lu.se

Geriatrik

Medicinska fakulteten | Lunds universitet

Meny

Befolkningsdel, GÅS

Äldres hälsa 
Kroniska sjukdomar blir vanligare med ökad ålder och påverkar funktionsförmågan att klara den personliga omsorgen som att klä sig, tvätta sig och förflytta sig och att sköta hushållet.
Frågan hur funktionsförmågan hos äldre kommer att se ut framöver är oklar och hur sjukdom påverkar detta förlopp. Det finns visst stöd i forskningen att sjuklighet skjuts upp till högre ålder, men nya studier talar snarare för den positiva hälsoutvecklingen bland äldre har brutits.

Syftet med studien Gott Åldrande i Skåne är att i en befolkningsundersökning få kunskap om och följa:

Normalt åldrande

Funktionsförmåga

Förekomst av sjukdomar och dess riskfaktorer

Äldres hälsa och livssituation

Behov av vård och omsorg

Under år 2001 till 2004 deltog 2931 personer. Inbjudan gjordes ur ett slumpurval av befolkningen i åldrar från 60 till 93 år i de fem deltagande kommunerna. En första återundersökning av deltagare 81 år och äldre genomfördes under 2005-2007. En andra återundersökning av alla som var med i den ursprungliga basundersökning genomfördes under 2008-2010 då även nya deltagare bjöds in.

Den tredje återundersökningen, som genomfördes 2010-2012, riktade sig enbart till deltagare äldre än 78 år och utav de ursprungliga 1548 deltagarna från basundersökningen var 608 i livet varav 393 (65%) deltog. Av de nya 81-åriga deltagarna som rekryterades under den andra återundersökningen var 381 i livet varav 182 deltog. Totalt återundersöktes 575 deltagare. Parallellt startade hösten 2012 nyrekrytering av nya deltagare 60 respektive 81 år och 524 personer födda åren 1952 respektive 1931 undersöktes.

År 2013-2015 genomfördes den fjärde återundersökningen och jämsides med den kom nya deltagare, 60 respektive 81 år gamla, att bjudas in för undersökning. Totalt sett undersöktes 2694 personer under åren 2013-2015.

Deltagare som är 78 år eller äldre följs upp vart tredje år medan de som är 60 – 72 år kommer för uppföljning vart sjätte år.Läkarundersökning, funktionstest och minnestester ingår i undersökningen.

Pågående studier och analyser

Insamlade data inom GÅS projektet ligger nu som grund för 27 avhandlingsarbeten med frågeställningar som beskrivs nedan, varav 13 disputationer har avlagts med data från Gott Åldrande i Skåne och 9 av dessa under åren 2009/15. Sammantaget har 86 artiklar publicerats och ca 30 arbeten föreligger i manuskriptform eller är inskickade för bedömning. Åtta doktorander har genomfört halvtidskontroll och två doktorander är inplanerade för disputation under 2016. Olika arbeten fokuserar såväl på det normala åldrandet, organfunktioner, samspel med sjukdomar och på ett individperspektiv kring livstillfredsställelse och anhörigas situation vilket beskrivs närmare nedan..

Tretton fördjupningsstudier (15 hp) har genomförts varav sju under 2010/2015 som berör äldres sömnvanor och i vilken utsträckning sömnmedel varierar med kön och ålder. Ett metodologiskt  arbete under 2015 beskriver en god tillförlitlighet i kognitiva test som används i SNAC projektet. I två andra fördjupningsstudier har dels förekomst av polyfarmaci studerats dels vilka faktorer som förklarar risken att falla. Mer än sex riskfaktorer för fall var associerat med en 20-faldig riskökning att falla de senaste 6 månaderna.

Under 2015 har en avhandling kring anhörigstöd försvarats (Dahlrup) samt en licenciatexamen kring egenkunskap om hjärtsvikt och samband med näringsproblem (Selan). Andra artiklar som beskrivs nedan har rört genusskillnader i upplevelse av smärta hos äldre; samband mellan den fysiska hemmiljön och förekomst av symtom, underlag för nya svenska referensvärden för kroppsmått såsom vikt, längd, midjemått och samband med sjukdomsförekomst; samvariation mellan blodtryck och kognition samt incidens av kronisk obstruktiv lungsjukdom (COPD) hos tidigare lungfriska personer från 65 till 100 år.

Sedan tidigare finns ett samarbete med Malmö stad kring ’Kommissionen för social ojämlikhet’ och som ett led i detta arbete har flera presentationer skett och en rapport färdigställts kring äldre malmöbors livstillfredställelse och vad som predikterar äldres hälsa, funktionsförmåga och livstillfredsställelse under en 6 års uppföljning. Faktorer som tillgänglighet, socialt nätverk, utbildning, aktiviteter, privatekonomi och etnicitet är viktiga utöver ålder i sig (Elmståhl & Ekström, 2012) och är nu underlag för Malmö stads planeringsarbete inför kommande år. Avrapportering har skett 2014 och analys pågår kring migration och etnicitet och bestämningsfaktorer för hälsa.

Ett flertal arbeten har berört prediktorer för livstillfredsställelse och där symtombelastning, nedsatt fysisk funktionsförmåga samt kognitiv förmåga är viktiga prediktorer (Enkvist et al 2011, 2012a, 2012b, Stenhagen 2014). Sambanden är särskilt tydliga i 80-års åldern men försvagas i 90-årsåldern vilket kan förklaras av förändrade förväntningar i hög ålder (Enkvist et al).

I andra analyser studeras riskfaktorer för fall och vilka faktorer som samvarierar vid uppföljning 6 år senare (Stenhagen et al 2013, Legrand et al 2015). Nedsatt hjärtfunktion och vissa läkemedel var viktiga riskfaktorer för framtida fall.

En lägre fysisk funktionsförmåga i nedre extremiteter som lägre gånghastighet och långsammare förmåga att resa sig upp är relaterat till sämre kognitiv förmåga hos personer utan demenssjukdom (Bramell-Risberg et al 2012). Fortsatta analyser kring livstillfredsställelse och vad som förklarar bevarad QoL med stigande ålder pågår baserat på data från SNAC Skåne, Blekinge och Nordanstig.

Det normala åldrandet i olika organfunktioner studeras, särskilt lung-, hjärt- och njurfunktion. Nyinsjuknande i lungsjukdomen COPD i hög ålder är 12/1000 personår då hänsyn tas till normala åldrandeeffekter (Luoto et al, 2015). I tidigare beskrivningar där hänsyn ej tas till ålder ses en avsevärd överskattning av COPD med ökad ålder ( > 150%). Kvinnor har en högre incidens i COPD än män i hög ålder, möjligen beroende på högre sårbarhet för rökning. Analysarbete pågår kring njurfunktion och förklaringsvariabler till den höga förekomst av nedsatt njurfunktion som ses i hög ålder (Werner et al) . Samarbete är etablerad med forskargrupp i Belgien.

Som ett led i att beskriva det normala åldrandet har även publicerats referensvärden för vikt, längd och kroppsmått midje- och stussomfång. Gavrilidou et al 2015) För att beräkna BMI på ett mer korrekt sätt har referensvärden för underbenslängd och armviddslängd publicerats. I studier av personer med tidigtecken på minnesstörning framgår att de även har nedsatt motorisk förmåga i både övre och nedre extremiteter, fynd som även ses hos personer med manifest demenssjukdom  (Bramell et al).

Förekomst av fall förknippas ofta med äldre och sjukliga individer. Analys av insjuknade i fall som leder till svår komplikation eller sjukhusvistelse bland yngre personer i 60 års ålder visar dock att tidigare fall och neurologiska läkemedel är förknippade med fördubblad risk för fall förknippade med sjukhusvård eller komplikation (Legrand et al 2015).

I en undersökning av personer 80 år eller äldre med konstaterad hjärtsvikt uppgav enbart en fjärdedel att de visste om sin egen hjärtsviktsdiagnos (Selan et al 2015). Eftersom kunskap om sin sjukdom är en förutsättning för att bedriva hjärtsviktspecifik egenvård kan okunnighet om detta inverka menligt på hälsan, med fler kostsamma vårddagar som följd. Drygt var femte person i Sverige, 80 år eller äldre, har hjärtsvikt.. När den här kategorin patienter även uppvisar risk för näringsbrist, vilket inte är ovanligt i sammanhanget, ökar antalet dagar per år på sjukhus ytterligare. Äldre hjärtsviktspatienter med nersatt näringsstatus tillbringar nästan sex fler dagar per år på sjukhus än andra hjärtsvikts-patienter.

Från en enkät bland 15000 personer över 18 år som gjordes av Socialstyrelsen 2012 på uppdrag av Socialdepartementet. visar att den största gruppen anhöriga finns bland medelålders, men också gruppen äldre makar och partners utgör en stor grupp, inte sällan med egna hälsoproblem. En tvärsnittsstudie av GÅS beskrev karakteristika hos 369 anhöriga och 2233 icke anhöriga, och skillnaderna i hälsorelaterad livskvalitet och livstillfredsställelse (Dahlrup et al 2015).

Resultaten visar att de anhöriga var yngre, hade fler utbildningsår och oftare levde i parförhållande jämfört med icke-anhöriga. Mer än 30 % (n=133) av de anhöriga uppgav hög börda. En jämförelse mellan anhöriggrupperna visade att de anhöriga som uppgav hög börda också uppvisade lägre hälsorelaterad livskvalitet och lägre livstillfredsställelse. Ett annat fynd var att anhöriga som uppgav låg börda rapporterade en bättre hälsorelaterad livskvalitet och livstillfredsställelse än icke-anhöriga (Dahlrup et al, 2015). ).

I en annan studie undersökte vi om det fanns någon skillnad i upplevelsen av börda mellan anhöriga utifrån diagnosen hos den person som man vårdade. För att undersöka börda använde vi Caregiver Burden Scale (CBS) (Elmståhl, S., et al.1996) som består av 22 frågor inom 5 olika områden. De vanligaste diagnosgrupperna hos närstående var demens, hjärt-kärlsjukdom, depression och fraktur. Den högsta totala bördan fann vi hos anhöriga till personer med diagnoserna demens och depression och bland dessa grupper fann vi också den högsta bördan i 4 av de 5 olika områdena av CBS. Bördan hos anhöriga till personer med demenssjukdom är väl studerat vilket inte är fallet bland anhöriga till äldre personer med depression.

Analyserna är i pågående projekt inriktade mot följande frågeställningar:

  • Vad förklarar variation i kognitiv förmåga.
  • Vilka konsekvenser för livsstil och omgivningsfaktorer ses vid nedsatt kognitiv förmåga.
  • Vilken prevalens och incidens har åldersrelaterad minnesstörning i en äldre befolkning
  • Hur förändras funktionsförmåga med ålder och vilka riskfaktorer identifierar personer med nedsatt förmåga.
  • Vilken är den äldre individens syn på sin kognitiva förmåga och hur relaterar detta till förmåga att köra bil.
  • Påverkas delaktighet och aktivitet hos äldre med osteoporosrelaterad fraktur.
  • I vilken utsträckning uppnås smärtlindring och bevarad funktion efter fraktur.
  • Vilka faktorer förklarar risken att falla, som en riskfaktor för fraktur.
  • Vilken samvariation ses mellan livstillfredsställelse och morbiditet, och hur mycket förklaras av köns- och åldersskillnader, personlighet och coping och funktionsförmåga.
  • Hur ser prevalens och incidens ut för kronisk obstruktiv lungsjukdom och hur påverkas denna av åldersjusterade normvärden 
  • Hur vanligt förekommande är hjärtrytmrubbning och vilka faktorer samvarierar med förekomst av förmaksflimmer
  • Hur vanligt förekommande är nedsatt njurfunktion, bestämt med olika njurfunktionstester
  • Vad är optimal blodtrycksnivå och hur samvarierar detta med blodtrycksbehandling och kognition
  • Hur varierar fysisk funktionsförmåga såsom handstyrka och koordination med ålder och kön
  • Vilka samband finns mellan fysisk och kognitiv funktion
  • Polyfarmaci i en äldre population med osteoporosrelaterade frakturer.
  • Hur vanligt förekommande är förskrivning av antikolinerga läkemedel hos äldre
  • Kostmetodik och hur förändras livsmedel och näringsintag i en äldre population
  • Vilka kohortförändringar kan noteras i kostintag och antropometri
  • Hur samvarierar kommunens insatser enligt socialtjänstlagen med äldres behov och nedsatta funktioner
  • Hur förändras vikt, övervikt och livsstil med ålder
  • Hur ser anhörigas situation ut och vad förklarar QoL och livstillfredsställelse i denna grupp

Publikationer

Totalt är 86 originalarbeten publicerade eller under tryckning från forskargruppen och flera av dessa arbeten är presenterade i tidigare redogörelser. Därutöver finns ytterligare 30 arbeten inskickade eller i manusform. Olika arbeten fokuserar såväl på det normala åldrandet, organfunktioner, samspel med sjukdomar och på ett individperspektiv kring livstillfredsställelse. En artikel beskriver normalt åldrande och förändring av njurfunktion hos personer utan känd hjärtkärlsjukdom eller diabetes och vaskulära riskfaktorer visar sig förklara åldersrelaterad försämring. Förekomst av nedsatt minnesfunktion är relaterat till blodtrycksfall