This page
in English

Klinisk kemi och farmakologi

Den kliniska kemins forskningsområde är att identifiera och karakterisera biokemiska orsaker och underlag till olika sjukdomstillstånd och funktionsdefekter och till asymptomatiska tillstånd, som framgent kan ge ohälsa. En viktig uppgift är att utveckla kemiska analyser av vävnader, cellodlingar och kroppsvätskor för att påvisa sådana avvikelser. Ämnet har också ansvaret för att undersöka och beskriva olika biokemiska analysers kliniska informationsvärde d.v.s. deras användbarhet vid diagnostik och uppföljning av patienter samt vid hälsoundersökningar. Vidare innefattar klinisk kemi metodutveckling inom analytisk kemi, biokemi, cellbiologi och biostatistik.

Klinisk farmakologis forskningsområde är främst klinisk användning av läkemedel och problem relaterade till detta, men omfattar även grundfarmakologiska frågeställningar. Forskningen bedrivs främst inom följande områden: klinisk farmakokinetik, populationskinetik, analys av sambandet mellan läkemedelskoncentration och effekter, läkemedelsepidemiologi, läkemedelsinteraktioner, effekter av hjärtfarmaka, vaskulär farmakologi med inriktning på endotelfunktion, studier av CNS-aktiva läkemedel, urogenital farmakologi, mekanismer för njurpåverkningar av läkemedel, studier med syfte att optimera cytostatikabehandling och psykofarmakabehandling.