Intramed

Medicinska fakultetens interna webbplats

Meny

Att utbilda sig på forskarnivå

Utbildning på forskarnivå är den högsta akademiska utbildningen vid ett universitet. Forskarutbildningen innebär 4 års studier på heltid eller 8 års studier på deltid motsvarande 240 hp och avslutas med en doktorsexamen. Utbildningen förbereder dig för en fortsatt karriär inom akademin eller utanför universitetet. Huvudmålet för den medicinska utbildningen på forskarnivå är att utbilda forskare som kan föra utvecklingen inom medicin framåt, dels genom egna nya upptäckter dels genom kritisk granskning och införande av utifrån kommande nya erfarenheter och metoder i sjukvården.

Innehållet i en forskarutbildning

Forskarutbildningen innehåller olika steg på vägen mot en avhandling. Vid medicinska fakulteten finns ett forskarutbildningsämne som man kan antas till; Medicinsk vetenskap. Forskningsarbetet är den dominerande delen av utbildningen på forskarnivå och doktorandens insats skall klart kunna urskiljas.

forskarutbildningens tidsramar

Handledning

En handledare och biträdande handledare utses i samband med att doktoranden antas. Handledarens uppgift är bland annat att se till att avhandlingsarbetet framskrider i rimlig takt, se till att doktoranden tillägnar sig de kunskaper som anges i studieplanen samt att stödja och uppmuntra och vara tillgänglig för diskussioner med doktoranden. Alla handledare måste vara disputerade och ha gått en handledarutbildning.

Individuell studieplan

Vid antagning upprättas en individuell studieplan som ska spegla innehållet i forskarutbildningen och som doktoranden och handledaren tillsammans ska uppdatera minst en gång per år. Studieplanen är en överenskommelse mellan doktoranden och handledaren och ska innehålla uppgifter om projektet, kurser, planerade avhandlingsdelar, handledning, konferenser, halvtidskontroll och annat som behövs för att doktoranden ska uppnå sina mål i forskarutbildningen.

Kurser 

Forskarutbildningen innehåller ett kurspaket med obligatoriska kurser som doktoranden ska gå, företrädesvis under de första två åren. Det är kurser inom etik, vetenskaplig och muntlig kommunikation, statistik, kvalitativa metoder och kunskap i samverkan. Utöver kurserna finns även en Portfolio där doktoranden ska dokumentera och reflektera under hela sin forskarutbildning. Kurserna och Portfolion omfattar tillsammans 26,5 hp. 

Seminarier och andra utbildningsmoment

Under forskarutbildningen är det obligatoriskt för doktorander att under minst tre år av sin forskarutbildning (för doktorander antagna till en licentiatexamen gäller 1 ½ år) delta i minst sex seminarier per år inom den aktuella områdesinriktningen av ämnet medicinsk vetenskap. Hit räknas disputationer, halvtidskontroller eller motsvarande. Exakt vad som ska ingå specificeras i den individuella studieplanen och deltagandet redovisas inom kursen Generiska kunskaper och färdigheter.

Doktoranderna uppmuntras dessutom att delta i vetenskapliga konferenser, både nationella och internationella. Undervisning, administrativa uppgifter och deltagande i nämnder och kommittéer kan också vara aktuellt för doktorander.

Halvtidskontroll

När ungefär halva tiden av forskarutbildningen har gått anordnas en halvtidskontroll. Halvtidskontrollen är ingen formell examination utan syftet är att ge doktoranden stöd och råd i hur det fortsatta avhandlingsarbetet skall fortgå på bästa sätt. Inför halvtidskontrollen skriver doktoranden en kort redogörelse för projektet och bifogar ev. manus/särtryck som presenteras vid seminariet. Halvtidskontrollen sker i form av ett offentligt seminarium med två externa granskare. Efter seminariet följer ett enskilt samtal mellan doktorand, samtliga handledare och opponenter.  Vid halvtidskontrollen granskas också Portfolion.

Avhandling

Avhandlingen är slutmålet i forskarutbildningen. Avhandlingen ska utformas som en sammanfattning av vetenskapliga artiklar som den studerande har författat ensam eller gemensamt med en eller flera andra personer (sammanläggningsavhandling). Detta innebär att den innehåller delarbeten/artiklar och en s.k kappa som ska presentera delarbetena/artiklarna i sitt gemensamma sammanhang. Normen för antalet artiklar i avhandlingen är tre till fyra delarbeten där två ska vara publicerade eller accepterade. Doktoranden ska vara ensam försteförfattare på ett av de publicerade delarbetena samt försteförfattare på minst ett av de andra delarbetena. 

Disputation

Disputationen är själva examenstillfället och är en offentlig tillställning.  Inför disputationen utses en ordförande för disputationen, en opponent och en betygsnämnd som består av tre personer med vetenskaplig kompetens. I god tid före disputationen har betygsnämnden gjort en förhandsgranskning av avhandlingen och lämnat ett utlåtande om huruvida avhandlingen är av sådan omfattning och kvalitet att disputation kan rekommenderas. Vid disputationsakten redogör fakultetsopponenten kortfattat för avhandlingens innehåll och doktoranden besvarar frågor. Därefter förklaras ordet fritt för en öppen diskussion, då betygsnämndens ledamöter och övriga åhörare får ställa frågor och framföra synpunkter på avhandlingen. Doktorsavhandlingen kan få betyget godkänd eller underkänd. Vid betygssättningen tar betygsnämnden hänsyn till både innehållet i avhandlingen och försvaret av densamma.