Forskningens dag och utdelningen av Eric K. Fernströms pris

När Eric K. Fernströms stiftelses Stora Nordiska pris skulle delas ut för första gången i maj 1979 kom inte särskilt mycket folk trots att arrangemanget var väl förberett och annonserat samt innehöll föreläsningar av två pristagare med högintressanta teman. Donator Eric K. Fernström hade självklart också väntat sig större uppmärksamhet.

I Fernströmska priskommittén diskuterades flera orsaker och möjliga åtgärder. Man konstaterade för det första att maj var en olämplig månad, med många andra akademiska evenemang, disputationer och promotion. Orsaken till att denna månad valts av både donatorn och kommittén var nog dels att Lund är vackert i våren tid, dels att man inte ville hamna ”i skuggan av” Nobelprisen under hösten. Ortopeden Göran Bauer kom med förslaget att prisutdelningen skulle kombineras med populär redogörelse för forskningen inom fakulteten. Fernströmpriset skulle därmed bli knutet till en speciell högtidsdag, till en början tänkt som ”Fakultetens dag”. Men man enades snart om att i stället kalla den ”Forskningens dag”. Och så bytte man fot när det gällde tidpunkten: Varför inte lägga Forskningens dag i det mörka november, som en ljusare punkt i tillvaron, kanske i samband med Mårtensfirandet? Så blev det.

Den första Forskningens dag ägde rum den 26 november 1980 och blev en dundrande succé. Den har nu blivit en tradition och utgör fakultetens ”egen” akademiska högtid. Varje år behandlas ett visst tema. Programmet i sig är likt från år till år. Mellan klockan 14 och 17 äger den vetenskapliga delen rum i Universitetssjukhusets aula i Lund. Det är föreläsningar och en ganska stor posterutställning, som avslutas med att publiken uppmanas att fritt ställa muntliga eller skriftliga frågor till en expertpanel. Klockan 17 delas Eric K. Fernströms Stora Nordiska pris ut. Därefter följer en föreläsning av pristagaren. Fernströmdonationen ger även utrymme för sex priser till sex yngre forskare, en från varje medicinsk fakultet i landet. Dessa erhåller också sina priser i Lund, men håller sina prisföreläsningar ute på skilda lämpliga institutioner.

Bilden ovan: Forskningens dag 1981: En skattebetalare kräver besked av David Ingvar.

År 1989 beslöts att arrangera Forskningens dag även vid Universitetssjukhuset MAS. I stället för Fernströmpriser delas i Malmö ut priser för bästa poster samt ett pris för bästa yngre forskare vid sjukhuset. Forskningens dag i Malmö äger rum dagen före Forskningens dag i Lund.

De vetenskapliga föredragen är lika noggrant repeterade som allmänhetens frågor till panelen är oförberedda. Eftersom universitetssjukhusets stora aula är fyll till sista plats sänds hela programmet både till andra föreläsningssalar och på sjukhusets interna TV. Ämnesvalet avses spegla både fakultetens speciella forskningsinriktningar, särskilt de som delas av flera institutioner, och allmänhetens behov av information.

Forskningens dag har bidragit till att höja forskningen och fakultetens status betydligt. Att den inneburit effektiv forskningsinformation kan inte heller ifrågasättas. Genomslagskraften i Forskningens dag beror främst på fakultetsledamöternas livliga intresse och engagemang i att föra ut sitt budskap på olika sätt, deras strävan att förklara varför det är viktigt och intressant med medicinsk forskning. Samtidigt är det angeläget att redovisa vad samhället får för pengarna. Direktkontakten med allmänheten har också ett emotionellt värde för forskarna. Första gången dåvarande dekanus insåg att Forskningens dag skulle bli en succé var när en äldre dam ur publiken vid panelutfrågningen stegade fram, tömde ut tablettburkarna från sin stora handväska på bordet och frågade om det verkligen var riktigt att hon skulle ta alla dessa mediciner.

Utan kopplingen till Fernströmpriserna hade intresset för Forskningens dag säkert inte kunnat hållas vid liv. Fakultetens ledamöter och allmänheten får med utdelningen av Fernströmpriserna inte bara ett högtidligt akademisk arrangemang i höstmörkret utan också direkt kontakt med nordisk och nationell spetsforskning inom medicinen.

Sist men inte minst: Forskningens dag har varit viktig för kontakterna mellan fakulteten och de båda sjukhushuvudmännen. Ledande företrädare för dessa har fått ökad förståelse för forskningens resultat och villkor – ett gemensamt intresse för huvudmän och fakultet.

Bilden ovan: Klas Blomgren, Göteborgs universitet tar emot det Svenska priset vid prisceremonin 2003. På bilden också Elisabeth Edholm Fernström samt 2003-års mottagare av det Nordiska priset, Lennart Philipson.

Textförfattare: Håkan Westling

Utdrag ut boken ” Medicinska fakulteten vid Lunds universitet 1668-2003”