lu.se

Kliniska vetenskaper, Lund

Medicinska fakulteten | Lunds universitet

Nya pedagogiska metoder fördjupar kunskaper hos biomedicinstudenter

2018-03-01

Magnus Hillman, programdirektör för biomedicin-programmet arbetar med pedagogisk utveckling och det som kallas programmatic development. Han driver sedan en tid tillbaka ett gediget utvecklingsarbete i syfte att förbättra möjligheterna för studenter att se helheten av sin utbildning och ta med sig kunskaperna från en kurs för att sedan tillämpa dem i nästa.

– Programmatic development handlar om att viktiga kompetenser tränas och återkopplas till under hela utbildningen och inte bara i enstaka kurser. Tidigare var utbildningen indelad i små block med kurser där det kunde vara ganska lite kommunikation mellan lärarna i de olika kurserna. Det innebar att studenterna läste en kurs, tentade av den och sedan återkom inte samma ämne igen. När de sedan kom fram till sista terminen där de ska göra sina egna projekt kom de inte ihåg vad de hade lärt sig i tidigare terminer och hade inte förmågan att tillämpa sina kunskaper från tidigare terminer, berättar Magnus Hillman.

magnus hillman
Magnus Hillman är programdirektör och arbeter med pedagogisk utveckling på biomedicin-programmet. Bild: Katarina Ehrenborg

På biomedicin-programmet har man tagit bort kursblocket biostatistik och ersatt den med en så kallad strimma som återkommer vid flera tillfällen under hela utbildningen. Det innebär att biostatistik ingår som en del i flera kursplaner och statistikuppgifterna som ges är relevanta i förhållande till den pågående kursen. Resultaten från alla uppgifter samlas ihop till en portfolio och när studenterna tar examen har de totalt fått lika många högskolepoäng som de tidigare fick i kursen.

– Fördelen med detta upplägg är att de för med sig kunskapen genom hela utbildningen istället för att glömma bort allt efter tentan.

I en av kurserna ska studenterna som uppgift skapa sin egen mikrob som ska kunna infektera en människa. För att klara av uppgiften måste studenterna dels ta reda på de faktakunskaper som krävs, till exempel på vilka olika sätt mikrober skyddar sig från människans immunförsvar. Samtidigt måste de tillämpa dessa kunskaper för att skapa något nytt som inte redan finns, vilket innebär en högre form av kunskap än ren fakta.

– Som lärare i kursen är rollen framförallt att ge återkoppling till studenterna. Varje fredag träffar vi studenterna som då genomför ett readiness assurance test (iRAT), först individuellt och sedan i grupp. De individuella uppgifterna ligger till grund för en del av poängen för kursen, medan grupp-testet är ett ytterligare inlärningstillfälle där studenterna lär av varandra och får återkoppling från lärare och ämnesexperter. Den stora delen av kursen är examinationen av uppsatsen där studenterna presenterar hur de skapat sin mikrob.

Forskning inom pedagogik har visat att ett av de viktigaste verktygen för lärande är återkoppling. Ett klassiskt upplägg på en kurs innebär att mer än hälften av budgeten läggs på föreläsningar och kunskapen mäts med en skriftlig tenta.

– Genom att istället lägga största delen av budgeten på bra examinationer och tid för återkoppling skapar vi bättre förutsättningar för lärande och studenterna får möjlighet att ta till sig kunskaperna på en högre nivå än att endast kunna beskriva ett fenomen.

KATARINA EHRENBORG