Intramed

Medicinska fakultetens interna webbplats

Informationsmöte om det nya nationella ALF-avtalet 2015

2015-06-09

Ett nytt nationellt ALF-avtal har börjat gälla från och med den 1 januari 2015 och detta har skapat en del frågor. Anders Bjartell (vicedekan med ALF-ansvar, Medicinska fakulteten), Hannie Lundgren (forskningschef, Region Skåne), Liselott Gelkner (ekonom ALF-frågor, Medicinska fakulteten), Camilla Andersson (ekonom ALF-frågor, Region Skåne) och Elsa Warkander (ekonomichef, Medicinska fakulteten) bjöd därför in till ett informationsmöte om vad det nya nationella ALF-avtalet innebär. I Lund hölls det den 26 maj och ett 30-tal intresserade kom, i Malmö var det den 27 maj och lockade runt 15 personer.

Bakgrund

ALF-avtalet reglerar statens ersättning till landstingen för läkarutbildningens och den kliniska forskningens intrång i sjukvården. Avtalet förhandlas fram av staten och de sju landsting som har läkarutbildning, bland andra Region Skåne. Från statens sida har utbildningsdepartentet suttit med i förhandlingarna. Region Skåne har stämt av med Medicinska fakulteten under förhandlingstiden.

Det nationella ALF-avtalet kompletteras med regionala avtal mellan berörda landsting och universitet.  Avtalen finns på: www.med.lu.se/intramed/styrning_organisation/ekonomi_alf/alf_medel.

Det nya nationella avtalet reglerar bl a följande:

  • Sju landsting omfattas av avtalet, Örebro har tillkommit
  • Kvalitetsutvärdering
  • Omfördelning av forskningsmedel 10-15%
  • Nytt begrepp ”universitetssjukvård” 
  • Ej tillåtet att överföra överskott av ALF-medel till kommande år

Nedan följer kort beskrivning av huvudpunkterna och de frågor som kom upp under mötena i Malmö och Lund.
 

Ej tillåtet att överföra överskott av ALF-medel för klinisk forskning till kommande år.

Den förändring som väckt mest reaktioner handlar om att det nya nationella ALF-avtalet inte tillåter överföring av  ALF-medel till kommande år.

Region Skånes forskningschef Hannie Lundgren berättade att alla berörda landsting och universitet har varit mycket kritiska mot förändringen. Även om utbildningsdepartementet hade förståelse för kritiken, var finansdepartementet och kammarkollegiet mycket bestämda och hänvisade till en lagstiftning från 1974 och berättade att regeln inte är unik för nationella civilrättsliga avtal, se PPT-presentation från mötet.

Den nya regeln kräver bättre framförhållning och ställer högre krav på forskaren att ekonomiskt följa upp sitt projekt. Vi vill ha en god användning av medlen som används i vår hälso- och sjukvård. Överskott som finns vid årets slut ska betalas tillbaka till staten..

Fråga: Hur är det med underskott, hänger de med till nästa års budget?

Svar: Om du har en skuld så förs den över till nästa år. Varje år måste vi redovisa överskott/underskott till staten. Vi måste jobba för system så vi kan utnyttja forskningstiden och forskningsmedlen effektivt, så att forskningen kan utföras som planerat.

Fråga: Vilka är finansdepartementets grunder för de förändrade reglerna kring överföring av överskott?

Svar: De hänvisar till gällande regler och lagar för civilrättsliga avtal.

Kvalitetsutvärdering – omfördelning av forskningsmedel – begreppet universitetssjukvård

Det ska införas återkommande kvalitetsutvärderingar av universitetssjukvården och kvaliteten på den kliniska forskningen som är finansierad av ALF-medel. Riktlinjerna för utformning och genomförande anges av den partssammansatta nationella styrgruppen för ALF.

För att främja en hög kvalitet på den kliniska forskningen införs en kvalitetsbaserad resursfördelningsmodell för den årliga ersättningen för klinisk forskning. 2016-2018 mäts kvaliteten genom en bibliometrisk utvärdering. Från och med 2019 införs en modell för resursfördelning baserad på expertbedömning av olika underlag och indikatorer såsom forskningens förutsättningar och den genomförda forskningen under en viss period.

Begreppet ”universitetssjukvård” avser de delar av hälso- och sjukvården som har forskning, utbildning och utveckling som kärnverksamhet vid sidan av vårdproduktion.

Fråga: Vad gäller för forskning som inte är direkt beroende av sjukvården? 

Svar: Det kan krävas speciella avtal om man t ex inte bedriver forskning i sjukvårdens lokaler. Vi har ett exempel på Medicon Village idag. Det får inte vara ren grundforskning för det faller utanför ALF. Det måste finnas en koppling till klinisk forskning enligt den definition som finns i det nationella ALF-avtalet. Man ska alltså kunna identifiera att forskningen ska ha en framtida koppling till förbättrad hälsa, ny diagnostik, behandling etc.

Fråga: Vem bestämmer vilka som utgör universitetssjukvård?

Svar: Det är den nationella styrgruppen som arbetar fram riktlinjer och avgör vilka delar av verksamheten som uppfyller kraven. Dock måste varje landsting årligen ange vilken verksamhet som de anser vara universitetssjukvård.

Fråga: Vad innebär omfördelningen av medel på ett nationellt plan?

Svar:

- Det finns flera faktorer att ta hänsyn till och det finns en nationell arbetsgrupp som tittar på exempelvis det regelverk som ska gälla för bibliometri som fördelningsparameter. Det är många svåra frågor att hantera.  T ex var drar man gränsen för vad som är publikationer av klinisk forskning eller grundforskning? Vad ska ingå i utvärderingen som sen ligger till grund för omfördelningen?

- Vi har diskuterat mycket kring olika förutsättningar om t ex Umeå, Örebro och Linköping som är mindre universitet, jämförs med KI, Lund och Göteborg. De skulle då förlora pengar. Det är inte meningen att slå undan fötterna för forskning och undervisning på de mindre universitetssjukhusen. Det är inte bra för ur ett långsiktigt nationellt perspektiv.

- I den nationella styrgruppen för ALF är det Mats Ulfendahl, VR, som leder arbetsgruppen för ”Modell för resursfördelning baserad på utvärdering av klinisk forskning fr.o.m. 2019” och den modell man arbetar med kommer sannolikt att ha inslag av vad VR tidigare föreslagit somutvärderingsmodell.

- Det finns egentligen ingen anledning att staten ska konkurrensutsätta ALF-medel mer än vad man gör med fakultetsmedlen. ALF-medlen har redan minskat eftersom den inte räknats upp på samma sätt som sjukvårdens kostnader för lokaler, infrastruktur, löner mm har ökat.

Fråga: Den nya modellen gäller fr. o m 2019 – vad gäller för pengarna vi får i fram till 2019?

Svar:

- Fram till 2019 blir det endast en mindre omfördelning. Bibliometrimodellen regelerar det totala beloppet av ALF-medel som vi får varje år till forskning. Hur vi sen fördelar regionalt beskrivs i det regionala avtalet.

- Vårt uppdrag är att tillgodose Lunds universitet så bra som möjligt gentemot andra lärosäten.

Fråga: Vad gäller avseende citeringar – ska vi redan nu tänka på att få med båda affilieringarna?

Svar:

- Begär man från staten att det ska vara samverkan borde båda vara med och det jobbar vi för.  Detta kommer att diskuteras inom den nationella styrgruppen.

- Modellen kommer säkert präglas av VR:s syn på bibliometri.

Fråga: Utgår bibliometrimodellen från forskaren, institutionen eller fakulteten?

Svar:

- Vi vet inte än, staten kan inte titta på varje enskild forskare. Vi vet inte var man drar gränsen vid uträkningarna av vilka artiklar som ska räknas in.

- När det gäller fördelningen vill staten gärna ha en helhetsbild och se vilka resurser som redan finns och förhoppningsvis utifrån de förutsättningar man har.

Fråga: Gäller omfördelningen också inom universiteten eller gäller det enbart landstinget?

Svar:

- Hur vi fördelar ALF-medlen inom Lunds universitet lämnar staten åt oss, och det sker genom samverkan mellan Medicinska fakulteten och Region Skåne enligt vårt nya regionala avtal sedan 2015-05-01. Vi har sedan många år arbetat med att dela ut medel enligt principen att så mycket som möjligt ska vara i öppen konkurrens för att stödja den bästa forskningen.

- Universitetssjukvården ska utvärderas regelbundet och det handlar om en ”ribba” för godkänd universitetssjukvård. Om man inte lever upp till kraven och blir godkänd, har staten rätt att dra in ALF-medlen. Det är bättre att "benchmarka" än att konkurrera.

Fråga: Implementeringen skulle lyftas upp. Gäller det universitetssjukvården eller enskilda forskargrupper? Implementeringen kräver ju kunniga mottagare.

Svar: Det handlar om universitetssjukvården, men alla kraven kan ses som hjälp för att utveckla vår verksamhet. Landstingen måste arbeta med bättre system som stödjer implementering, innovativa upphandlingar mm.

Övriga frågor

Förldraledighet

Fråga: Hur funkar denna nya regel med föräldraledighet?

Svar: Rätten att få spara sina forskningsmånader när man är föräldraledig förändras inte. Det ska inte påverka forskaren. Detta löser vi med interna rutiner. De som har sparade forskningsmånader från tidigare år påverkas inte heller.

Löner

Fråga: Det är svårt att få lönerna rätt fördelade, hur kan man hantera det?

Svar: Vi är medvetna om det och diskuterar med HR-cheferna vad vi kan hitta för lösning. Rekommendationen är att ha en tät kontakt med ekonomiavdelningen och uppdatera procentsatser för lönefördelning kontinuerligt.

Ekonomisk redovisning

Fråga: Den ekonomiska redovisningen hos Region Skåne är inte alltid i fas, kommer det att blir bättre?

Svar: Vi är väl medvetna om problemet. Målet är att lägga ut redovisningen på intranätet så forskaren har tillgång till underlaget.


Vid pennan, Anna Mansfeld och Katrin Ståhl