lu.se

Klinisk och molekylär osteoporosforskning

Medicinska fakulteten | Lunds universitet

Meny

Nyheter

Dold riskgrupp för benskörhet

En kotfraktur som hittas i förbigående på röntgen spelar liten roll när det gäller ryggsmärta hos äldre män. Men ett sådant fynd kan användas till att identifiera individer med hög risk för att ha låg benmassa, benskörhet och för att ådra sig nya frakturer. Ny forskning vid Lunds universitet visar hur en dold riskgrupp kan avslöjas tidigt och ges förebyggande behandling.

- Genom ny kunskap kan vi bättre identifiera dem som bör utredas för benskörhet, osteoporos, och ha bäst nytta av förebyggande osteoporos- och frakturbehandling, säger Mehrsa Kherad som nu disputerat i ortopedi vid Lunds universitet på en avhandling om kotfrakturer och ryggsmärta hos äldre män.

Vid en undersökning på äldre män som ingår i en global studie om benhälsa, kallad MrOS (Mister Osteoporosis), hade 15 procent av deltagarna i studien haft en kotfraktur. Men av dessa män visste bara var tionde om det. Mehrsa Kherads studie om samband mellan ryggsmärta och kotfraktur visar också att en kotfraktur ger inte upphov till mer ryggsmärta än om ingen skada finns på ryggkotorna. Däremot fann forskargruppen ett samband mellan en föreliggande kotfraktur och framtida nya frakturer.

mehrsa
Mehrsa Kherad. Foto: Anna-Mi Wendel

- När vi mätte benmassan hos äldre män med kotfraktur  fann vi att de hade lägre benmassa och sex gånger högre risk att ha osteoporos än män som inte haft någon fraktur, säger Mehrsa Kherad.

Ju fler kotfrakturer desto högre var också risken för benskörhet. Genom MrOS kunde en långtidsstudie genomföras där ännu fler samband kom fram.

- När vi hade följt männen i tio år kunde vi se att de som hade haft en kotfraktur vid studiens start hade tre gånger ökad risk att få nya benskörhetsfrakturer, tre gånger ökad risk att drabbas av en höftfraktur samt sju gånger ökad risk att få en ny kotfraktur. Detta jämfört med män som inte hade en kotfraktur vid början av studien, konstaterar Mehrsa Kherad.

Studien visar även att andelen män med kotfraktur ökar med stigande ålder och att de kotor som framförallt drabbas av fraktur är de två nedersta bröstkotorna och den översta ländkotan.

- Slutligen kunde vi, när vi inkluderade alla de drygt 3000 männen i MrOS studiens svenska gren, visa att de män som inte bara hade ont i nedre delen av ryggen utan också ont ner i benet (ischias) med känselbortfall och svaghet hade ett sämre hälsotillstånd än män med enbart ont i nedre delen av ryggen, säger Mehrsa Kherad.

Avhandlingen konstaterar att en kotfraktur i sig betyder lite för den enskildes hälsotillstånd. Men att den är en markör för hög risk att drabbas av fler frakturer i rörelseorganen. Uppgifter som sjukvården och den enskilde har nytta av för bättre förebyggande behandling.

Publicerat: 2015-12-08
Anna-Mi Wendel


Internationella Osteoporosdagen 2015

Den 20 oktober är det den Internationella Osteoporosdagen, där syftet är att sprida information om osteoporos och hur benskörhetsfrakturer kan undvikas.

I Skåne behandlas varje år cirka 8000 patienter på grund av någon typ av osteoporosfraktur. Genom att arbeta förebyggande vill vi minska antalet frakturer.

Centrum för Osteoporos och Frakturprevention har nyligen utarbetat en webbutbildning ”Vårdprogram Osteoporos” som vänder sig till all vårdpersonal (finns på Utbildningsportalen samt på Vårdgivare i Skåne). Denna utbildning och syftar till att sprida kunskap kring och belysa området osteoporos och frakturprevention. Utbildningen tar ca 15 minuter att genomföra och avslutas med ett kort kunskapstest.

För de patienter som diagnostiserats med osteoporos finns en informationsbroschyr om riskfaktorer, utredning, diagnos och behandling.

osteoporos ben

Länkar:

Publicerat: 2015-10-20
Anna-Karin Abelson, Ulrika Björck


Studiebesök från Harvard Medical School

Studiebesök

Enheten för Klinisk och Molekylär Osteoporosforskning hade nyligen besök av Tamara Rozental, specialist inom handkirurgi från Harvard Medical School. Tamara Rozental har fått resestipendiet Bunnell travelling fellowship från American Society for Surgery of the Hand, för att studera frakturprevention i olika delar av världen.

- Jag är intresserad av hur fragilitetsfrakturer behandlas och hur modeller för frakturprevention fungerar i olika delar av världen, säger Tamara Rozental, som förutom Sverige bland annat besökt Kanada, Japan, Storbritannien, och senare fortsätter till Mexiko. Skillnaderna i hur frakturprevention sker är väldigt stora när olika kliniker och länder jämförs, berättar hon.

Tamara Rozental
Tamara Rozental

Tamara Rozental har ett särskilt intresse för distala radiusfrakturer, där hennes egen forskning till stor del rört handledsfrakturer hos äldre män jämfört med äldre kvinnor. Under sitt besök i Malmö träffade hon bland annat doktoranden Lisa Egund, som också forskar kring handledsfrakturer hos män. Lisa Egund och hennes handledare, Professor Kristina Åkesson, hoppas att de i framtiden ska kunna samarbeta och jämföra Tamara Rozentals patienter med den kohort av män med handledsfraktur vi har i Malmö.

Publicerat: 2015-06-11
Anna-Karin Abelson 


Frågeformulär kan ge bättre fotkirurgi

Disputation

Sjukvården för patienter i behov av fotkirurgi kan förbättras genom att bättre ta vara på patienternas egna upplevelser av funktion och livskvalitet. Denna slutsats drar Maria Cöster, fotkirurg och doktorand vid Klinisk och Molekylär Osteoporosforskning, i sin avhandling.

Maria Cöster
Maria Cöster

Varje år utförs drygt 20 000 planerade kirurgiska ingrepp i fot- och fotled i Sverige. Traditionellt har det varit den opererande läkaren som utvärderar ingreppet utefter röntgenbilder och mätningar av muskelstyrka, etc. Patientens egna upplevelser av operationen har endast delvis tagits till vara, vilket varit till men för resultat och vårdens utveckling.

- Fotkirurgi utvärderas fortfarande inte tillräckligt och det medverkar till att det avsätts för lite resurser för patienter med fotrelaterade besvär. För att ändra på detta krävs att vi kan utvärdera resultat av olika kirurgiska ingrepp och på så vis få upp ögonen för denna patientgrupp även på chefsnivå, säger Maria Cöster. Då kanske man också kan råda bot på den brist på fotkirurger som vi har inom svensk sjukvård med en stor snedfördelning inom landet.

Maria Cöster har forskat på ett särskilt patientrapporterat utvärderingsformulär för fotkirurgi. Syftet är att patienterna bättre ska kunna rapportera de besvär de har före och efter operation. Sjukvården kunde därefter på nationell basis utvärdera resultaten av olika kirurgiska åtgärder.

- Formuläret ingår även i ett nystartat fotkirurgiskt register. På sikt, när vi samlat in mer patientdata, kommer vi därmed att kunna jämföra olika kirurgiska metoder inom fot och fotled. Då kan vi också ge bättre råd till patienter som står inför beslut om kirurgi. Målet är att på sikt kunna erbjuda patienter i hela landet bästa kvalitet avseende fotkirurgi, säger Maria Cöster.

För att kunna jämföra olika behandlingsmetoder vid fot- och fotledsåkommor mellan olika vårdenheter, sjukhus och länder behövs det ett för detta ändamål specifikt framtaget kvalitetsgranskat utvärderingsinstrument. Något sådant allmänt accepterat frågeformulär för patienter finns ännu inte.

Maria Cöster startade sitt avhandlingsprojekt i avsikt att utvärdera olika patientrapporteringssystem. Dels utifrån den nationella registerforskningens behov, och dels utifrån sjukhusens behov att kunna utvärdera sina egna fotkirurgiska resultat. Genom att översätta och utvärdera ett fot- och fotledsspecifikt frågeformulär från Nya Zeeland kom Maria Cöster fram till det system hon i sin avhandling förordar. I projektet fick det namnet SEFAS (Self-reported Foot and Ankle Score). Maria Cösters forskning visar att SEFAS är ett mer tillförlitligt frågeformulär som ger bättre resultat än hittills andra använda inom området.

- Sammantaget leder mitt avhandlingsarbete fram till en rekommendation att det är det här utvärderingsinstrumentet som bör införas och användas, avslutar Maria Cöster.

Publicerat: 2015-05-19
Text och foto: Anna-Mi Wendel


För tidigt födda med låg vikt hade ökad risk för svagt skelett i vuxen ålder

Disputation

Går det att förutspå låg bentäthet och förebygga frakturer redan i unga år? Ja, i varje fall för vissa riskgrupper enligt en ny avhandling av Christian Buttazzoni.

Resultaten bygger på underlag där barn följts upp till 27 år efter att deras benmassa mättes första gången. Det är den längsta uppföljningstiden hittills för denna typ av studier. Särskilt fokus var på hur frakturer i barndomen samt hur tidiga födslar påverkar risken för frakturer senare i livet.

Porträttbild av Christian Buttazzoni. Foto: Björn Martinsson

Det visade sig att barn födda före vecka 37 (s.k. prematurt födda barn), och som hade låg vikt i förhållande till födelseveckan, löper ökad risk för låg benmassa i vuxen ålder.

- Detta är värdefull information eftersom benmassan går att påverka i positiv riktning under uppväxttiden genom fysisk aktivitet och bra kost. Dessutom är det för riskgrupper extra viktigt att undvika miljöfaktorer som har negativ inverkan på benmassans utveckling, t.ex. rökning, berättar Christian Buttazzoni, doktorand vid Klinisk och Molekylär Osteoporosforskning och specialistläkare i ortopedi vid Östersunds sjukhus.

Fraktur som barn

Även bland män som råkat ut för en fraktur i barndomen konstaterades ett samband med lägre bentäthet i vuxen ålder. Maxnivån av benmassa (peak bone mass) som dessa män uppnådde var lägre jämfört med en kontrollgrupp med friska män.

Buttazzoni ser fördelar med att jobba förebyggande också med dessa individer. Och han menar att fraktur i barndomen på sikt kan bli en del av FRAX, en samling riskfaktorer som används för att beräkna risken för frakturer bland personer som är 65 år och äldre. Men fler studier krävs innan dess.

I avhandlingen undersöktes även om mätning av benmassa på barn skulle kunna användas som ett screeningverktyg på stora befolkningsgrupper, för att tidigt identifiera individer som riskerar nå låg peak bone mass. Men det visade sig svårt att dra paralleller mellan mätvärdena som barn och vuxen.

- Benmassan förändras mycket under barndomen, bland annat i samband med puberteten. Det är därför svårt att utifrån enbart mätvärdet på benmassan förutsäga om en person kan räkna med ett starkt skelett eller inte som vuxen, förklarar Christian Buttazzoni.

Bunkefloprojektet ett av två underlag

Underlagen till avhandlingen kommer från Landinstudien (214 individer) och Bunkefloprojektet (121 individer) där svenska barns benmassa följts upp under 27 respektive 11 år. Buttazzoni och hans kolleger hoppas att framtida studier, helst med större studiepopulationer, ska öka kunskapen ytterligare om hur den mindre benmassan påverkar frakturer.

Christian Buttazzoni försvarar den 20 mars 2015 sin avhandling ”Bone mass from childhood to adulthood”.

Publicerat 2015-03-19
Artikeln är även publicerad på institutionens hemsida
Text och foto: Björn Martinsson


Studiebesök från Gävleborg hos osteoporosmottagningen

Studiebesök

Allt fler landsting ser de stora vinsterna med systematisk frakturprevention. Region Gävleborg genomför just nu en satsning för att förbättra osteoporosvården, med tyngdpunkt på primärvård, vårdkedjor och sekundär frakturprevention, det vill säga förebyggande av ytterligare frakturer hos dem som fått en fraktur.

Vid Centrum för Osteoporos och Frakturprevention vid Ortopediska kliniken, Skånes universitetssjukhus, har vi länge arbetat med systematisk sekundärprevention, och nyligen hade vi ett studiebesök med representanter från primärvård och ansvariga för osteoporosvården i Gävleborg. Anna Holmberg, biträdande överläkare, berättade om utvecklingsarbetet samt frakturscreeningsverksamheten. Gunnel Nilsson, osteoporossjuksköterska, belyste de mer praktiska delarna och det diskuterades bland annat uppföljning. Vid rundvisning av osteoporosmottagningen informerades också om rutinerna kring remisshantering, bentäthetsmätning, riskbedömning och behandling.

studiebesoek fraan gaevleborg

- Det är jättebra att få komma hit på studiebesök, säger Monica Sundin, osteoporossköterska i primärvården och Per Wessén, specialistläkare i internmedicin. Det är bra att se hur det fungerar på andra ställen, nu när vi bygger upp vår egen verksamhet. Man kan se vad som fungerat och inte, fortsätter Monica Sundin.

Professor Kristina Åkesson, Centrum för Osteroporos och Frakturprevention i Malmö, är också positiv till studiebesöket.

- Det är bra att man arbetar systematiskt med frakturprevention i hela landet, och det är väldigt roligt att de kommer och vill se hur vi arbetar. Man behöver ju inte uppfinna hjulet igen, även om man lokalt behöver anpassa systemen eftersom sjukvården ser olika ut.

Publicerat 2015-02-11
Anna-Karin Abelson


Välbesökt Osteoporosdag i Malmö och Lund

Internationella Osteoporosdagen

Internationella Osteoporosdagen den 20 oktober uppmärksammades på SUS både i Malmö och i Lund. Representanter från Ortopedi SUS, Hälsoenheten SUS och ROP (Riksföreningen Osteoporotiker) fanns på plats i kirurgbyggnadens entré på SUS Malmö samt entrén Blocket på SUS Lund för att informera personal och allmänhet om osteoporos och frakturprevention.

Ulrika Björck, sjukgymnast som specialiserat sig inom osteoporos och medverkade hela dagen, berättar att de besvarade frågor om diagnostik, riskfaktorer, läkemedel, träning och kost.

-  Vi lyfte fram de levnadsvanor som påverkar skelettet och risken för fall och fraktur, dvs kost, rökstopp, alkohol och träning av muskelstyrka och balans, berättar hon.

Aktiviteten var mycket uppskattad och välbesökt, och utöver information erbjöds monterns besökare även att testa sin handstyrka och jämföra sig mot normalvärden för sin åldersgrupp, vilket de flesta ville pröva.

På bilden nedan syns Gunnel Nilsson, sjuksköterska vid Osteoporoscentrum i Malmö och Elisabeth Nilsson, sjuksköterska vid Hälsoenheten SUS, som tillsammans informerade och svarade på frågor om osteoporos i Malmö.

internationella osteoporosdagen 2014
Gunnel Nilsson, sjuksköterska Osteoporoscentrum SUS, och Elisabeth Nilsson, sjuksköterska Hälsoenheten SUS

Publicerat 2014-12-12
Anna-Karin Abelson
Foto: Ulrika Björck 


Mer skolidrott ger starka ben i dubbel bemärkelse

Disputation

"Daglig skolgymnastik borde införas för att förbättra skelettets hållfasthet och muskelstyrka hos pojkar och flickor". Den slutsatsen drar Fredrik Detter av sin forskning inom Bunkefloprojektet, där effekterna av daglig skolgymnastik studerats.

Bunkefloprojektet startade 1999 och har följt skolbarn som då började årskurs ett vid Ängslättskolan i Bunkeflostrand, och haft daglig idrott på schemat. När dessa barn jämförts med andra barn från liknande skolor, som haft 1-2 idrottslektioner per vecka enligt svensk standard, har flera positiva effekter på skelett och muskelfunktion noterats. I Fredrik Detters avhandling är uppföljningstiden längre och resultaten ännu tydligare.

Efter daglig skolidrott i årskurs 1-6 kunde man se en större ökning av benmassan i ryggen, och hos flickor hade även lårbenshalsens storlek ökat mer. Både benmassa och skelettstorlek är faktorer som påverkar frakturrisken, och personer med benskörhet drabbas ofta av frakturer i just rygg och lårbenshals. Flickorna i studien hade efter 6 år även större benmassa i skenbenet och större kortikal tjocklek, det vill säga en mer gynnsam struktur av benets uppbyggnad. Utöver de positiva effekterna på skelettet hade barnen i interventionsgruppen även en större ökning av muskelstyrkan i låret.

Andra studier har befarat att barn som rör sig mer löper större risk för fraktur, men så var inte fallet här. De barn som haft daglig skolgymnastik i årskurs 1-6 hade inte fler frakturer jämfört med barn från liknande skolor med färre idrottslektioner.

Sammantaget hade de barn som haft mer skolidrott alltså bättre utveckling av både skelett- och muskelstyrka. Denna förbättrade muskuloskeletala hälsa har potential att minska framtida frakturrisk.

- Ökad skolgymnastik kan vara en strategi för att förbättra skelettets egenskaper och muskelstyrka, utan att öka frakturrisken, säger Fredrik Detter.

Fredrik Detter
Fredrik Detter

Fredrik Detter disputerade den 1 oktober 2014 på avhandlingen ”The Influence of Physical Activity on Musculoskeletal Characteristics and Fracture Risk at Growth” .

Publicerat 2014-10-10
Anna-Karin Abelson


Forskarpriser för två yngre osteoporosforskare

Utmärkelser

Hur påverkas skelett, muskler och skolbetyg av daglig skolgymnastik? Och vilka kopplingar finns mellan immunförsvar och skelett? Dessa frågor vill Marcus Cöster och Maria Herlin besvara. Båda två fick i fredags mottaga varsitt pris för yngre forskare från nätverket Tissues In Motion (TIM).

Marcus Cöster är nyligen antagen som doktorand vid Klinisk och Molekylär Osteoporosforskning och kommer att analysera effekterna av daglig skolgymnastik i det så kallade Bunkefloprojektet. Flera studier har redan publicerats inom detta projekt, där man visat på positiva effekter på både skelett och muskler efter några år med utökad skolgymnastik. Marcus Cöster kommer nu att studera resultaten efter genomgången grundskola, det vill säga 9 år med daglig fysisk aktivitet i skolan. Förutom frakturer, bentäthet, muskelstyrka och andra fysiska parametrar, kommer nu även studieresultat i form av betyg och resultat från nationella prov från årskurs 9 att inkluderas.

Maria Herlin är postdoc vid samma avdelning, och studerar kopplingar mellan immunförsvar och skelettets omsättning. Det har länge varit känt att patienter med kronisk inflammatorisk sjukdom får försämrad bentäthet, men på senare år har man även börjat uppmärksamma de gemensamma molekylära signalvägarna mellan immunförsvarets och skelettets celler. Maria Herlin analyserar nu variationer i gener som kopplats till immunförsvaret, för att se om de kan associeras med osteoporos och fraktur hos äldre kvinnor. Hon kommer även att studera om det finns någon skillnad i hur dessa gener uttrycks i benbiopsier från patienter med höftfraktur respektive artros. Projektet väntas öka kunskapen om mekanismerna bakom osteoporos, för att bättre kunna identifiera patienter med risk för benskörhetsfrakturer.

marcus coester maria herlin
Marcus Cöster & Maria Herlin

Anna-Karin Abelson
Publicerat: 2014-09-24


Pris för presentation om fördelar med daglig skolgymnastik

Utmärkelse

Barn som haft daglig skolgymnastik i sju år får större ökning av benmassan jämfört med dem som följer svensk standard med 1-2 idrottslektioner per vecka. För flickorna i studien var även ökningen av skelettets storlek större. Trots den ökade fysiska aktiviteten hade dessa barn inte fler frakturer än de i jämförelsegruppen.

jesper fritz
Jesper Fritz

Vid Ortopediveckan i Helsingborg 25-29 augusti i år fick Jesper Fritz, doktorand vid Klinisk och Molekylär Osteoporosforskning, pris för bästa föredrag då dessa data presenterades. Han har tillsammans med kollegor vid Ortopediska kliniken studerat 3534 barn i det så kallade Bunkefloprojektet. Slutsatsen av studien lyder som föredragets titel:

Då daglig skolgymnastik stärker skelettet utan att resultera i fler frakturer kan detta sannolikt minska den framtida frakturrisken.

Publicerat: 2014-09-05
Anna-Karin Abelson


Studie av D-vitaminbrist och risk för fraktur vann pris

Utmärkelse

Äldre kvinnor med långvarig brist på D-vitamin löper betydligt högre risk för fraktur. David Buchebner är doktorand vid Klinisk och Molekylär Osteoporosforskning, och studerar sambanden mellan D-vitamin och skeletthälsa. Vid Svenska Endokrinologföreningens möte Endodiabetes 2014 vann hans studie pris för bästa vetenskapliga poster.

I studien mättes mängden D-vitamin i blodet hos drygt tusen kvinnor från Malmö, först vid 75 års ålder och sedan vid 80 års ålder. De kvinnor som hade låg nivå av D-vitamin (mindre än 50 nanomol/liter) vid både 75 och 80 års ålder jämfördes med dem som hade hög nivå vid båda tillfällena (mer än 75 nanomol/liter). Det visade sig att kvinnorna med konstant låg nivå av D-vitamin fick betydligt fler frakturer: 27,9% drabbades av höftfraktur under en 10-årsperiod, jämfört med 12,3% hos dem med konstant hög D-vitaminnivå.

.

buchebner vitamin d
David Buchebners prisvinnande poster om D-vitamin och fraktur

.

Publicerat 2014-04-30, uppdaterat 2014-05-05
Anna-Karin Abelson 


Nyhetsarkiv

*KALENDARIUM*

27 Nov 2015, kl 09:00
Disputation: Mehrsa Kherad
Vertebral Fractures and Back Pain In Elderly Men
Aulan CRC, Jan Waldenströms gata 35, SUS Malmö
Opponent: Docent Yohan Robinson, Uppsala universitet 

13 november, kl 08.30
Halvtidskontroll: Ilka Kamrad
Outcome of surgery for end stage ankle arthritis
Ortopediska kliniken, Anders Hulths konferensrum, Inga Marie Nilssons gata 28/32, plan 3, SUS, Malmö
Opponenter: Docent Karl Lunsjö, Ortopedi, Lund/Helsingborg; Docent Lennart Sanzén, Ortopedi, Malmö


Nyhetsarkiv