Intramed

Medicinska fakultetens interna webbplats

Meny

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Enligt arbetsmiljölagen (AML 3 kap 2a §) och Arbetsmiljöverkets föreskrift om systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1) har arbetsgivare en skyldighet att bedriva systematiskt arbetsmiljöarbete.
Med systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) menas i dessa föreskrifter att arbetsgivarens arbete med att undersöka, genomföra och följa upp verksamheten ska ske på ett sådant sätt att ohälsa och olycksfall i arbetet förebyggs och en tillfredsställande arbetsmiljö uppnås. I korthet innebär detta

  • att arbetsmiljöarbetet ska ingå som en naturlig del i den dagliga verksamheten
  • att arbetsmiljöfrågorna beaktas i all planering och i alla verksamhet
  • att det i samband med den årliga verksamhetsplaneringen ska varje arbetsgivarnivå upprätta en arbetsmiljöplan
  • att arbetstagare och skyddsombud bereds möjlighet att medverka i arbetsmiljöarbetet
  • att det finns rutiner som beskriver hur det systematiska arbetsmiljöarbetet ska gå till
  • att arbetsgivaren regelbundet undersöker arbetsförhållandena och bedömer riskerna
  • att det systematiska arbetsmiljöarbetet årligen revideras och vid behov förbättras

Arbetsmiljöplanen ska innehålla

  • en beskrivning av arbetsmiljön på arbetsplatsen
  • ett mål för arbetsmiljöarbetet som inkluderar både den fysiska och den organisatoriska- och sociala arbetsmiljön
  • en handlingsplan när, var, hur och av vem åtgärderna ska utföras
  • rutiner som beskriver hur det systematiska arbetsmiljöarbetet ska organiseras och bedrivas

Medicinska fakultetens systematiska arbetsmiljöarbete (SAM) kan illustreras med ett årshjul. Årshjulet är ett verktyg som tydliggör processen. Varje verksamhet anpassar arbetet enligt de behov som finns lokalt.

Risker i verksamheten

För att kunna bedriva ett effektivt arbetsmiljöarbete, är det viktigt att veta vilka riskerna är i verksamheten.

Arbetsmiljölagen

Enligt Arbetsmiljölagen ska arbetsgivaren systematiskt planera, leda och kontrollera verksamheten på ett sätt som leder till att arbetsmiljön uppfyller kraven i denna lag och i föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen. Arbetsgivaren ska också utreda arbetsskador, fortlöpande undersöka risker i verksamheten och vidta åtgärder som föranleds av detta.

Handlingsplan 

Åtgärder som inte kan vidtas omedelbart ska tidsplaneras - en handlingsplan ska göras upp. Med en handlingsplan menas en lista över de insatser som behövs för att förbättra arbetsmiljön och vid vilken tidpunkt insatserna ska ha genomförts och vem som ser till att det blir gjort. Vidare ska arbetsgivaren, när ändringar i verksamheten planeras vid exempelvis omorganisering, ombyggnad, personalminskning eller nedläggning av verksamhet bedöma om ändringarna medför risker för ohälsa eller olycksfall som kan behöva åtgärdas.

Enligt Lunds universitets föreskrift om konsekvensbeskrivning vid förändringar i verksamhet (Dnr I F1 4684/2005) ska konsekvensbeskrivningen göras enligt mall och på den nivå där förändringen i verksamheten planeras och beslutas om, dvs på central-, områdesnivå eller institutions- och enhetsnivå.

Konsekvensbeskrivningen ska ingå som en del i beredningsarbetet och beslutsunderlaget. Det åligger därför den som förbereder ärendet att tillse att en konsekvensbeskrivning görs.

Metoder för att identifiera riskkällor

  • skyddsronder
  • riktade skyddsronder
  • personalmöten
  • enskilda samtal (ex medarbetarsamtal mellan chef och anställd)
  • yrkeshygieniska och andra mätningar av arbetsförhållanden
  • medicinska kontroller
  • intervjuer eller skriftliga enkäter
  • sammanställningar av ohälsa, olycksfall och tillbud
  • genomförda arbetsanpassnings- och rehabiliteringsåtgärder

Organisatorisk och social arbetsmiljö

Arbetsklimatet hänger ofta ihop med organisatoriska och sociala faktorer och arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö och som gäller från och med den 31 mars 2016 reglerar kunskapskrav, mål, arbetsbelastning, arbetstid och kränkande särbehandling. Föreskrifterna har fokus på förebyggande arbetsmiljöarbete inom området. De både förtydligar och kompletterar det systematiska arbetsmiljöarbetet. Den organisatoriska arbetsmiljön omfattar bland annat ledning och styrning, kommunikation, delaktighet, handlingsutrymme, fördelning av arbetsuppgifter samt krav, resurser och ansvar. Den sociala arbetsmiljön handlar om sådant som socialt samspel, samarbete och socialt stöd från chefer och kollegor.

Föreskrifter: Organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4) länk till Arbetsmiljöverkets webbplats

Det finns vissa områden som särskilt bör uppmärksammas:

  • Sjukfrånvaro 
  • Rehabilitering
  • Alkohol och drogmissbruk
  • Kränkande särbehandling
  • Diskriminering och trakasserier
  • Kris- och katastrofhantering
  • Konflikter
  • Stress