Vårt forskningsprogram syftar till att genom nyskapande registerforskning skapa en bättre förståelse för faktorer som kan förklara skillnader i hälsa och välmående hos barn och unga vuxna. Vi kommer att söka förklaringar bland ärftliga faktorer, föräldrarnas livsstil, livssituation och hälsa, samt bland sociala, kemiska och fysiska faktorer i barnens miljön under graviditet och uppväxt.
Specifikt studeras betydelsen av infektioner under graviditet för cancer under barnaåren, hormonstörande effekter av miljögifter, påverkan av föräldraexponering under graviditet, samt strukturella, socioekonomiska och individuella faktorer som påverkar barns fysiska aktivitet och viktutveckling. Barndomshändelsers inverkan på socioekonomisk mobilitet och hälsa senare i livet studeras med särskilt fokus på immigranter. Alla de specifika forskningsprojekten inom programmet har således ett tydligt livsloppsperspektiv.
Den unika tillgången till registerdata, resultat av stora befolkningsbaserade enkätundersökningar och stora biobanksregister som finns i Sverige gör vårt projekt möjligt. Tillgång till register innebär ofta stora datamängder av skiftande ursprung, karaktär och kvalitet i ett forskningsprojekt. Vi kommer att ta fram riktlinjer för hur sådana datamängder bör analyseras och redovisas och publicera dessa riktlinjer nationellt och internationellt. Vi kommer också att vidareutveckla statistiska metoder för att analysera data av flernivåkaraktär, med olika kvalitet och med olika detaljeringsgrad för olika grupper av individer i en undersökning. Användning av stora datamängder kan emellertid också leda till ökning både av antalet icke-reella samband med ohälsa som kan påvisas statistiskt och av antalet faktiska samband som inte kan påvisas. Det behövs därför bra och lättillgängliga statistiska metoder för att kunna sovra mellan falskt positiva och falskt negativa fynd. Vi kommer att vidareutveckla sådana metoder som lämpar sig för registerbaserade studier.
Svenska register och biobanker används alldeles för lite för forskningsändamål. Vi vill försöka ändra på detta genom att samla forskargrupper som tillsammans besitter bred kompetens för optimalt utnyttjande av registerdata - såväl arbets-och miljömedicin, socialmedicin, epidemiologisk och statistisk metodik, infektionsepidemiologi, molekylär epidemiologi/biobankskunskap samt reproduktiv medicin. Vår forskargrupps samlade expertis och praktiska kunnande kring registerbaserad forskning skall spridas genom rådgivning, kurser, seminarier och konferenser. Genom att skapa databaser, som kan tillgängliggöras även för andra forskare, och utgöra en infrastrukturell resurs såväl regionalt som nationellt kommer vi att lägga en solid grund för en mångfacetterad forskning i livsloppsperspektiv.
.
Frågor om innehållet: Ralf Rittner
Uppdaterad: 2009-11-24
