Intramed

Medicinska fakultetens interna webbplats

Framtidens läkarutbildning

2017-10-18

Den 5-6 oktober samlades företrädare för landets läkarutbildningar tillsammans studentföreträdare och inbjudna gäster för att bland annat diskutera professionell utveckling och framtidens läkarutbildning.

nat moete
nat laekarmoete 20177
Tre av värdarna för mötet: Peter Svensson, programdirektör, Linnéa Sandström, ordförande Medicinska föreningen och Christer Larsson, programnämndsordförande

Nationellt möte för läkarutbildningen är ett årligt återkommande möte och i år var det Lunds universitets tur att stå värd under ledning av Christer Larsson, Peter Svensson och Stefan Lindgren vid  Medicinska fakulteten samt Ida Johansson och Linnéa Sandström för Medicinska utbildningsrådet respektive Medicinska Föreningen.

Sammanlagt var det ett hundratal representanter för Sveriges sju läkarutbildningar, från Umeå i norr till Lund i söder, som under torsdagseftermiddagen presenterade och diskuterade engagerat kring frågor som rör bedömning, examination och professionell utveckling.

Framtidens läkarutbildning

stefan lindgren
Stefan Lindgren

Huvudtemat för mötet ”Framtidens läkarutbildning” är nu högaktuellt då regeringen i höstas uppdrog åt Jens Schollin, neonatolog och tidigare rektor vid Örebro universitet, att göra en ny genomgång och översyn av förslaget till en ny läkarutbildning. Förslaget som ursprungligen presenterades av Stefan Lindgren i utredningen ”För framtidens hälsa – en ny läkarutbildning” SOU 2013:15, lades på is av dåvarande regeringen, har nu legat till grund för Jens Schollins arbete.

Bakgrundsinformation

Från student till specialist

”Från student till specialist” har Jens Schollin döpt utredningen till för att markera att den nya utbildningen till läkare och specialist ska ses om ett kontinuum och inte något som är upphackat i delar.

Under den korta period, mindre än ett år, som Schollin haft på sig att ta fram sitt förslag har han besökt alla lärosäten med läkarexamen, nästan alla landsting samt flera lärosäten i övriga Skandinavien och Storbritannien. Och efter att ha pratat med en mängd olika intressenter konstaterar han att det finns stor acceptans och samsyn kring att göra utbildningen 6-årig, men det har också varit tydligt att det krävs någon form av gemensam klinisk introduktion till ST. Samtidigt, och till sin förvåning har han upptäckt att varje landsting gör lite på sitt eget sätt ”det är extremt spritt i hur man tar hand om studenter, strukturer, vilket ansvar man har och hur man tar hand om läkare från tredje land”, sa Jens Schollin och fortsatte;

jens schollin
Jens Schollin

”Ska en utbildning och introduktion lyckas måste samarbetet vara väldigt tajt mellan lärosäten och landsting, operativt och inte innehålla för många nivåer eller kollras bort i politiken. Vi ska ha bra läkare i Sverige – det är det som är grunden.”
 
Jens Schollin menar att introduktionen till största delen bör genomföras inom första linjens hälso- och sjukvård. Den ska stärka förmågan till medicinskt beslutsfattande och den kliniska kompetensen. Introduktionen ska också innehålla författningskunskap, kunskap om beslutsstöd och hälso- och sjukvårdens organisation och om gällande regelverk. Och introduktionen ska stödja utvecklingen av identitetsförändring från student till legitimerad läkare.

Bastjänstgöring

Jens Schollins utredning föreslår att det ska införas en klinisk bastjänstgöring (BT) för läkare som en första del av läkarnas specialisttjänstgöring. Det innebär att den sammanlagda tjänstgöringstiden för läkarnas ST, inklusive BT ska fullgöras under minst fem år och sex månader. Lärosäten ansvarar för läkarutbildningen och landstingen för BT och ST.

Vad är det då som behöver klicka ihop? Bland mycket nämndes:

-  Ett sammanhållet utbildningssystem från student till specialist

-  En gemensam introduktion till svensk hälso- och sjukvård för alla läkare, oavsett utbildningsland

-  Träning i medicinskt beslutsfattande

-  Starkare samarbetet mellan lärosäten och hälso- och sjukvårdens huvudmän.

Utredningen föreslår också att regeringen ska ge Socialstyrelsen i uppdrag att utarbeta en separat föreskrift för läkarnas bastjänstgöring. För att erhålla specialistkompetens ska det krävas fullgjord bastjänstgöring.

Panelen reflekterar

Den nya läkarutbildningen kommer att ställa högre krav på god handledning. Eftermiddagen avslutades med en paneldiskussion vid vilken deltagarna bland annat reflekterade kring hur handledarskapet ska fungera i den nya utbildningen.

Vid paneldiskussionen deltog Stefan Lindgren, professor vid LU och ordförande för Svenska Läkarsällskapet, Björn Eriksson, förvaltningschef vid Skånes universitetssjukvård, Ola Björgell överläkare i medicinsk radiologi och ansvarig för AT och ST-utbildningsfrågor i Region Skåne samt Line Hjellström, nu AT-läkare i Halmstad med examen från läkarprogrammet i Lund.

Det fanns mycket tankar och funderingar som paneldeltagarna ville dela med sig av och här presenteras brottstycken av deras reflektioner:

I den kliniska utbildningen är frågor som rör själva professionen sällan förekommande. Finslipning kring undersökningsmetodik, anamnes etc är viktigt, men professionen sällan diskuterad. Konsekvensen blir att studenten får pussla ihop sin egen bild utifrån observation av andra. Om möjligheten att föra samtal och diskutera läkarrollen, ledarskap, förhållningssätt patienter/anhöriga etc hade funnits så hade jag utvecklats snabbare i min professionalism.
Line Hjellström

Potentiellt finns det mycket energi och en bra lärmiljö i sjukvården. Lärandet är fundamentet som driver sjukvården framåt och vi som är handledare blir allt bättre och lär av varandra. Men det är många aktörer och det fungerar mycket bra på vissa ställen, sämre på andra. Vi behöver få fram goda exempel att lära av. Ur ett regionperspektiv behöver vi supporta förvaltningarna t ex i att bejaka att god lärmiljö är viktigt.
Ola Björgell

Hela handledningsdiskussionen är grundläggande och vi måste betona lärande både inåt och utåt. Vi måste bli mycket bättre på att skapa en handledargrund, goda pedagogiska och metodiska kunskaper och det får gärna ingå i BT. Det är viktigt att skapa miljöer där man har tillit till varann, känner sig trygg och att det finns marginaler att fråga.
Björn Eriksson

Jag vill understryka möjligheten att jobba tillsammans, från första dagen som student till sista dagen i arbetslivet. Vi måste också tänka bort gränsen mellan universitet, sjukhus och landsting. Det finns inga motsatsförhållande i den gemensamma nyttan mellan universitet och landsting. Måste också ställa oss frågan vad är bra handledning? Låt studenten vara med i vårdlaget, utmanas i frågeställning, trans i beslutsfattande. Hjälp studenten att utvecklas successivt.
Stefan Lindgren

Katrin Ståhl