2008-06-18
Vid ett informationsmöte den 17 juni presenterades den nyligen genomförda bibliometiska analysen av Lunds universitets medicinska forskning. Här publicerar vi en sammanfattning av analysen.
Samtliga medarbetare vid Medicinska fakulteten inbjöds att ta del av den bibliometriska analys av Lunds universitets medicinska forskning som genomförts under ledning av Christer Larsson i samverkan med universitetet i Leiden. Analysen visar intressanta siffror över forskningens utveckling inom ett antal av fakultetens forskningsområden. Här ger Christer Larsson en sammanfattning av presentationen som hölls vid informationsmötet. Universitetet i Leiden kommer att sammanställa en mer omfattande rapport som kommer att publiceras på fakultetens webbplats när den är klar.
Den bibliometiska analysen kommer att fungera som ett underlag i mer långsiktiga strategier för fakultetens forskning. Men även ytterligare analyser kommer att behövas, som hur utfallet förhåller sig till externa anslag, fakultetsmedel och ALF och vilka resultat fakultetens egna satsningar har gett inom olika forskningsområden.
För drygt två år sen tillsatte dekanus en arbetsgrupp med uppdrag att ge förslag på instrument för att utvärdera fakultetens forskning. Gruppen föreslog att utvärdering av forskningsområden bäst görs med så kallad benchmarking, det vill säga som en jämförelse av forskningen vid Lunds universitet med motsvarande forskning vid ett antal framstående universitet. Bedömningen gjordes att en sådan analys är praktiskt möjlig enbart om utvärderingen görs med hjälp av bibliometri.
För en bibliometrisk analys av ett universitets forskning inom ett visst område är det nödvändigt att (1) identifiera de publikationer som tillhör forskningsområdet, (2) identifiera universitets publikationer samt (3) få tillgång till data om hur ofta dessa publikationer har citerats. Vad gäller medicinsk forskning finns det för detta ändamål två viktiga publikationsdatabaser – Pubmed och Web of Science (WoS). I Pubmed tillförs varje publikation ett antal keywords (sk MeSH-termer) med vars hjälp det går att avgöra vilket eller vilka forskningsområden en publikation tillhör. I WoS finns citeringsdata för varje publikation samt varje författares universitetstillhörighet. Genom att para posterna i Pubmed med dem i WoS får man därmed tillgång till den information som behövs för att göra en bibliometrisk benchmarking-analys av forskningsområden. En konsekvens av detta tillvägagångssätt är att enbart artiklar som finns med både i Pubmed och WoS kommer att ingå i analysen.
Initialt föreslog fakultetsledningen ett antal forskningsområden (16 st) för utvärdering. Som ett första steg gjordes en första profil av MeSH-termer med vars hjälp områdets publikationer skulle kunna identifieras. Hur bra dessa termer verkligen identifierade forskningsområdenas publikationer testades sedan på en mängd av cirka 2000 publikationer som hade producerats vid Lunds universitet (LU) under åren 2004 och 2005. Med hjälp av forskare inom de olika områdena avgjordes sedan om ”rätt” publikationer blev utvalda med MeSH-termerna. För de flesta områden fanns det brister. MeSH-profilen modifierades därför för att bättre fånga upp relevanta publikationer och inte plocka upp sådan som inte tillhörde området. Under denna process blev det också uppenbart att vissa områden inte var lämpliga eller möjliga att utvärdera på detta tillvägagångssätt.
De elva områden som slutligen utvärderades är: Immunologi/mikrobiell patogenes, cancerforskning, neurovetenskap, kardiovaskulär forskning, rörelseorganens sjukdomar, psykiatri, yrkes- och miljömedicin, äldreforskning, ögonforskning, diabetesforskning samt stamcellsforskning. De universitet som utvaldes för jämförelse var: Karolinska institutet (KI), Uppsala universitet (UU), Göteborgs universitet (GU), Köpenhamns universitet, Helsingfors universitet, Erasmus Universiteit Rotterdam, University of Oxford samt Stanford University.
De bibliometriska parametrar som hittills analyserats för varje forskningsområde är:
1. antal publikationer.
2a. antal citeringar per publikation, det genomsnittliga antalet citeringar som en publikation inom forskningsområdet erhållit.
2b. antal citeringar per publikation dividerat med genomsnittet för hela världens publikationer inom området. Detta värde är alltså ”forskningsområdesneutralt”. Genom att dividera med snittet för hela världens publikationer inom området har man tagit hänsyn till att inom vissa områden citerar man generellt fler artiklar än inom andra områden.
Analyserna har gjorts på fyraårsintervall.
Analyserna har gjorts av Center for Science and Technology studies (CWTS) vid universitetet i Leiden. De kommer att sammanställa en rapport om analysen där ytterligare parametrar ska redovisas.
Den analys som gjorts genererar en enorm mängd data (11 områden, 8 universitet, 10 tidsintervaller, 2 mätvärden). Nedan följer kortfattade beskrivningar av resultaten. Områdena beskrivs i ordning efter hur stora de är totalt i världen.
Volymmässigt är detta det största området för LU. KI har betydligt större produktion medan GU och UU ligger lägre än LU. Citeringsmässigt ligger LU stabilt över tiden runt världssnittet och rätt så jämbördigt med de övriga nordiska universiteten. Erasmus, Oxford och Stanford ligger högre.
I förhållande till världsproduktion är LU:s volym lika stor som för immunologiområdet. KI har betydligt större volym medan GU ligger lågt. LU och UU är jämnstora. Citeringsgraden ligger inom samma intervall som övriga skandinaviska universitet. Stanford och Oxford har betydligt högre citeringsgrad än övriga universitet.
I förhållande till världens produktion är LU:s publikationsantal något lägre än för de två tidigare nämnda områdena. LU:s publikationsvolym är betydligt lägre än KI:s, likvärdig med GU men något större än UU. Citeringsgraden ligger högt i förhållande till UU men även något högre än KI. Stanford har högst citeringsgrad.
Volymmässigt ligger LU lika med GU och UU. KI är större men avståndet till övriga svenska universitet inte lika stort som för tidigare nämnda områden. LU:s citeringsgrad uppvisar en svagt sjunkande trend och ligger något lägre än övriga universitets, som ligger rätt så lika. Stanford uppvisar alltså ingen tydlig dominans för detta område.
LU ligger lägst av de jämförda universiteten både vad gäller publikationsantal och citeringsgrad. Oxford och Stanford ligger högst i antalet citeringar medan övriga universitet ligger hyfsat samlade.
LU har flest antal publikationer av alla jämförda universitet. Citeringsgraden uppvisar en stigande trend under mätperioden. Citeringsmässigt ligger all universitet (utom Helsingfors som ligger avsevärt lägre) tämligen samlade. LU ligger i den nedre delen av intervallet.
Alla universitet ökar sin produktionsvolym (LU väldigt tydligt) under perioden. LU och GU har likvärdig volym vilken är betydligt större än UU:s. KI är större men skillnaden är inte lika stor som för många andra områden. Citeringsgraden varierar mellan tidsintervallen och är därför något svårbedömd men de senaste åren ligger LU rätt jämbördigt med övriga nordiska universitet.
LU (och Köpenhamn) har en kraftig ökning i publikationsantal under mätperioden. De senaste åren ligger LU högst av alla jämförda universitet. Citeringsmässigt ligger LU i paritet med UU och Helsingfors medan övriga universitet ligger något högre, förutom Stanford som ligger mycket högre.
För tio år sedan hade LU flest publikationer. LU:s volym minskar emellertid under mätperioden och är under senaste åren likvärdig med KI:s men fortfarande betydligt större än GU:s och UU:s. De utländska universiteten har dock gått om LU i volym. Citeringsgraden varierar över tiden. De nordiska universiteten är likvärdiga medan övriga universitet ligger högre.
I förhållande till världsproduktionen är detta LU:s volymmässigt största område. I absoluta tal ligger emellertid KI, Köpenhamn och Helsingfors över LU medan GU och UU ligger betydligt lägre. Citeringsmässigt ligger GU, Stanford och Oxford i en klass för sig medan LU ligger högst i klungan av övriga universitet under den senare delen av mätperioden. LU har en tydligt stigande trend under de senaste tio åren.
Detta är ett litet forskningsområde sett i antal publikationer. LU:s produktion, liksom framför allt KI:s, Stanfords Helsingfors och GU:s, ökar kraftigt under mätperioden. LU ligger volymmässigt under KI men betydlig högre än övriga nordiska universitet. Citeringsmässigt ligger Stanford tydligt högst medan övriga universitet ligger tämligen samlat.
Här finns några av de grafer som presenterades den 17 juni. De visar mängd och citeringsgrad för varje område.
Frågor om innehållet: Johanna Sandahl
Uppdaterad: 2008-06-23
