Intramed

Medicinska fakultetens interna webbplats

Meny

Riskbedömning

Riskbedömningar med tillhörande hanterings- och skyddsföreskrifter: 

Riskbedömning innebär att ta reda på vilka åtgärder som behövs för att ingen ska drabbas av ohälsa eller olycksfall. Flera myndigheter ställer idag krav på att riskbedömningar ska göras, t ex:

- vid laboratoriearbete med kemikalier (AFS 2011:19)
- för bedömning av mikrobiologiska arbetmiljörisker (AFS 2018:4)
- vid arbete med GMM (AFS 2011:2), anestesigaser (AFS 2001:7), cytostatika och andra läkemedel med bestående toxisk effekt (AFS 2005:5),

Ansvar

Forskargruppschef/arbetsmiljöansvarig ansvarar för att riskbedömningar genomförs och dokumenteras, samt följer upp att de beslutade åtgärderna haft avsedd effekt. Anställda och studenter ansvarar för att i förväg kontrollera att arbetsmomentet som ska utföras är riskbedömt och för att om riskbedömning saknas påtala detta för forskargruppschef. Skyddsombud ska ges möjlighet att medverka vid riskbedömningar.

 Metodik

Riskbedömningen görs för hela arbetsmomentet och alla de kemikalier som används. För riskbedömning av mikrobiologiskt arbete och GMM, se under Biosäkerhet.

Riskbedömningen görs av en grupp på minst två personer.

  1. Börja med att bestämma omfattningen, t ex
    - den vanliga arbetsgången/metoden inkluderande förberedelser, transporter och avslutning,
    - rengöring av arbetsytor och utrustning efter avslutat arbete,
    - fel och störningar som kan uppstå
    - kontroll och service
  2. Ta fram ett underlag:
    - säkerhetsdatablad för ingående kemikalier,
    - ta reda på om kemikalierna har hygieniska gränsvärden i AFS Hygieniska gränsvärden 2018:1, notera i riskbedömning
    - vilka liknande riskbedömningar har gjorts,
    - har det rapporterats någon olycka eller tillbud,
    - arbetsmiljömätningar som har gjorts etc.
  3. Identifiera risker genom att gå igenom de olika stegen i arbetsmomentet och försök se vad som kan vara en riskkälla vid det normala arbetet, men även vad som skulle kunna hända om något går snett.
    Aktuella exponeringsvägar kan vara inandning, hud- eller ögonkontakt eller förtäring (kanske som förorening på dina fingrar), t ex vid uppvägning (speciell risk vid hantering av damningsbenägna kemikalier) och pipettering (förhöjd risk för lättflyktiga kemikalier). 
     
    Det är viktigt att försöka förutse om händelser kan ge allvarliga konsekvenser. Det kan gälla felgrepp, läckage, spill, strömavbrott eller fel på utrustningens olika delar. Det är även betydelsefullt att dra lärdom av olyckor och tillbud som har inträffat.
     
    Försöksbetingelserna som kan innebära ökad risk är exempelvis förhöjd temperatur, förhöjt eller reducerat tryck (t ex evakuering av excikator). Kemikalier som är brandfarliga  (har låg flampunkt) eller som är damningsbenägna ska man vara särskilt uppmärksam på. Förutom bedömning av exponeringsrisken måste man uppskatta sannolikheten för att en olycka inträffar och försöka uppskatta den exponering som då uppstår. Även ergonomisk belastning som tunga lyft, upprepade arbetsmoment och skadliga bullernivåer ska tas upp.
  1. De identifierade riskerna bedöms, se riskmatris nedan. En del kan vara så allvarliga att de behöver åtgärdas omgående, andra behöver inte åtgärdas direkt men på sikt och skrivs in i en handlingsplan.
     
  2. Ta fram åtgärdsförslag/hur hanteras riskerna, t ex:
    - skriva en hanterings- och skyddsföreskrift om hur arbetsmomentet ska utföras på ett säkert sätt eller uppdatera metodbeskrivningen och inkludera hanterings- och skyddsföreskrifterna där
    - förbättra inneslutningen (arbeta i handskbox eller dragskåp), skrivs in i hanterings- och skyddsföreskriften
    - sätta upp varningsskylt
    - sätta upp ögondusch/ögonsköljflaskor i närheten av arbetsplatsen
    - förstärkt personlig skyddsutrustning, skrivs in i hanterings- och skyddsföreskriften
     
  3. Forskargruppschefen/arbetsmiljöansvarig godkänner och följer upp för att kontrollera att åtgärderna har haft avsedd effekt.
  4. Riskbedömningen gås igenom och uppdateras ca vart tredje år eller om ett tillbud eller en olycka skulle inträffa.

Dokumentation

Riskbedömningar ska alltid dokumenteras och resultera i förslag till åtgärder för att få bort eller minimera riskerna. Det är sedan viktigt att åtgärderna följs upp och vid behov revideras. Använd gärna riskbedömningsmodulen i KLARA eller följande mall:

Riskbedömning för gravida

I Arbetsmiljöverkets föreskrift om gravida och ammande arbetstagare (AFS 2007:5) framgår att arbetsgivaren ska bedöma risk för skadlig inverkan på graviditeten och besluta om lämpliga åtgärder sedan kvinnan meddelat att hon är gravid.

Målsättningen är att arbetsmiljön på EMV ska vara så god att den erbjuder tillräcklig säkerhet för alla anställda som planerar att skaffa barn utan att särskilda åtgärder ska behöva vidtas. Under graviditeten sker den huvudsakliga bildningen av organen under de första 8 veckorna. De första 3 månaderna brukar därför betraktas som den känsligaste graviditetsperioden för yttre påverkan.

Ur AFS 2005:1 "En arbetstagare, som har underrättat arbetsgivaren om att hon är gravid, får inte sysselsättas i arbete där hon riskerar att exponeras för rubella eller toxoplasma, om hon saknar fullgott immunitetsskydd mot smittämnet.2

Risk- och konsekvensbedömning vid förändring i verksamheten