredrag vid Hälsovetenskapens dag på tisdagen. Professorn i arbetsterapi Mona Eklund talade om möjligheterna att omsätta forskningsresultat i psykiatrisk praxis, i det här fallet de resultat som visar på betydelsen av stimulerande aktiviteter.

Hennes forskargrupp har bl.a. deltagit i ett försök att utbilda personal inom psykiatrin för att uppnå en mer aktivitetsinriktad och personcentrerad rehabilitering.

– Resultatet blev nya aktiviteter, ökat brukarinflytande, bättre personlig planering och återkoppling. Den kvalitativa studien tydde på att alla var nöjda, både brukare och personal – men den kvantitativa studien visade ingen skillnad! säger hon.

Samma förbryllande resultat framkom i en liknande studie i England, där brukare och personal tillsammans diskuterat fram olika aktiviteter. Inte heller där blev det någon skillnad mellan försöksgruppen och kontrollgruppen i en kvantitativ studie. En kvalitativ studie visade däremot på ett ökat engagemang och större tillfredsställelse hos brukarna.

– Varför ser man denna skillnad mellan kvalitativa och kvantitativa studier? Hur ska vi kunna förbättra våra frågeformulär så att de ger en bättre överensstämmelse med vad vi får fram i strukturerade samtal? undrade Mona Eklund.

Hon tror att det finns många skäl till glappet mellan metoderna. I ett samtal kan man få fram extra information som man inte tänkt på att fråga om, men som kan ge nya värdefulla pusselbitar. Patienten kan också ha besvarat frågorna i ett formulär på ett sätt som forskarna inte räknat med.

– Jag satt själv en gång i ett samtal med en kvinna som berättade hur mycket livet förbättrats för henne genom en viss intervention. ”Jamen du har ju skattat din livskvalitet precis lika före och efter interventionen?” sa jag och pekade på hennes papper. Då förklarade hon att hon varit så sjuk vid det första tillfället att hon inte ens kunnat uppfatta hur dåligt hon mådde… berättar Mona Eklund.

Är sambanden i en studie mycket starka slår de dock igenom oavsett vilken metod som använts, menar hon. Det gäller t.ex. sambandet mellan aktivitet och ohälsa.

När det gäller behandling via aktiviteter finns det en del positiva resultat från gruppbaserad arbetsterapi, skapande terapier som musikterapi, och livsstilsinterventioner som aktivitetskurser och studiecirklar om kost och motion.

Mona Eklund hoppas också mycket på ett projekt kallat ”Vardag i balans”, som vänder sig till patienter inom specialistpsykiatrin och den kommunala psykiatrin. Projektet omfattar gruppsessioner och hemuppgifter, och bygger på principer om aktivitetsbalans, personlig återhämtning och kamratstöd. Målet är att få en optimal aktivitetsbalans, vilket i detta sammanhang oftast innebär att bli mer aktiv. Studien är inte formellt utvärderad ännu, men det preliminära resultatet är positivt.

Text: Ingela Björck
Foto: Åsa Hansdotter