lu.se

Experimentell medicinsk vetenskap

Medicinska fakulteten | Lunds universitet

Meny

Lungbiologi

Välkommen till forskargruppen Lungbiologi!

Oftast tänker man inte på det men mellan tolv till tjugo gånger per minut, dag efter dag, andas vi. Våra lungor expanderar och kontraherar och på så sätt förses kroppen med livsnödvändigt syre. På samma gång utsätts våra luftvägar för potentiellt skadliga partiklar. Det kan handla om bilavgaser, cigarett rök, diverse mikrober eller andra typer av föroreningar. Med hjälp av ett välstrukturerat och fungerande försvarssystem med en fin balans mellan vävnadsnedbrytning, apoptos, reparation och regeneration har våra kroppar en fantastisk förmåga att hantera dessa skadliga partiklar, men ibland går det ändå fel.

Förmågan att hantera skadliga partiklar skiljer sig mellan olika individer beroende på genetiska faktorer, ålder och grad av exponering. Vid långvarig exponering kan kroniskt inflammatoriska lungsjukdomar, såsom astma, kroniskt obstruktiv lungsjukdom, idiopatisk pulmonell fibros, och bronchiolitis obliterans syndrom, uppstå. Dessa sjukdomar påverkar bade livskvalitén och livslängden hos den drabbade. Dagens läkemedel är begränsade till att lindra symptomen och bromsa sjukdomsförloppet men de botar inte sjukdomarna i sig.

Målsättningen för vår forskargrupp är att kunna bidra till en ökad förståelse för mekanismerna bakom kroniskt inflammatoriska lungsjukdomar. Det är kunskap som är viktig ur såväl ett grundforskningsperspektiv som ur ett kliniskt perspektiv. Målet är även att ta fram nya markörer för tidig diagnostik och nya måltavlor för behandling av kroniskt inflammatoriska lungsjukdomar.

Läs gärna mer om våra pågående projekt


Aktuellt 2017


Marie Curie Post-doctoral Research Fellowships (RESPIRE 3)

Förra året ansökte sex forskargrupper vid BMC i Lund om att bli ett så kallat ”Host Center” inom ERS. Endast förregistrerade host center kan ta emot Marie Skłodowska-Curie RESPIRE3-stipendiater.

ERS har nyligen meddelat att 6 forskare har tilldelats ett så kallat ERS/EU RESPIRE3 Post-doctoral Research Fellowship. Genom att dela ut detta till talangfulla unga forskare, vill ERS öka det befintliga europeiska nätverket av forskare, öka på kunskapsutbytet samt stärka samarbeten i Europa och övriga världen.

En utav dem som har tilldelats stipendiet är Sara Rolandsson Enes med hennes projekt "MSC-polarisering mot en sjukdomsspecifik antiinflammatorisk fenotyp vid svåra inflammatoriska lungsjukdomar". Host center för Saras projekt är prof. Dr. Daniel Weiss laboratorium, University of Vermont, Departement of Medicine, Burlington, Vermont, USA.

Läs mer: https://www.ersnet.org/professional-development/fellowships/marie-curie-post-doctoral-research-fellowships-1st-round-respire-3


Ny publikation!

Anna-Karin Larsson Callerfelt har fått sin artikel med titeln ”VEGF synthesis is induced by prostacyclin and TGF-β in distal lung fibroblasts from COPD patients and control subjects: Implications for pulmonary vascular remodelling" accepterad för publicering i tidsskriften Asian Pacific Society of Respirology.


European Respiratory Society International Congress 

9-13 September, ERS International Congress i Milano, Italien.

Lungbiologigruppen representeras av Gunilla Westergren-Thorsson, Annika Nybom, Anna-Karin Larsson Callerfelt, Oskar Hallgren och Oskar Rosmark. Gunilla kommer hålla en muntilig presentation den 10:e september med titeln ”The extracellular matrix; the stromal cell niche plays a central role in the quest to induce lung repair in emphysema”.


The sixth annual Nordic IPF workshop

24-25 augusti, Lund.

Gunilla Westergren-Thorsson höll en muntlig presentation med titeln “Cellular and Molecular mechanisms of fibrosis”.
Klicka här för att se resten av programmet.


Ny publikation!

Sara Rolandsson Enes och Emma Åhrman har fått sin artikel med titeln ”Quantitative proteomic characterization of lung-MSC and bone marrow-MSC using DIA-mass spectrometry” accepterad för publicering i Scientific Report. I artikeln presenteras en djupgående masspektrometribaserad strategi för att undersöka proteomet hos lung-MSC och jämföra denna med proteomet hos MSC från benmärg. Studien visar på viktiga skillnader i dessa celltypers proteom- och matrisprofiler, något som skulle kunna påverka deras beteenden och det kliniska utfallet vid cellterapi.


Artikel i Dagens Medicin

10 maj publicerades en artikel i Dagens Medicin om forskningens som bedrivs i vår grupp kring lungtransplantation och avstötningsreaktioner. Att få en ny lunga är sista chansen för patienter vars egna lungor inte längre fungerar. Med markörer som tidigt förutsäger avstötning har fler transplantationer chans att lyckas.

Läs mer i artikeln med titeln "Ytterligare ett steg mot mer effektiva lungtransplantationer".


Tidiga förändringar i extracellulärmatrix - ett tecken på obliterativ bronkiolit?

I forskargruppen fokuserar flera på att finna orsaken till uppkomsten av obliterativ bronkiolit (OB). Målet är att förstå sjukdomsförloppet på ett detaljerat sätt vilket förhoppningsvis kan leda fram till utveckling av nya precisa behandlingsmetoder. Genom att studera vävnadspreparat från lungtransplanterade patienter vid olika tidpunkter efter transplantation har gruppen kunnat påvisa specifika förändringar i bindväven som föregår en senare avstötning. Förhoppningen är att de vävnadsmolekyler som är förändrade före avstötning ska kunna användas för att ställa diagnosen OB i ett tidigare stadium och ge en signal till läkarna att sätta behandling för att kunna stoppa avstötningsreaktionen.

Catharina Muller är huvudförfattaren till publikationen "Early extracellular matrix changes are associated with later development of bronchiolitis obliterans syndrome after lung transplantation" som nyligen accepterades för publicering i tidsskriften BMJ Open Respiratory Research.


Emil Tykesson – en av de första användarna på BioMAX!

Genom att vara en den del av ett gränsöverskridande nätverk och forskningsprogram (MAX4ESSFUN), som är ett delprojekt inom Interreg Öresund-Kattegat-Skagerrak projektet ESS & MAX IV: ”Cross Border Science and Society”, gavs Emil Tykesson möjligheten att använda Biomax-strålröret vid MAX IV-laboratoriet.
Hans forskningsprojekt, ”Biophysical Interaction between Chondroitin/Dermatan Sulfate Biosynthetic Enzymes”, syftar till att karakterisera glykosaminoglykans biosyntetiska enzymer DS-epi1 och D4ST1.


Forskargruppsledare

Gunilla Westergren-Thorsson
Fotograf: Charlotte Carlberg Bärg

Gunilla Westergren-Thorsson
Professor i Lungbiologi och dekanus för Medicinska Fakulteten,
Telefon: 046 222 33 14
gunilla.westergren-thorsson@med.lu.se
 

Publikationer

Klicka här för att komma till Gunilla Westergren-Thorssons publicerade artiklar.

Finansiering

Stiftelsen för Strategisk forskning

Vetenskapsrådet

Hjärt- Lungfonden

Olle Engkvist Stiftelse

Sandbergs Stiftelse

FORMAS

Kocks Stiftelse

Österlunds Stiftelse

Crafoord

ALF