Intramed

Medicinska fakultetens interna webbplats

Meny

Problembaserat lärande (PBL)

kontakt medcul

 

Varför PBL?
Genom att arbeta med Problem Baserat Lärande (PBL) tränas man i att självständigt söka och tillägna sig ny kunskap. Utöver själva kunskapshämtandet tränar man problemlösningsförmåga, kommunikation och gruppsamarbete vilket är nyttigt i det framtida yrkeslivet.

Så här går det till 
I PBL tar lärandet sitt avstamp i ett fall eller scenario som man i grupp arbetar igenom. Detta för att inventera existerande kunskap och för att tillsammans kunna formulera inlärningsmål för att fylla på med den kunskap som behövs för att kunna förstå och reda ut det som fallet handlar om. Det är lättare att minnas om man lär sig i ett sammanhang som liknar det där kunskapen skall användas. Detta präglar utformandet av de fall man arbetar med.

Arbetet sker i 7 steg
Grupperna träffas två gånger för varje fall och arbetar enligt 7 steg. Första mötet omfattar steg 1-5 och mynnar ut i formulering av inlärningsmål som alla i gruppen sedan inhämtar kunskap utifrån under steg 6. Vid det andra avrundande mötet (steg 7) arbetar man vidare med hjälp inhämtad kunskap, återknyter till fallet och närmar sig en lösning av den problemställning som fallet gav upphov till. 

Studenterna arbetar i grupper om ca 7-8. Grupperna håller ihop över tid och har vid varje möte en ordförande och en eller flera sekreterare. Dessa roller cirkulerar och alla får prova på att leda gruppen.

Övergripande principer
Fundamentalt i PBL är att studenterna får utgå ifrån och knyta an till den kunskap de redan har. Att ställa egna frågor utifrån sitt nuvarande kunskapsläge och först därefter leta och fylla på med nytt material är viktigt. I gruppen får man möjlighet att formulera och artikulera det man redan vet samt identifiera luckor i vetandet. Att själv få upptäcka att man inte fullt ut kan förklara något bidrar till en motivation att söka mer kunskap.

Lärarens (tutorns) roll är att finnas med vid gruppens möten och följa lärprocessen och samarbetet. Viktigt är att kontinuerligt ge gruppens medlemmar möjlighet att utvärdera hur gruppen fungerar och hur deras roll i samarbetet ser ut. Med utvärderingen som redskap kan man tillsamman utforma ett arbetssätt som stödjer ett gott lärande. 

Metodiken utvecklades i mitten av 1960-talet vid McMaster University i Kanada. Vid Maastricht University i Holland har man vidareutvecklat de sju stegen och forskning har bedrivits för att undersöka effekter av metoden. Till Sverige kom PBL på 80-talet och sedan början av 90-talet finns PBL på flertalet utbildningar inom Medicinska fakulteten i Lund.

Vill du veta mer?
Pettersen, R.P. Kvalitetslärande i högre utbildning. Introduktion till problem- och praktikbaserad didaktik. 2008, Studentlitteratur, s 161-217

Azer, S. A. (2004). Becoming a student in a PBL course: twelve tips for successful group discussion. Medical Teacher, Vol. 26, No. 1 , Pages 12-15.

Schmidt, H. G. (1983). Problem-based learning: rationale and description Medical Education, Volume 17, Issue 1, pages 11–16.

Kontakta oss:
Gunilla Amnér
Magnus Hillman