Jag forskar om betydelsen av hjärna, muskler och träning vid skada i led. Det skadade knät utgör modell. Man vet att personer med knäskada har svagare muskler, sämre positions- och rörelsesinne och har sämre förmåga att utföra olika rörelser som man gör i dagliga livet och vid fysisk aktivitet, som gång och hopp, än personer utan knäskada. Knäskada är vanligt hos unga och medelålders och risken för att utveckla artros (ledsvikt) efter en sådan skada är stor. Denna patientgrupp kallas ”unga patienter med gamla knän”. Det finns idag ingen behandling som kan förhindra uppkomst av eller bota artros. Behandlingen inriktas istället på att minska smärta, förbättra funktion och förbättra livskvalitet. Träning är en behandlingsform som ger dessa önskvärda effekter. I mitt projekt ska jag studera om mekanismer i hjärnan förändras av knäskada, jämföra olika träningsmetoder för att optimera träning som behandling för dessa patienter, utveckla och utvärdera ”enkla” kliniska test för att mäta muskelfunktion som kan användas i det kliniska arbetet med patienter och fastställa betydelsen av god muskelfunktion för att förhindra eller bromsa artros. Om vi för denna stora patientgrupp kan optimera träning som behandling och fastställa betydelsen av god muskelfunktion kommer detta att ha stor betydelse för den enskilde individen, för sjukvården och för samhället.
Fortsätta forska om betydelsen av god muskelfunktion och träning som behandling vid skada i led och för att förhindra/bromsa vidare besvär efter sådan skada samt implementera träning som behandling för dessa patienter. Jag vill gärna att mitt forskningsområde ska utgöra en viktig del i ett framtida tvärvetenskapligt samarbete kring betydelsen av fysisk aktivitet för bättre hälsa.
Det innebär ett första steg att starta min egen verksamhet och forskargrupp!
Frågor om innehållet: Sara Liedholm
Uppdaterad: 2009-12-16
