lu.se

Eric K. Fernströms Stiftelse

Medicinska fakulteten | Lunds universitet

Meny

2010 års mottagare av Fernströms Nordiska Pris utsedd

ahren vaheri fernstrom
ahren vaheri fernstrom 2

Fr vänster: Dekanus Bo Ahrén, pristagare prof Antti Vaheri och Med.dr h.c. Elisabeth Edholm Fernström

fernstrom vaher utomhusi
fernstrom vaheri inomhus

Med.dr h.c. Elisabeth Edholm Fernström och pristagare prof Antti Vaheri

Fotograf: Gunnar Menander

Sorkvirus och "cell-klister" ger Fernströmpris

Det blir en forskningens mångsysslare från Finland som får årets upplaga av Eric K. Fernströms Nordiska pris med en prissumma på hela 1 miljon kronor. Professor Antti Vaheri från Helsingfors har under sin långa forskarbana studerat så skilda ting som sorkvirus, farliga fästingar och ett protein som spelar en viktig roll för att hålla samman kroppens celler.

- En god vän har en gång sagt att "Antti är som en liten Leonardo da Vinci, bortsett från att han inte kan måla!" Och det stämmer att jag sysslat med många saker - kanske för många - både inom medicinsk virologi och cell/cancerbiologi. Forskningen har alltid varit min käraste hobby! säger Antti Vaheri.

Han är nu 71 år och formellt pensionerad, men fortsätter sin forskning knuten till Haartman-institutet vid Helsingfors universitet.

Skeppsredare Eric K. Fernströms stiftelse har sin bas vid Medicinska fakulteten vid Lunds universitet. Stiftelsen delar varje år ut dels Eric K. Fernströms Nordiska pris, dels lokala priser på 100 000 kr till yngre forskare vid Sveriges sex medicinska fakulteter.

Antti Vaheri får det stora nordiska priset för "sina banbrytande upptäckter om fibronektin och andra matrixproteiner av stor betydelse för diagnostik och behandling av tumör- och virussjukdomar".

Fibronektin är ett protein som ingår i "matrix", den substans som finns mellan cellerna och består av ett nätverk av proteinfibrer. Matrix och dess beståndsdelar fungerar som ett klister som håller samman cellerna och ser till att alla är på rätt plats.

Ordet fibronektin, som idag är välbekant för alla medicinare, myntades i mitten av 1970-talet av Antti Vaheri.

- Tillsammans med min kollega Erkki Ruoslahti hade jag upptäckt detta protein. Namnet kom till efter diskussioner med latinforskare vid Helsingfors universitet. "Necto" är ett latinskt ord som betyder "sammanbinda", och fibronektin var det första protein man hittat som binder celler till matrixen, förklarar han.

Fibronektin har sedan dess visat sig ha betydelse för en mängd processer i kroppen, bl.a. embryoutveckling, sårläkning, inflammation och cancer. Forskningen kring olika komponenter i matrix är idag bred och internationell, men hade en av sina viktigaste startpunkter i det finländska fyndet av fibronektin.

Det andra område som Fernströmpristagaren själv vill framhålla ur sin mångsidiga produktion gäller zoonotiska virus, virus som infekterar både djur och människor. Bland dem är Puumalaviruset, som orsakar sorkfeber. Sjukdomen överförs genom skogssorkars urin och avföring, som människor kan få i sig genom att inandas damm från t ex ladugårdar, vedbodar och oanvända sommarstugor där sorkar hållit till.

Antalet sorkar ökar och minskar i en treårig cykel, och sorkfeber-infektionerna följer samma mönster. Feber, huvudvärk och njursvikt hör till sjukdomens symtom. Antalet fall av sorkfeber ligger i Finland på 2000 per år i genomsnitt, men kan bli över 3000 de år när sorkpopulationen är som störst. I Sverige ligger antalet lite lägre, men har nått över 2000 fall vissa år. De verkliga siffrorna tros dock vara högre, eftersom lindrigt sjuka patienter inte alltid söker vård.

- Sjukdomen finns också i andra europeiska länder, som Tyskland och Belgien. Men i Sverige förekommer den inte söder om Gävle. Vi vet inte varför, eftersom det ju finns sork överallt. Kanske sorken i södra Sverige skiljer sig genetiskt från sorken i norr? funderar Antti Vaheri.

Han och hans medarbetare har upptäckt sex så kallade hantavirus, varav sorkfeberns Puumalavirus var det första. Fyra av dem finns hos sorkar, lämlar eller möss, och de två senast upptäckta finns hos näbbmöss. Förutom Puumalaviruset vet man att även ett av de andra, Saaremaviruset, kan smitta människor. Om de övriga också gör det försöker forskargruppen nu att ta reda på.

Ett annat viktigt virus är det som överförs via fästingar och ger TBE, fästingburen encefalit (hjärninflammation). Den typ av TBE som finns hos fästingar i Sverige ger besvärliga symtom men sällan dödsfall. Ett nytt virus som Antti Vaheri upptäckt hos en annan fästingart, taigafästingar, har däremot en högre dödlighet.

- Taigafästingen är faktiskt Finlands farligaste djur, farligare än både varg och björn, anser Antti Vaheri. Han har funnit denna fästingart på den finska Östersjökusten, där den orsakar svåra fall i Karleby skärgård och i Närpes.

Hans grupp intresserar sig också för ett annat insektsburet virus, det så kallade Sindbisviruset som ger feber, ledbesvär och hudutslag. I Sverige kallas sjukdomen för Ockelbosjukan och förekommer framför allt i Gästrikland, Hälsingland och Dalarna.

- Vi har även upptäckt flera andra virus hos myggor, men vet inte ännu om de kan orsaka sjukdomar hos människor eller andra djur, säger Antti Vaheri. Han tycker forskningen kring zoonotiska virus är spännande bland annat för att den sträcker sig hela vägen från gnagar-, fästing- och myggsafari (forskarslang för fångstresor) till de molekylärbiologiska studierna i laboratoriet.

INGELA BJÖRCK

Relaterad information

Eric K. Fernströms Stiftelse