lu.se

Medicinska fakulteten

Lunds universitet

Lundaforskare ett steg närmare att förklara nedärvd risk för blodcancer

2015-05-26

Blodcancersjukdomen multipelt myelom kännetecknas av okontrollerad växt av så kallade plasmaceller i benmärgen, vilket leder till blodbrist, njurskador, skelettskador och smärta. Nu har forskare vid Lunds universitet funnit en viktig del av i det pussel som kan förklara nedärvd mottaglighet för blodcancersjukdomen.

Sedan 1970-talet har man noterat att multipelt myelom, MM, ibland anhopas i familjer. Och under 2000-talet har svenska registerstudier visat att det finns en ökad risk hos släktingar till patiener med MM.

Nu visar lundaforskare att en del av förklaringen sitter i en gen som heter ELL2. Den förekommer i två vanliga varianter: en som skyddar mot MM, och en som ökar risken att drabbas. Nyligen har även andra MM-anlag upptäckts av forskarlag i Tyskland och Storbritannien.

- Det är tydligt att mottaglighet för  MM inte nedärvs på något enkelt vis, utan många anlag samverkar och det är långt kvar till kliniskt användbara gentester. Vårt fynd är dock en viktig bit i pusslet för att förklara ärftligheten av cancersjukdomen, säger Björn Nilsson, som lett forskargruppen i Lund.

ELL2 är direkt kopplad till de celler som MM-sjukdomen utgår från, så kallade plasmaceller. Dessa tillverkar antikroppar, som kroppen behöver för sitt försvar. Vid tillverkningen av antikroppar spelar ELL2 en central roll. Forskarnas fynd tyder på att ELL2-riskanlaget försvårar antikroppstillverkning. Individer som bär anlaget har upp till 10 procent lägre koncentration antikroppar av IgA-typ, och upp till 5 procent lägre koncentration antikroppar av IgG-typ. Dessutom tycks anlaget ge ökad risk för hjärnhinneinflammation.

Projektet har utgått ifrån Lund och involverat forskare och kliniker vid olika sjukhus i Sverige samt Norge, Danmark och Island. Totalt har 3 000 patienter analyserats genetiskt. Av dessa hämtades cirka 1800 från Svenska Nationella Myelombiobanken, en av världens största MM-provsamlingar. Biobanken har skapats av Ingemar Turesson, docent vid Lunds universitet och numera pensionerad hematolog, och prover har samlats in under mer än 10 års tid. Fyndet är resultatet är en strategisk satsning på myelomforskning (FOCUS-MM) från Stiftelsen för Strategisk Forskning (SSF), som varit avgörande för att projektet skulle komma igång.

 - Ingemars material och SSFs satsning har skapat en unik möjlighet att hitta samband med genetiska anlag och blodsjukdomar, och har i princip grundlagt en ny forskningsmiljö i Lund som fokuserar på populationsgenetik och blodsjukdomar. Vi har arbetat med projektet sedan 2011 och är att glada över att vi nu börjar se fina resultat”, säger Björn Nilsson.

 Nästa steg är en gemensam satsning på Europeisk nivå. Samarbete med forskargrupper i Storbritannien, Tyskland, Holland, Island, Norge, Danmark pågår nu för att lösa gåtan. Detta är den största genetiska MM studien hittills och totalt cirka 10,000 fall analyseras.

Publikation

Variants in ELL2 influencing immunoglobulin levels associate with multiple myeloma

Författare: Bhairavi Swaminathan, Guðmar Thorleifsson, Magnus Jöud, Mina Ali, Ellinor Johnsson, Ram Ajore, Patrick Sulem, Britt-Marie Halvarsson, Guðmundur Eyjolfsson, Vilhelmina Haraldsdottir, Christina Hultman, Erik Ingelsson, Sigurður Y Kristinsson, Anna K Kähler, Stig Lenhoff, Gisli Masson, Ulf-Henrik Mellqvist, Robert Månsson, Sven Nelander, Isleifur Olafsson, Olof Sigurðardottir, Hlif Steingrimsdóttir, Annette Vangsted, Ulla Vogel, Anders Waage, Hareth Nahi, Daniel F Gudbjartsson, Thorunn Rafnar, Ingemar Turesson, Urban Gullberg, Kári Stefánsson, Markus Hansson, Unnur Thorsteinsdóttir, Björn Nilsson.
Nature Communications, publcerad online 26 maj 2015

För mer information om studien

Björn Nilsson, avdelningen för Hematologi och transfusionsmedicin, Institutionen för laboratoriemedicin, Lunds universitet,
tel: 046-2220738,  e-post: bjorn.nilsson@med.lu.se,