Anslag till forskning om Huntington, svåra kliniska beslutssituationer och immunförsvar

2009-11-10

Åsa Petersén tilldelas 200 000 kronor för forskning om Huntingtons sjukdom, en neuropsykiatrisk sjukdom i gränslandet mellan depression, demens och metabola rubbningar. Förr kallades sjukdomen för ”danssjukan” på grund av de ofrivilliga rörelser som följer med sjukdom. Men det är inte rörelsestörningarna som är Åsas huvudfokus.
– De tidiga symptomen med psykiska besvär som depression, ångest, aptitproblem och ändrad dygnsrytm är de värsta, säger Åsa Petersén.

Åsa Petersén är docent i neurovetenskap och läkare som nu specialiserar sig inom psykiatri. Den translationella forskning som hon bedriver är fokuserad på hypotalamus, som styr ämnesomsättning och viktkontroll. Förändringar i hypotalamus kan även spela roll för reglering av stämningsläge och kognition.

- Anslaget kommer att användas till ett projekt som studerar hur detta område är påverkat vid olika tillstånd med demens. Det kommer även att stödja experimentella studier i syfte att utröna betydelsen av neuroendokrina förändringar för uppkomsten av symtom som depression, ångest och metabol rubbning vid Huntingtons sjukdom, säger Åsa Petersén.

Anders Castor, barnonkolog och specialistläkare, arbetar med ett projekt som avser att studera svåra beslut inom barncancersjukvård. Projektet tilldelas 200 000 kronor.

- Det handlar om beslut där det saknas stabil kunskap vid val av behandling för barn som är bortom etablerade behandlingsprotokoll eller tillgängliga kliniska studier, och där relevant erfarenhet och konsensus, både lokalt, nationellt eller internationellt, saknas, säger Anders Castor.

I andra fall har läkarna kunskapen, men värdera utgången olika, som när ett barn i konventionell behandling drabbas av svåra biverkningar av ett viktigt cellgift.
– Då måste vi välja att antingen inte ge mer av just den medicinen, och därmed riskera sämre effekt på cancern, eller fortsätta ge den och ta risken för bestående skador av biverkningarna, säger Castor

I båda fallen råder en betydande värdeosäkerhet. Hur mycket får en liten chans till bot kosta i potentiellt lidande? Vilka risker är man beredd att ta? Vilken vikt skall läggas vid vinnande av kunskap som kan komma framtida generationer till godo? Beslutsfattandet blir svårt, ibland plågsamt, ibland konfliktfyllt. Detta kan drabba patienterna och deras familjer både direkt, genom kanske dåliga beslut, men också indirekt genom svårigheten att kommunicera handlingsalternativen.

I svåra kliniska beslutssituationer har vi visat att varken den traditionella teorin för rationellt beslutsfattande, eller de alternativa teorier som finns och som har utvecklats för beslut under stor värde- och kunskapsosäkerhet, kan vägleda oss. Avsikten är att studera denna typ av svåra beslut och utveckla en modell, ett beslutsprotokoll, för att underlätta beslutsfattandet.

Bengt Johansson Lindbom forskar kring infektionssjukdomar och immunitet. Mer specifikt intresserar han sig för de T-lymfocyter, även kallade T-celler. Detta är celler i kroppens immunförsvar som krävs för att vi ska få ett effektivt skydd mot infektionssjukdomar och för att vi skall utveckla immunitet mot återkommande infektioner.

T-cellerna har en central roll i vårt immunförsvar genom att de reglerar och aktiverar andra immunceller. Syftet med Bengt Johansson Lindboms forskning är att klarlägga de cellulära och molekylära mekanismer som ligger bakom denna förmåga hos T-cellerna.
– Vår forskrgrupp är särskilt intresserade av hur T celler reglerar B-lymfocyter och dessas produktion av antikroppar. T-cellsberoende antikroppsproduktion ligger helt och hållet till grund för t ex det skydd vi erhåller efter en vaccination, men kan även i samband med okontrollerad T-cellsaktivering orsaka systemisk autoimmunitet, säger Bengt Johansson Lindbom som tilldelas 400 000 kronor av stiftelsen.

En större kunskap om de processer som styr aktivering av T- och B-celler är därför av stor vikt för framställning av nya vacciner samt för utveckling av mer effektiva läkemedel mot autoimmuna sjukdomstillstånd såsom de reumatiska sjukdomarna Systemic lupus erythematosus (SLE) och reumatoid artrit även kallad ledgångreumatism.

Forskarna mottar sina anslag vid en sammankomst med stiftelsen den 10 november i Lund.

Fakta Stiftelsen Konsul Thure Carlssons Minne

Stiftelsen startades 1968 av Thyra Carlsson, dotter till den framstående affärsmannen från Sölvesborg Thure Carlsson. Dess ursprungliga kapital var ca 800 000 kr, vilket genom god förvaltning ökat till 25 milj kr. Stiftelsen har sitt säte i Lund och delar ut anslag till medicinsk forskning, framför allt till unga lovande forskare som ännu inte är helt etablerade i forskarvärlden.