lu.se

Geriatrik

Medicinska fakulteten | Lunds universitet

Meny

Vårdsystemdel, GÅS

Vård och omsorg till äldre 

Andelen äldre i befolkningen ökar, vilket kommer att medföra större krav på vård och omsorg. Det är därför viktigt att förbättra kunskapen om hur vård och omsorg för äldre fungerar. Denna studie avser att på individnivå studera vård- och omsorgskonsumtion i några kommuner (Eslöv, Hässleholm, Malmö, Osby och Ystad) och i Region Skåne.

Avsikten är att studera fördelning av vård hos och mellan de olika huvudmännen samt studera vård- och omsorgskonsumtion över tid. Samtliga äldre personer över 65 år som har lämnat samtycke och som har varaktig vård och omsorg ingår i studien.

Studien är godkänd av Forskningsetiska kommittén vid Lunds universitet.

Datainsamlingen sker i två steg:

I det första steget samlas uppgifter om samtliga äldre som för närvarande erhåller vård och omsorg från de aktuella kommunerna och / eller Region Skåne.

I nästa steg samlas information om alla nya vårdtagare och om utvecklingen för de som redan har insatser (kontinuerlig registrering). Information samlas när det sker förändringar och nytt beslut av vård och omsorg. Förändringar i hemsjukvård och vård i särskilt boende samlas kontinuerligt med 6 månaders intervall. Till sist insamlas data då vård och omsorg avslutas.

Uppgifterna samlas in och dokumenteras av personal från kommunen och/eller Region Skåne och rör följande områden:

Bakgrundsuppgifter, som t.ex. kön, ålder och civilstånd

Bedömning av funktionsförmåga, som t. ex. rörelseförmåga och aktiviteter i det dagliga livet

Bedömning av bostadens utformning och tillgänglighet

Vård- eller rehabiliteringsinsatser

Stöd- och vårdinsatser från anhöriga eller andra än personal från kommun eller landsting

Som exempel på undersökningens betydelse kan nämnas att den ger en bild av fördelningen av vård och omsorg till äldre i varje enskild kommun. Dessutom kan olika sätt att bedriva kommunal vård jämföras mellan kommunerna. Vilken betydelse har skillnader i vård och omsorg mellan kommuner för de äldre och deras närstående? Undersökningen kommer också att ge information om hur kommunal vård och akutsjukvård förhåller sig till varandra i vården av de äldre. De äldres väg i vårdkedjan mellan akutsjukvård och kommunal vård kommer att kunna följas på individnivå.

Verksamhet 2014 - 2015- vårdsystemdelen

Vid utgången av 2015 finns totalt 15 655 registreringar varav 2866 om/nyregistreringar och 633 avslut. Under 2015 har IT arbete pågått med programmering och inläggning av vårdsystemdelen inom det nya procapita system som upphandlats av Malmö stad. GÅS vårdsystem del ingår som en integrerad del i denna IT plattform. Även Osby har haft motsvarande arbete och planering inför en omstart med registrering en gång per år med start 2016.

Omarbetning av formulär och ett nytt webbanpassat formulär har utvecklats under året av handläggare och systemansvarig inom GÅS projektet. Någon ytterligare datainsamling har därför inte skett från medverkande kommuner under 2015. I den stadsdel som ingår i Malmö registreras kontinuerligt enbart vårdtagare som har minst nivå 2-insatser (dvs. insatser som rör personlig vård) och någon ändring är inte planerad. Förnyade utbildningsinsatser till handläggare inom kommunerna behöver genomföras.

Samarbete är etablerat med Lunds universitet och Malmö Högskola för att studera förekomsten av urininkontinens i gruppen äldre, incidens och prevalens och samband med funktionsförmåga. Flera studier är planerade.

Pågående studier och analyser

Insamlade data från vårdsystemdelen har legat som grund för fem disputationer med frågeställningar som rör livskvalitet i hög ålder, sjukvårdskonsumtion för personer som beviljats kommunalt bistånd och omfattning av äldre personers kommunala vård och omsorg. Ett pågående avhandlingsarbete berör närståendes situation där ett delarbete är publicerat och ytterligare ett arbete inskickat för bedömning.

På uppdrag från medverkande kommuner tas data fram som särskilt belyser rehabiliterings-förutsättningar samt om det finns köns- och åldersskillnader i omsorgsutnyttjande. Pågående analyser kommer att omfatta hela datamängden från 2001 till 2014. Analyserna har baserats på befintligt datamaterial i vårdystemdelen samt kompletterats med data från Region Skånes patientadministrativa system för insamlingsperioden 2001 till 2005 samt i ett andra skede kompletterats med data tom. 2010.

 Alla vård- och omsorgstagare i de aktuella kommunerna med mer än en registrering (mellan 2001-2005, totalt 2 382 individer) har identifierats och deras vård­konsumtion i landstinget har sammanställts för att analysera förlopp och faktorer som samvarierar med kommunala insatser och akut och planerad sjukvård. Analyserna har inriktats mot följande frågeställningar:

  • Sista levnadsåret; hur omfattande är vårdkonsumtionen i den regionala hälso-och sjukvården för dem som har kommunal vård och omsorg och för personer i ordinärt respektive särskilt boende. Var avlider den äldre?
  • Dödsorsaker och överlevnad efter det att man fått kommunal vård och omsorg.
  • Vilka faktorer bestämmer sjukvårdskonsumtion bland de äldre som finns i kommunernas vård och omsorg samt hur förhåller sig kostnaderna för sjukvård mellan dem i ordinärt respektive särskilt boende.
  • Funktionell förmåga och besvär hos äldre personer med formell vård eller formell vård tillsammans med informell vård.
  • Hur skiljer så kallad targeting, dvs identifieras personer med omsorgsbehov av kommun och de som får insats vilket omsorgsbehov föreligger ?
  • Hur kan framtida kommunala behov av omsorg prognosticeras utifrån förändring av funktionsförmåga
  • Upprepade sjukhusinläggningar av äldre personer – bakomliggande faktorer samt betydelsen av samordnad vårdplanering och rehabilitering samt kostnader.
  • Hur varierar hälsotillstånd, börda och livstillfredsställelse bland närstående och i vilken omfattning finns vård- och omsorgsinsatser från offentlig vårdgivare. 

Särskilt betydelsefulla resultat samt publikationer

Analys av insamlad data över tid visar att den stora andelen vårdtagare/brukar är kvinnor och de utgör ungefär 80%. Vi ser vidare att att start för insatser ligger konstant runt 84 år, genom åren och att det så gott som alltid startar med serviceinsatser (exempelvis städa, handla och tvätta). När insatserna har startat har flera vårdtagare/brukare redan haft hjälp under ca 2 år från anhöriga. De som har anhöriga  har nästan i samtliga fall fortsatt hjälp av dessa, även när kommunala insatser ges. Anhöriginsatserna är därför fortsatt stora. Fler samboende män än samboende kvinnor får insatser och mer än 90% av kvinnorna som får insatser är ensamstående.

Kognitiv svikt tycks vara en markör för flytt till särskilt boende då endast 7-17% i särskilt boende uppges vara kognitivt intakta till skillnad mot 35-52% av vårdtagarna i ordinärt boende. Andra skillnader som visat sig mellan vårdtagare/brukare i ordnärt respektive särskilt boende är att inkontinenshjälpmedel används i större utsträckning på särskilda boenden, där fyra av fem använder sådant jämfört med färre än hälften (45%) i ordinärt. Andel personer i särskilt boende (10-15%) som kan sköta sin personliga hygien självständigt är lägre än i ordinärt boende (15-30%).

Preliminära data visar att smärta hos vårdtagarna/brukarna rapporteras runt 50% bland dem som bor i ordinärt boende medan smärta hos personer som bor i särskilt boende rapporteras hos 30%. Den låga andelen på särskilt boende kan bero på att man inte frågar vårdtagaren/brukaren om smärta men kan även spegla att man arbetar aktivt med att smärtlindring på särskilda boenden.  

Bland de viktigaste resultaten från tidigare genomförda analyser märks särskilt att de som vårdas hemma konsumerar mer vård i landstingens hälso- och sjukvård, öppen såväl som sluten vård än de som bor i särskilt boende och detta rör sig särskilt om akuta vårdinsatser. Analysen pågår huruvida detta också medför en ökad total kostnad, d v s om vård i ordinärt boende faktiskt kan bli samhällsekonomiskt mera kostnadskrävande. Resultaten pekar på behovet av att arbeta mera förebyggande (sekundär- och tertiär-preventivt) med denna grupp för att om möjligt minska de akuta inläggningarna och därmed också bidra till en bättre livskvalitet. Värt att notera är att dessa insatser behövs även till dem som har kommunala insatser.

Parallellt har en genomgång skett inom samtliga kommuner i Skåne kring tillgången till kommunala korttidsplatser och platser i särskilt boende  uttryckt per 100 personer 80 år och äldre. Resultaten visar på en betydande variation i kommunalt  utbud i storleksordningen 200% . Analys visar också att cirka hälften av personer med nedsatt funktionsförmåga i att klara hemmets skötsel inte är identifierade av sin hemkommun. Samtidigt framgår att av  personerna med biståndsbeslut har mer än 90% nedsatt funktionsförmåga att klara sin personliga omsorg  och skötsel av bostad. Analys visar också att två åren före det att en äldre får ett varaktigt bistånd ökar sjukvårdskonsumtionen, särskilt akutvård signifikant under de sex månaderna närmast föregående biståndsbeslutet och även här återfinns en grupp med omfattande konsumtion. Vanliga sjukdomar är hjärt-/kärlsjukdomar, uro-genitala sjukdomar, cancer och fallskador.

Aktuella analyser görs i samverkan med hela SNAC gruppen där förmågan att identifiera individer med omsorgsbehov i befolkningen, så kallad targeting studeras i förhållande till å ena sidan funktionsnedsättning och å andra sidan om beslut finns enligt socialtjänstlagen. Variation som kan bero på geografiska förhållanden, glesbygd, mellanstora kommuner och storstad belyses i separat analys.  

Formulär