Vad är problembaserat lärande?

Problembaserat lärande (PBL) är en pedagogisk arbetsform, som utvecklades för ungefär 30 år sedan vid universitet i Canada och Holland. Där användes den med framgång på läkarutbildningar och andra vårdutbildningar. Sedan dess har metoden spritts till universitet i hela världen. Till Sverige kom PBL på 80-talet då läkarutbildningen i Linköping och Tandläkarhögskolan i Malmö började använda den. Här i Lund används PBL i de flesta utbildningprogrammen vid medicinska fakulteten och på läkarutbildningen i större skala sedan början av 1990-talet Anledningarna till att PBL blivit så populärt förklaras nedan, men först en kort förklaring av hur det går till att arbeta med PBL.

• Hur arbetar man med PBL? 
• Varför PBL i Lund? 
• PBL i praktiken 
• Att vara ordförande i PBL-gruppen 
• Utvärdering - Påstående, Mål, Problem, Strategier och Framtiden 
• Används PBL för all utbildning inom läkarprogrammet? 
• Vad har PBL för vetenskaplig förankring?  
• Om du vill veta mer om PBL 
• Sammanfattning och minneslista över De sju Stegen 

Hur arbetar man med PBL?

Arbetet med PBL är gruppbaserat. Du kommer att tillhöra en grupp som består av 8 (6-10) studenter och en lärare (som brukar kallas tutor). Gruppen kommer att arbeta under en halv till en hel termin; därefter bildas nya grupper så att du får öva dig i att samarbeta med många olika människor. Gruppen har två möten i veckan, och varje vecka utses en ny ordförande och sekreterare - på det sättet roteras dessa uppgifter. Ordförandens roll är att leda gruppen under veckans arbete, och sekreteraren ska sammanfatta det gruppen kommer fram till, på en skrivtavla som hela gruppen kan se. Tutorns roll är att vara handledare för gruppen och hjälpa er i era studier. Hon eller han ser till att ert arbete går framåt och att ni når era svar och lösningar. Dessutom ger hon eller han återkoppling på hur ni klarar kursen.

Arbetet under PBL-mötena underlättas om man följer ett visst förlopp, och vi har i likhet med många andra valt De Sju Stegen:(De sju stegen har utarbetats vid Limburguniversitetet, Maastricht, Nederländerna).

Steg 1 
Vid veckans första träff får ni ett fall eller en utgångspunkt som ni ska arbeta med under veckan. Oftast är det en skiftlig redogörelse om en patient och hennes/hans besvär. Ni börjar ert arbete med att någon läser igenom texten högt, och ni går tillsammans igenom svåra ord eller begrepp i texten. På det sättet kan ni vara säkra på att alla är helt klara över vad det handlar om.

Steg 2 
Nästa moment är att ni formulerar det eller de problem som finns i texten. "Problem" innebär de fenomen eller händelser i texten som ni inte helt förstår, och som behöver en förklaring. (För att det fortsatta arbetet ska bli så bra som möjligt, är det ofta bäst att formulera problemet som en fråga.) Anledningen till att det är viktigt att gemensamt formulera problemet i en text, är att alla i gruppen måste veta vad det är ni ska fokusera på. Nu är det nämligen dags att försöka lösa problemet. 

Steg 3 
Ni samlar ihop alla de idéer och tankar kring problemet som finns i gruppen. Detta kan underlättas av en s.k brainstorm, där alla fritt och förutsättningslöst lägger fram de tankar och idéer de har. Detta kan vara den mest kreativa och roliga delen av arbetet - och sekreteraren måste vara alert och hänga med på tavlan!

Steg 4 
I detta steg är det dags för er att tänka igenom de idéer som presenterades under brainstormen, och se om ni kan använda några av dem till ett eller flera försök till förklaringar av problemet. Ni försöker alltså sortera och strukturera era gemensamma tankar, så att de byggs ihop till förklaringar som verkar någotsånär rimliga. Målet med steget är att ni ska ha en, eller flera, tänkbara förklaringar på problemet/problemen i form av en bild eller en text.

Steg 5 
Under er diskussion kommer ni troligen att ha upptäckt att de kunskaper ni hade med er inte riktigt räcker till. Ni märker, att för att kunna lösa problemet och veta om de försök till förklaringar som ni gjort är riktiga, finns det flera frågor ni behöver ha svar på. Skriv upp dessa frågor på tavlan - de utgör era studiemål, som ni ska läsa in er på innan gruppen träffas igen.

Steg 5b. Innan ni avslutar det första PBL-mötet, PBL 1, är det viktigt att ni utvärderar ert eget och gruppens arbete. Syftet är att utveckla bl a arbetssättet eller samarbetsklimatet. (se nedan Utvärdering...) I detta steg är det särskilt viktigt att ni stämmer av med tutorn att era studiemål verkar rimliga. Ni bör också gå igenom kursens mål och se om det finns något inom samma område som PBL-fallet och som ni därför bör ta med i era studier i veckan. Dessutom är det viktigt att diskutera hur kursmålen kan tolkas.

Steg 6 
Det här steget omfattar den tid som går innan gruppen träffas nästa gång. Det är nu du studerar på egen hand. Du är kan göra detta hur du vill: ensam eller i grupp, på bibliotek, caféer eller hemma, med kursböckerna eller på Internet. Ditt mål är i alla fall att kunna hantera de studiemål som din PBL-grupp ställt upp. Det kan behövas att ni också läser lite "vid sidan om" målen: ni ska inte bara kunna förklara problemen utan känna att ni förstått det sammanhang problemen hör hemma i. (Ibland kan det även finnas andra mål för kursveckorna, men då anger kursledningen det.) Till din hjälp har du också veckans föreläsningar, samt eventuella laborationer och gruppövningar.

Steg 7 
Vid nästa möte, PBL 2, har ordföranden förberett ett förslag till dagordning – studiemålen är inte alltid den bästa utgångspunkten.

• Ni går igenom fallet och er problemformulering igen
• Ni förklara det ni studerat inom studiemålen för varandra. Det är viktigt att alla kommer upp till tavlan och undervisar varandra utan innantilläsning. Kamraterna lyssnar, kommer med synpunkter och hjälper till. Ordföranden fördelar arbetet.
• Ni testar era försök till förklaringar, diskuterar era nyvunna kunskaper och försöker se sambandet med det ni lärt tidigare.
• Ni tar upp sådant som ni haft svårigheter med.

Förhoppningsvis ska ni under det här mötet känna att ni har lärt er allt ni behövde, men ibland kan någon få bra hjälp av de andra i gruppen om det är något hon eller han missat.

Steg 7b Utvärdering. Innan ni avslutar PBL 2-mötet är det viktigt att ni åter utvärderar ert eget och gruppens arbete. Nu är det viktigt att också utvärdera ert lärande och vad ni lärt er och få tutorns synpunkter på det. Läs det speciella avsnittet om utvärdering (se nedan Utvärdering...). I detta steg är det särskilt viktigt att ni tillsammans med tutorn går igenom kursens mål och stämmer av hur långt ni kommit i era studier mot kursmålen. Fundera också över vad ni lärt er tidigare under kursen och diskutera om er tolkning av kursmålen var rimlig.

Till sidans topp 

 Varför PBL i Lund?

Att PBL har blivit så populärt vid många universitet i världen har flera förklaringar. Ett viktigt skäl är att många studenter tycker att det är roligt att lära med hjälp av PBL. Dessutom är PBL en metod som tränar din problemlösningsförmåga och gruppsamarbete, vilket är nyttigt i ditt framtida yrkesliv som läkare. Du lär dig också att leda en grupp, vilket du förmodligen kommer att behöva göra i framtiden, samt att självständigt söka och tillägna dig ny kunskap.

Inte minst viktigt är att du tränar dig i att bli uppmärksam på luckor i dina kunskaper. Som du vet utvecklas de medicinska vetenskaperna mycket snabbt, och en del av det som du lär dig idag kommer att vara bristfälligt inom några år, i takt med att forskningen kommit med ny kunskap i ämnet. (Detta är sorgligt att tänka på när man sitter och läser, men så är det.) Därför måste du som läkare hela tiden vara beredd att lära på nytt och att kunna lära dig själv - vilket du ju tränar genom PBL.

PBL i praktiken

Det finns saker som är viktiga att tänka på vid alla typer av grupparbete, inte bara inom PBL. (De kommer alltså att gälla även när du är ute i arbetslivet.) Allihop är enkla saker - men om du och din grupp anstränger er för att alltid följa dem blir ert arbete så mycket bättre och ni har trevligare! I alla grupper behöver man en överenskommelse om hur arbetet ska bedrivas (”kontrakt”).Detta utgör utgångspunkten vid utvärdering av gruppens arbete.

• Var med vid alla gruppens möten och delta aktivt.
• Respektera tiderna - gruppen ska kunna både börja i tid och sluta i tid, det går inte för sig att någon kommer för sent. Detta handlar främst om respekt för andras tid.
• Ordföranden måste leda gruppens arbete.
• Utvärdera ert arbete, och ansträng er för att förbättra det hela tiden – slarva inte när kursslutet närmar sig, ju mer du lär dig desto mer kan du bidra med i din nya grupp.
• Allt som sägs måste upp på tavlan! Det här är sekreterarens uppgift. Om det verkar helt omöjligt, så förkorta bara - men censurera inget. Det är viktigt att allt kommer med, både för att ingen ska känna att hennes eller hans idéer inte värdesätts, och för att alla ska ha en chans att hänga med i processen.
• Tänk på gruppen som ett lag. PBL är inte en arena för solospel. De riktigt bra förklaringarna uppkommer när så många som möjligt varit delaktiga. För att detta ska kunna ske är det förstås också viktigt att ni uppmuntrar varandra och aldrig låter någon känna sig dum eller oönskad i gruppen.
• Till sist: tillåt er själva att ha roligt under PBL. Låt dig styras av din nyfikenhet och ditt intresse: du kan, om du vill, rikta in dig särskilt på någon fråga som väckt din nyfikenhet. De andra i gruppen kommer säkert att värdesätta om du sedan berättar vad du lärde dig.

Till sidans topp 

Att vara ordförande i PBL-gruppen

Som ordförande i din PBL-grupp har du det ansvar för att arbetet sker på bästa möjliga sätt.

Det är du som leder gruppens arbete med stöd från sekreteraren. Tutorn kan bidra med den medicinska fackkompetensen och understödjer er i arbetet.

Ordförandeskap	Effekt i gruppen
Låt gå ledarskap ->	Leder inte gruppen
Total styrning ->	Fördelar med kreativt gruppsamarbete upphävs
Mellan dessa ytterligheter ligger sanningen ->	Framgångsrikt ordförandeskap grundar sig på överblick, situationsanpassning och en förmåga att inspirera gruppen

Överblick handlar om att ibland lyfta blicken, se alla och uppmärksamma de som har svårt att komma till tals, att se när någon tar för mycket plats eller när tiden börjar rinna iväg se vad som kan rationaliseras.

Situationsanpassning i PBL handlar om att öka eller minska styrningen. Brainstorming kräver minsta möjliga styrning – utvärderingen kräver mer styrning (ställa följdfrågor, få alla att prata, fördela ordet till exempel). Rinner tiden iväg så ökar man tempot med mer styrning så långt det är möjligt.

Förmåga att inspirera kan handla om att ställa utvecklande frågor, fortlöpande sammanfatta det man kommer fram till och ibland utmana ståndpunkter inom gruppen. Detta är den svåraste biten och tutorn är ett viktigt stöd.

Utvärdering - Påstående, Mål, Problem, Strategier och Framtiden

Påstående 

1. Arbete i grupp flyter sällan helt konfliktfritt (Levi, 2001)

2. Ingen vill ensam komma med negativa synpunkter.

3. Alla tänker på saker de vill ändra/förbättra eller problem de vill lösa.

4. Ett uppriktigt klimat där alla säger vad de tycker skapar möjligheter för fler utvecklande synpunkter.

5. Med mer konstruktiv kritik förbättras gruppen idag och för framtiden.

Mål med utvärderingar 

• Att utveckla arbetet.
• Att tidigt prata om problem och lösa dessa innan de blir stora.
• Alla ska våga vara uppriktiga.
• Det som varit bra ska uppmärksammas.
• Det som känns jobbigt i gruppen och det som skulle kunna göras bättre uppmärksammas.
• Reflektera kring lärandet – både ditt eget och gruppens.
• Lära sig ta och ge konstruktiv kritik.

Problem 

• Det är bekvämare för stunden att inte komma med synpunkter.
• Alla nya grupper går igenom en fas där medlemmarna är rädda för att säga eller göra fel. Alla i gruppen delar också denna rädsla, ingen vill sticka ut i början. Vetskapen om detta gör att det blir lättare att bryta tystnaden.
• Det är jobbigt att både ge och ta kritik när man inte övat det.

Strategier 

Det kan som sagt vara svårt att komma med negativ kritik i en ny grupp där man inte känner varandra så väl. Just därför är det viktigt att visa att det är okej att vara kritisk.

• Man kan pröva att alla under utvärderingarna måste säga en bra sak och en sak som var mindre bra om arbetet, den egna prestationen eller någon annan i gruppens prestation.
• Ytterligare en strategi är sen att ordföranden sammanfattar synpunkterna och tar upp dem vid nästa mötes början, då glöms inte synpunkterna bort och förändringarna kan ske snabbare.
• Tycker man det är jobbigt att kritisera gruppkamraterna kan man beskriva situationen utifrån sig själv. Tycker man att någon pratar för mycket så kan man säga direkt till A:son ”du pratar för mycket” eller så kan man beskriva sin egen bild, ” jag upplever att du pratar för mycket A:son”.

Framtiden 

Genom hela yrkeslivet kommer du konfronteras med mer eller mindre problematiska gruppsituationer. Att lära sig handskas med detta är viktigt. Som läkare kommer du ofta att behöva fungera i grupp med andra, ibland som ledare. Chansen att börja träna är nu, prova strategierna ovan till att börja med.

Används PBL för all utbildning inom läkarprogrammet?

PBL utgör grunden för studierna på flera av de kurser du kommer att gå, i synnerhet under dina första år. Men du kommer också att få hjälp i dina studier av t ex föreläsningar, laborationer, mikroskoperingsövningar, övningar i patient-läkarkommunikation, demonstrationer och under senare kurser även praktik i sjukvården.

PBL-metoden är både "fri" och "bunden". Friheten ligger i att du själv kan påverka innehållet av, takten för och djupet i dina studier. Du kan välja och utveckla din egen studiestil. Bundenheten, eller tryggheten, är att du varje vecka träffar din PBL-grupp och din tutor. Ni väljer tillsammans studiemål som är relevanta för kursen, och till er hjälp har ni också kursens målbeskrivningar, så att ni alltid kan vara säkra på att ni går åt rätt håll.

Till sidans topp 

Vad har PBL för vetenskaplig förankring?

Arbetssättet i PBL har stöd i forskning om människors lärande. I PBL har man försökt skapa en arbetsform som är så gynnsam som möjligt för djupt och varaktigt lärande:

• Det är lättare att minnas saker om man lär sig dem i ett sammanhang som liknar det där man sedan använder dem - PBL baseras på fall som liknar situationer i verkligheten.
• Det är lättare att lära om man kan anknyta till de kunskaper man redan har - I de försök till förklaringar som ni arbetar med i PBL utnyttjas dina förkunskaper.
• Förståelse och lärande på djupet underlättas av att man formulerar sina tankar i ord och diskuterar nyvunna kunskaper med andra - I steg 7 diskuterar ni i gruppen vad ni lärt er.
• Man lär sig bättre om man baserar sitt lärande på ett upplevt behov - De studiemål som gruppen sätter upp bygger på er insikt om vad ni måste lära er för att kunna lösa det problem ni själva formulerat.
• Man lär sig bättre om man baserar sitt lärande på intresse - Eftersom du har möjlighet att styra dina studier själv, och till viss mån lägga tyngdpunkt på det som intresserar dig, kommer det (förhoppningsvis!) att kännas intressant.
• Man lär sig bättre om man får återkoppling i sina studier - I PBL får ni återkoppling i steg 7, när ni känner att ni kan (eller inte kan!) lösa ert problem. Dessutom ger tutorn återkoppling till gruppen.

Till sidans topp 

Om du vill veta mer om PBL

Nedan finns en lista över böcker och artiklar som behandlar PBL. Om det är svårt att få tag i litteraturen kan du söka artiklarna via ELIN (http://elin.lub.lu.se/elin?lang=se ), eller vända dig till fakultetens Centrum för undervisning och lärande (tel: 222 72 13) som har ett referensbibliotek. Det finns mycket mer litteratur om PBL, och du kan själv göra litteratursökningar i t ex Medline (du får lära dig hur man gör sådana sökningar under din första termin på läkarutbildningen).

Om du har andra frågor kan du vända dig direkt till någon av oss:

Jakob Donnér, universitetslektor, jakob.donner@med.lu.se 
Gudrun Edgren, universitetslektor, gudrun.edgren@med.lu.se 

Böcker 

Egidius H: Problembaserat lärande - en introduktion för lärare och lärande.
Studentlitteratur 1999. ISBN 91-44-01232-2.
En lättläst beskrivning av hur man arbetar med PBL och de pedagogiska teorier som finns bakom metoden.

David T, Patel L, Burdett K, Rangachari P: Problem-Based Learning in Medicine. The Royal
Society of Medicine Press Limited 1999. ISBN I-85315-430-X.
En praktisk guide till studenter och lärare, med ett särskilt avsnitt som vänder sig direkt till studenter.  

Barrows HS: How to design a Problem-Based Curriculum for the Preclinical Years. Springer Publ. Co. New York, 1985. ISBN 0-8261-4900-6
Detta är den grundläggande boken, som skrivits av en av PBL-metodens upphovsmän. Är av stort värde för den som vill sätta sig in i hur metoden fungerar och hur man strukturerar en PBL-kurs.  

Barrows HS: The Tutorial Process. Southern IllinoisUniversitySchool of Medicine, Springfield, Illinois 1988. ISBN 0-9313-6922-3.
Grupprocessen sedd från lärarens perspektiv.  

Barrows HS: Problem-based Learning applied to Medical Education. Southern IllinoisUniversitySchool of Medicine, Springfield, Illinois 2000. ISBN 0.931369-34-7.
Författaren sammanfattar sina egna och andras erfarenheter av PBL-metoden efter trettio års användning.  

Hård av Segerstad H, Helgesson M, Ringborg M, Svedin L: Problembaserat lärande. Idén,
handledaren och gruppen. Liber 1997. ISBN 91-47-04898-0.
Vänder sig främst till handledaren i PBL. 

Levi D: Group Dynamics for Teams. Sage Publications Inc. 2001. ISBN 0-7619-2254-7
Om gruppdynamik.

Tidskriftsartiklar 

Schmidt HG: Problem-based learning: rationale and description. Medical Education 1983; 17: 11-16.

Norman GR, Schmidt HG: The psychological basis of problem-based learning: a review of the evidence. Academic Medicine 1992; 67: 557-565.

Shin JH, Haynes RB, JohnstonME: Effect of problem-based, self-directed undergraduate education on life-long learning. Can Med Assoc J 1993; 148: 969-976.

Vernon DT, Blake RL: Does problem-based learning work? A meta-analysis of evaluative research. Academic Medicine 1993; 68: 550-563.

Albanese MA, Mitchell S: Problem-based learning: a review of the literature on its outcome and implementation issues. Academic Medicine 1993; 68: 53-81

Kaufman DM, Mann KV: Comparing students« attitudes in problem-based and conventional curricula. Academic Medicine 1996; 71: 1096-1099.

Regher G, Norman GR: Issues in cognitive psychology: implications for professional education. Academic Medicine 1996; 71: 988-1001.

Mandin H, Jones A, Woloschuk W, Harasym P: Helping students to think like experts when solving clinical problems. Academic Medicine 1997; 72: 173-179.

Hitchcock MA, AndersonAS: Dealing with dysfunctional tutorial groups. Teaching and Learning in Medicine 1997; 9:19-24.

Till sidans topp 

Sammanfattning och minneslista över De Sju Stegen

Steg 1: Läs igenom texten högt, och gå igenom svåra ord och begrepp
Steg 2: Formulera det eller de problem som finns i texten.
Steg 3: Brainstorma fram alla era idéer.
Steg 4: Strukturera upp era försök till förklaringar av problemet.
Steg 5: Skriv studiemål, och utvärdera ert eget och gruppens arbete.
Steg 6: Studera på egen hand.
Steg 7: Testa era försök till förklaringar, diskutera era nyvunna kunskaper och försök se samband med det ni lärt tidigare. Och utvärdera!  

Till sidans topp