lu.se

Kliniska vetenskaper, Malmö

Medicinska fakulteten | Lunds universitet

Bordssalt har mätt strålning på plats i Fukushima

2014-08-04

Vanligt bordssalt kan användas för att mäta strålning från radioaktiva ämnen under förutsättning att det förvaras mörkt. Det framkommer i en ny avhandling från Lunds universitet där metoden vidareutvecklats och testats på utsläpp från kärnkraftsolyckorna i Fukushima och Tjernobyl.

- Salt är lättillgängligt och väldigt billigt vilket är en fördel gentemot de dosimetrar som används idag, säger Maria Christiansson, doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper i Malmö, Lunds universitet.

I doktorsavhandlingen, som är en vidareutveckling av en tidigare licentiatexamen, har salt testats med hjälp av strålskyddsarbetare i Fukushima. Personalen fick under arbetet bära ljustäta småpaket med salt. Mätvärdena visade sig stämma bra med resultaten från mer traditionella dosimetrar.

 

Porträttfoto av Maria Christiansson. Foto: Lena Trinh

Maria Christiansson

I köksskåp i Vitryssland

Till saltets fördelar hör också att det förvaras i större eller mindre mängd nästan överallt. Därmed finns möjlighet att använda det för att i efterhand uppskatta strålningsexponeringen på platser där olyckor eller terrordåd med radioaktiva ämnen inträffat.

- Bäst passar saltet för att uppskatta strålningsnivåer på en övergripande nivå, t.ex. för en stadsdel eller bostadsort, eftersom vi normalt sett inte bär salt på oss. Men om någon haft exempelvis en påse saltade nötter i handväskan går det att uppskatta den personliga strålningsexponeringen, förklarar Maria Christiansson.

Saltets funktion som strålningsdetektor har även verifierats genom tester på plats i Svetilovichi, Vitryssland. Det är en av de orter som drabbades av stora mängder radioaktivt nedfall i samband med kränkraftolyckan i Tjernobyl 1986. Olika typer av saltförpackningar placerades ut i köksskåpen hos lokala invånare under drygt fyra månader.

Resultaten visade att saltet bevarade strålningssignalen mycket bra – även låga värden - så länge det förvarades i mörker. Framme i dagsljus krävs därför kraftigare kartongförpackningar, medan det vid förvaring i skåp fungerar även med plastburkar.

Tar ljus till hjälp

Intresset för mätning av strålningssignalen från salt började under 1980-talet, men inledningsvis användes metoden endast som ett sätt att åldersdatera geologiska prover. Därefter har ett flertal olika material och ämnen, bl.a. hushållskemikalier, utvärderats för att bedöma huruvida de kan användas för mätning av strålning från olika typer av källor.

Till skillnad från många andra ämnen kan havssalt och bergssalt (som är råvara till bordssalt) användas som mätkälla direkt, utan förberedande kemisk preparering.

Mättekniken som använts i avhandlingen är s.k. optisk stimulerad luminiscens där man tar hjälp av en särskild sorts ljus från lysdioder för att bestämma stråldosen. Forskningen kring saltets lämplighet för dosimeteranvändning fortsätter nu, bl.a. genom fler fältstudier och laboratorietester.

- I dagsläget saknas bra dosimetrar för vissa typer av strålning, t.ex. neutronstrålning som är den typ av stålning som kommer att genereras vid materialforskningsanläggningen ESS i Lund. Kanske kan saltet fungera bättre, men det är ännu för tidigt att säga, berättar Maria Christiansson.

Maria Christiansson har disputerat vid institutionen för kliniska vetenskaper i Malmö, Lunds universitet. Den 7 mars försvarade hon avhandlingen "Household salt as an emergency radiation dosemeter for retrospective dose assessments using optically stimulated luminescence”

Text: Björn Martinsson
Foto: Lena Trinh