lu.se

Kliniska vetenskaper, Malmö

Medicinska fakulteten | Lunds universitet

Meny

Forskningen vid Institutionen för kliniska vetenskaper i Malmö

Ett 40-tal forskargrupper är knutna till Institutionen för kliniska vetenskaper i Malmö och nedan presenteras några framstående forskningsområden samt de stora befolkningsstudier som utgör grunden för delar av forskningen.

 

Befolkningsstudier

Institutionen för kliniska vetenskaper i Malmö har sedan flera decennier tillbaka skapat förutsättningar för framgångsrik forskning tack vare satsningar på stora, epidemiologiska befolkningsundersökningar.

Exempel är Malmö Kost Cancer, MKC, och Malmö Förebyggande Medicin, MFM, som tillsammans har undersökt cirka 50 000 Malmöbor. Undersökningarna, som fokuserar på livsstilsfrågor, började på 1970-talet och har till vissa delar pågått i flera decennier. Den information och de prover som samlats in är ett internationellt unikt material som används av både institutionen och utomstående forskare som  bland annat undersöker riskfaktorer för cancer, hjärtinfarkt, reumatiska sjukdomar och diabetes.

   

Benskörhet

Forskningen inom benskörhet baseras till stor del på material från större databaser och biobanker som involverar flera tusen personer. Bentäthet, ärftliga sjukdomar, mediciner/behandlingar och livsstilsfaktorer som motion och kost är av intresse för att bättre kunna förutsäga risk för frakturer på grund av benskörhet.

Resultaten hittills har bland annat lett till ny kunskap om långvariga effekter av fysisk aktivitet, effekter av barns fysiska träning och effekter av olika biologiska faktorer som påverkar benmassa och frakturrisk hos kvinnor.

 

Cancer

Samband mellan kost och cancer har under lång tid varit ett forskningsfält på institutionen. I stora projekt som EPIC och EPI-Health undersöks sambanden mellan näringsintag och bröstcancer. Även orsakerna bakom prostatacancer, som till stor del är okända, undersöks med fokus på kost och livsstil.

 

Diabetes

Diabetesforskningen vid institutionen har sedan 1990-talet växt kraftigt och rönt stor internationell uppmärksamhet. Uppväxlingen har bland annat möjliggjorts genom  Vetenskapsrådets Linnéanslag. Forskningen sker i Lund University Diabetes Centre (LUDC) där även andra institutioner vid Lunds universitet ingår. Forskarna vid LUDC letar efter olika mekanismer i kroppen som kan leda till diabetes men som ännu inte utforskats på gen- och cellnivå.

TEDDY (The Environmental Determinants of Diabetes in the Young) är ett internationellt forskningsprojekt som försöker ta reda på vad det är som gör att barn får typ 1 diabetes.  I Sverige är Skåne upptagningsområde. En urvalsstudie genomfördes 2004-2010 och omfattade drygt 48 000 nyfödda barn. I en pågående uppföljningsstudie följs ca 2 500 TEDDY-barn fram till 2025. Huvudfinansiär är National Institutes of Health, USA (NIH).

 

Folkhälsovetenskap och samhällsmedicin

Folkhälsovetenskap och samhällsmedicin undersöker samspelet mellan individen och det samhälle där individen bor för att identifiera faktorer som påverkar hälsa, sjukdom och sjukvårdskonsumtion. Forskningsarbetet behandlar ofta frågor som har en direkt betydelse för hälso- och sjukvården och det kan därför ge en vetenskaplig grund till en jämlik fördelning av sjukvårdsresurser och förebyggande folkhälsoåtgärder.

Arbetet inriktas bl.a. på att öka förståelsen om vilka mekanismer som leder till geografiska och socioekonomiska skillnader i hälsa och sjukvårdskonsumtion utifrån principen om jämlikhet och vård på lika villkor. Användning och effekter av läkemedel när det används ute i samhället samt sjukvårdens kvalitet och effektivitet är andra frågor som undersöks.

 

Globala hälsofrågor

Forskargruppen för socialmedicin och global hälsa arbetar med forskning, utbildning och samverkan lokalt och globalt inom socialmedicin, folkhälsovetenskap och global hälsa. Verksamhet bedrivs inom områdena tobak, alkohol, arbetsliv, skador, sexuell och reproduktiv hälsa, hiv/aids, mental hälsa, barns hälsa, ungdomars hälsa, migration, hedersrelaterat våld, socialt kapital, hållbar utveckling, hälsokommunikation och hälsopolitik. Verksamhetsområdena är gränsöverskridande såväl geografiskt som ämnesmässigt.

 

Grön starr (glaukom)

Grön starr är en relativt vanlig sjukdom som påverkar synfunktionen och det är den andra vanligaste orsaken till blindhet. Genom kliniska studier har forskarna vid institutionen undersökt effektiviteten i behandling genom trycksänkning och klargjort riskfaktorer kopplade till sjukdomens utveckling. 

En diagnosmetod som möjliggör tidig diagnostik har utvecklats, den bygger på synfältsundersökningar med datorstöd. Pågående och framtida forskning inkluderar bl.a. långtidsuppföljningar av patienter för att förfina diagnostik samt möjliggöra individuella utvecklingsprognoser för sjukdomen.

   

Kontaktallergi – yrkesdermatologi

Kontaktallergi uppstår genom direktkontakt med ett allergiframkallande ämne. De allergen som utlöser besvär är ofta enkla kemikalier. Inom kontaktallergiområdet har forskningen i Malmö sin bas i frågeställningar som uppkommer i den kliniska verksamheten och vardagen vilket ger möjlighet till en kontinuerlig kvalitetshöjning av vården. Forskningen sker via ett nära samarbete mellan kemister, läkare och biomedicinska analytiker. Man forskar om kemiska ämnens allergena egenskaper och för att finna nya allergen men även direkt patientorienterat med bland annat kliniska patientstudier.

 

Mag-tarmkanalen

Den kirurgiska forskningen i Malmö har flera grenar. Ett forskningsfält handlar om mag-tarmkanalen och dess många funktioner: bland annat tar den upp föda, skyddar mot skadliga bakterier och den ingår också i kroppens immunförsvar.

Forskarna har under många år intresserat sig för hur ”goda” bakterier i maten, så kallad probiotika, kan förbättra människors hälsa. Genom att tillföra probiotika kan bakteriefloran och inflammation både i tarm och i kroppen i övrigt påverkas. Tidigare forskning har bland annat resulterat i hälsodrycken Proviva, och nyare studier bedrivs bl.a. med målet att bidra till utveckling av livsmedel som förbättrar hälsan för äldre personer.

 

Plastikkirurgi

Lymfa är en vätska som bildas överallt i kroppen när blodvätska pressas ut från de allra minsta blodkärlen. Vid operation för bröstcancer måste man ofta ta bort lymfkörtlarna i armhålan, för att hindra att cancern sprider sig. Många som gått igenom en sådan operation får så småningom svullnad i armen, s.k. lymfödem, på grund av att den lymfa som bildas inte kan komma bort på normalt sätt.

Plastikkirurgiska kliniken i Malmö blev på 1990-talet först i världen med att kunna erbjuda en effektiv behandlingsmetod. Genom en speciell fettsugningsteknik kan lymfödemet tas bort, därefter bibehålls den goda effekten med hjälp av en skräddarsydd kompressionsstrumpa på den opererade armen. Även benlymfödem, medfödda eller efter orsakade av cancerbehandling, kan behandlas framgångsrikt med denna metod.

 

Primärvårdsforskning

Forskningen inom primärvård utvärderar bl.a. nya metoder och behandlingar, samt omvärldsförändringar av betydelse för primärvården. Forskningen sker tillsammans med Region Skåne i Centrum för primärvårdsforskning och den har fokus på följande fyra områden:

  • Hjärtkärlsjukdomar; levnadsvanor, migration, arv och miljö.
  • Psykisk ohälsa; samspelet mellan arv, hemmiljö och bostadsområde.
  • Migrationens och bostadsområdets betydelse för kvinnors och barns hälsa.
  • Epidemiologisk forskning kring de stora folksjukdomarna.

 

Åderförkalkning

Ateroskleros (åderförkalkning) är en sjukdom som drabbar kroppens artärer hos nästan alla personer i vuxen ålder. Det är den viktigaste orsaken till hjärtinfarkt, stroke och dålig blodförsörjning till benen.  Vaccin och antikroppar är nya vapen mot åderförkalkning som förutspås en snabb utveckling de kommande åren.

Forskning pekar på att åderförkalkning delvis kan förklaras genom autoimmunitet, dvs. kroppens celler attackerar och förstör dess eget försvar. Observationer och studier vid institutionen visar att det eventuellt finns möjligheter att skapa ett skyddande vaccin.

 

Närbild på provrör. Foto: Kennet Ruona