lu.se

Laboratoriemedicin, Lund

Medicinska fakulteten | Lunds universitet

Elever i Malmö dissekerar honungsbin

2017-08-21

bi

Svenska forskare misstänker att honungsbin bär på ett naturligt skydd i form av en mikroskopisk armé bestående av mjölksyrabakterier, som har skyddat bina men även människor och djur under tusentals år. Honungsbina kan ha blivit känsligare för infektioner för att de har förlorat en del av sina naturliga mjölksyrabakterier. Det skulle kunna vara en bidragande orsak till binas omfattande hälsoproblem, som i sin tur hotar pollineringen av många växter. För att undersöka detta behöver forskarna samla in prover från bikupor över hela landet. Genom Nobelmuseets elevprojekt Forskarhjälpen får Sveriges skolelever möjligheten att vara med i detta omfattande forskningsprojekt. Nu har turen kommit till Apelgårdsskolan, Rosengård, Malmö som ger sig ut till Torups bigårdar för att samla in honungsbin, honung och bibröd.
Se inslaget på Svt här (8 minuter in i programmet)

Om våra pollinerare försvinner kommer vi inte längre att kunna odla många av de växter vi lever på i dag. De spelar en avgörande roll för både naturen och oss människor – hela 70 procent av våra odlade livsmedel behöver pollineras av bin. Forskarhjälpen 2017 är ett samarbete mellan Nobelmuseet, Lunds universitet och Stiftelsen för strategisk forskning. I år inkluderar den även ett trettiotal frivilliga biodlare runt om i landet.

-  Och det är här som Sveriges elever kommer in i bilden. Forskarhjälpens projekt i år – Bi-jakten - går ut på att samla in honungsbin, honung och bibröd från olika platser i landet och bland annat undersöka deras honungsmagar, för att kartlägga de mjölksyrabakterier som finns där, förklarar Alejandra Vásquez.

Tillsammans med Tobias Olofsson är hon en av forskarna som ingår i ”Honungsgruppen” vid Lunds universitet. Målet är att låta eleverna bli forskarnas förlängda armar ute på fältet, genom att samla in och undersöka material i närområdet. Möjligheten att på så vis få in uppgifter från nästan hela Sverige ger undersökningen kraft.

-  En möjlig förklaring till binas sjukdomar är att vi människor försvagar binas immunförsvar när vi stör sammansättningen av mjölksyrabakterier genom att skörda binas vinterföda honung och ersätta den med sockerlösning. Om mjölksyrabakterierna finns närvarande i högt antal så producerar de nämligen bakteriedödande ämnen, som i sin tur kan skydda bina, säger Tobias Olofsson.

Det är ett spännande och viktigt projekt, där eleverna lär sig mer om honungsbin, ekologi och bakteriologi samt dess tillämpningar. Förhoppningsvis leder det också fram till nya behandlingar av infektioner som drabbar honungsbina men även andra djur och människor.

Katarina Fornell är pedagog på Apelgårdsskolan i Malmö och har tillsammans med sina elever blivit uttagen att medverka i årets upplaga av Forskarhjälpen. Det är cirka 25 klasser från hela Sverige som deltar, varav två från Skåne. I slutet av augusti ger hon sig ut med sina elever i årskurs 9 och har även sällskap av elever och lärare från årskurs 3 till Torups bigårdar för att samla in honungsbin och deras vaxkakor:

-  Det här är en möjlighet för elever att få uppleva honungsbina på nära håll - En naturupplevelse som är vitt skild från deras ordinarie skoldagar. När vi kommer tillbaka till skolan så får eleverna i årskurs 9 själva dissekera honungsbina för att ta ut deras honungsmagar och sedan skickar vi dessa till forskarna i Honungsgruppen vid Lunds universitet. 

FAKTA: Forskarhjälpen leds av Nobelmuseet i samarbete med svenska universitet och högskolor. Finansiär är Stiftelsen för Strategisk Forskning och projektet har funnits i 7 år. Syftet är att elever i åk 8 och 9 medverkar i ett riktigt forskningsprojekt och får en bättre förståelse för vad forskning innebär. Totalt deltar ca 25 högstadieskolor. De elever som gör den bästa presentationen av sitt arbete i form av en vetenskaplig affisch bjuds in till utdelningen av Nobelpriset 2017 i Konserthuset i Stockholm.