September 2011
Den demografiska utvecklingen i västvärlden medverkar till att arbetskraften blir allt äldre. Syftet med denna studie var att utvärdera faktorer inom nio identifierade områden som påverkar varför vissa äldre arbetstagare vill eller upplever att de kan arbeta till 65 år eller längre, medan andra lämnar arbetskraften tidigare. De nio områdena var: fysisk och mental hälsa, personliga ekonomiska incitament, fysisk arbetsmiljö, psykosocial arbetsmiljö, arbetstid och arbetstakt, chefers och medarbetares attityder till äldre arbetstagare, kompetens och möjlighet till kompetensutveckling, motivation och arbetstillfredsställelse, familjeförhållande och attityder i den omgivande närmiljön till pensionsutträde.
Studien var en tvärsnittsstudie där 1792 anställda i åldern 55-64 år inom yrkesgrupperna läkare, sjuksköterska, undersköterska, skötare, kurator, psykolog, sjukgymnast, arbetsterapeut och läkarsekreterare i Region Skåne svarade på ett frågeformulär. Genom logistisk regression undersöktes sambandet inom de nio områdena utifrån om: (i) om den enskilde ville jobba till 65 år eller längre; (ii) om den enskilda trodde sig kunna arbeta fram till 65 år eller längre.
Resultat visar att av de 1792 tillfrågade uppgav 54% att de "kunde" och 38% att de "ville" arbeta till 65 år eller längre. Tre områden var signifikant associerade med båda "kan" och "vill": arbetstagares hälsa, ekonomiska incitament och beslut pensionering av livspartner eller nära vänner. Psykisk och fysisk arbetsmiljö, arbetstakt och yrkesfärdigheter/kompetens var associerade med att personerna upplevde att de "kunde" arbeta till 65 år eller längre, medan arbetet som en viktig del av livet, arbetstid och chefers inställning till äldre arbetstagare var förknippade med om personerna "vill" arbeta till 65 år eller längre.
Även om det fanns skillnader i sambandet mellan sex av de områden och om äldre arbetstagare "kan" och "vill" fortsätta arbeta tills ålder 65 år eller längre, så var tre områden viktiga för båda utgångarna. Det var även intressant att resultatet visar på att partner och attityden till pensionsavgång i den nära sociala miljön visade sig ha större betydelse för ett förlängt arbetsliv än exempelvis hälsa, fysisk arbetsmiljö och arbetstillfredsställelse.
Juni 2011
Bakgrund: Danmark och Sverige anses ofta vara två länder med liknande socio-politiska förhållanden, men ur folkälsosynpunkt skiljer sig policyn avseende rökfrågan åt väsentligt mellan de två grannländerna. En studie som jämför mekanismer bakom socioekonomiska ojämlikheter i tobaksrökning skulle kunna ge ökad kunskap om betydelsen av hälsopolicy och –promotion i de två länderna.
Metod: Tvärsnittsanalys av socioekonomiska- och könsskillnader i rökbeteende bland 6 995 Danska och 13 604 Svenska personer i åldern 18-80 år.
Resultat: Prevalensen av rökning var högre i Danmark än i Sverige. Huvudfyndet i studien var att de socioekonomiska skillnaderna i rökning, baserat på utbildningsnivå och uttryckt som det relativa bidraget till den totala rökprevalensen, skiljde sig åt mellan Sverige och Danmark. Dessa skillnader modifierades av ålder och kön. Generellt sett tenderade socioekonomiska skillnader i Sverige att bidra mer till den totala rökprevalensen bland framförallt yngre kvinnor, än i Danmark. Bland männen var mönstret mer likt mellan de två länderna. Avseende ”fortsatt rökning bland rökare” var mönstren i de två länderna snarlika för kvinnor, men skiljde sig något åt för män. Här kunde vi se att socioekonomiska skillnader bidrog mer till fortsatt rökning bland män i Danmark än i Sverige, speciellt bland medelålders och äldre män.
Resultaten antyder att ur ett jämlikt hälsoperspektiv har den Svenska antirökpolicyn och/eller vidtagna åtgärder varit något mindre effektiv bland yngre kvinnor men något mer effektiv bland män, jämfört med den danska policyimplementeringen. Resultaten väcker också mer generella frågor om huruvida det finns behov av någon brytpunktsprincip mellan effekt för populationen som helhet kontra vikten av jämlikhet i effekten av antirök-strategier, samt angående generell folkhälsopolicy och interventionsstrategier.
Maj 2011
Bakgrund: Det finns inte tillräcklig information om vilken effekt luftföroreningar har på risken att födas för tidigt, med låg födelsevikt eller SGA (låg vikt för födelseveckan) .
Syfte: Syftet med denna studie var att titta på effekterna av luftföroreningar i relativt låga doser på risken att födas för tidigt eller tillväxthämmat.
Metod: Under perioden 1999-2005 föddes det i Skåne 81110 singelbarn (dvs tvillingar och trillingar exkluderades). För dessa barn skattades exponering på individnivå vid mammans bostadsadress utav kvävedioxider (NOx) och närheten till vägar med olika trafikintensitet.
Resultat: Vi såg en ökad risk för att födas med SGA när vi jämförde de barn vars mammor hade bott där det var högst halt av NOx jämfört med de med lägst halt. Efter att ha tagit hänsyn till mammans födelseland och paritet (som i hög grad korrelerade med varandra) försvann den statistiskt säkerställda ökade risken. I en separat analys för flickor fanns det dock en statistiskt signifikant ökad risk hos de högst exponerade barnen jämfört med lägst exponerade barnen (oddskvot 1.12, 95 % konfidensintervall (KI), 1.01-1.24. I en annan separat analys med endast de som inte flyttat under graviditeten var oddskvoten 1.09 (95 % KI,1.01-1.18). När det gäller risken att födas för tidigt så var förekomsten lägre i de tre högsta exponeringskategorier för NOx jämfört med den lägsta.
Konklusion: Vi kunde inte se några tydliga samband mellan luftföroreningar och de födelseutfall vi studerade. I framtida studier om luftföroreningar och födelseutfall är det viktigt att kontrollera för möjliga störfaktorer som exempelvis mammans födelseland.
Environmental Health Perspectives 119:553-558 (2011)
Mars/April 2011
I detta arbete visas hur självrapporterade bedömningar av grön närmiljö som aggregeras inom relativt små områden kan användas som mått på gröna kvaliteter i exempelvis bostadsområden. Arbetet bygger på tvärsnittsdata (N = 24 847) från folkhälsoenkäten som genomfördes i Skåne under 2008 och innehåller en validering av Skånes Gröna Skala (SGS), en ny skala som kan användas för att poängsätta områden utifrån fem gröna kvaliteter i närmiljön: kultur, artrikedom, rofylldhet, rymd och vildhet. Enkätdeltagarnas självrapporterade bedömningar av gröna kvaliteter i boendemiljön var tydligt korrelerade, men inte samstämmiga med, objektiva bedömningar baserade på geografiska informationssystem. Korrelationerna var än tydligare när de självrapporterade bedömningarna aggregerades till områdesnivå. Trivseln var betydligt högre i de områden som hade gröna kvaliteter. SGS kommer att kunna användas som ett mått gröna på kvaliteter i närmiljön i exempelvis epidemiologiska undersökningar av samband mellan närmiljö och hälsa, speciellt i situationer då objektiva kartläggningar inte går att genomföra.
Februari 2011
Höga koncentrationer av litium i dricksvatten har tidigare rapporterats från Anderna i norra Argentina. Andras studier tyder emellertid på att fynden i Argentina inte är unika. Det finns för närvarande varken gränsvärden eller riskbedömningar för hälsoeffekter för litium i dricksvatten. Litium används över hela världen för behandling av bipolär sjukdom och behandlingsresistent depression. En känd biverkning av behandlingen är förändrad sköldkörtelfunktion.
Syftet med denna studie var att undersöka om exponering för litium i dricksvatten påverkar sköldkörtelfunktionen. I studien ingick kvinnor (N = 202) vilka rekryterats i 4 andinska byar i norra Argentina. Litiumexponeringen bedömdes utifrån litiumhalter i urin, mätta med induktivt kopplad plasmamasspektrometri. Sköldkörtelfunktionen bestämdes genom mätning av fritt tyroxin (T4) och sköldkörtelstimulerande hormon (TSH) i plasma. Resultaten visade att medianvärdet för litium i urin var 3,910 mikrogram/ L (5th/95th percentilen 270/10400 mikrogram / L). Högre litiumkoncentrationer i urin var associerat med lägre T4 och högre TSH. Båda sambanden kvarstod efter justering för andra faktorer som skulle kunna påverka. Selen i urin visade på samband med ökad T4.
Slutsatsen med studien var att exponering för litium via dricksvatten eller andra exponeringskällor i miljön kan påverka sköldkörtelfunktionen. Litium i dricksvatten ger liknande effekter på sköldkörteln som biverkning av medicinsk behandling med litium. Detta understryker behovet av att analysera litium i allt vatten som används som dricksvatten.
Januari 2011
Frisörer exponeras ofta för blekmedel som innehåller persulfater, en grupp av kemikalier som kan ge överkänslighet i luftvägarna. Mekanismen bakom detta är dock oklar. Målet med denna studie var att identifiera ändringar i proteinmönstret i nässköljvätska hos frisörer med hösnuveliknande reaktion efter exponering med kaliumpersulfat. Dessutom syftade studien till att jämföra responsen vid exponeringen hos dessa frisörer med andra frisörer utan hösnuveliknande symptom samt med personer med näsbesvär från pollen, så kallade atopiker. För att studera mekanismen bakom de hösnuveliknande symptomen orsakade av persulfat kartlades proteinmönstret i nässköljvätska vid olika tidpunkter efter exponeringen. Prover från de olika grupperna och olika tider efter exponeringen slogs samman för att minska antalet analyser. Därefter togs proteiner som förekommer i hög halt bort för att dessa inte skulle störa analysen. Proverna märktes sedan med ett kommersiellt reagens (iTRAQ) och analyserades därefter med en avancerad masspektrometrisk teknik som kallas 2D-nanoLC-MS/MS. Vid analysen fann vi att det fanns skillnader mellan hur proteinmönstret ändrades vid persulfatexponeringen i de tre olika grupperna. De flesta proteiner som visade på en skillnad är involverade i transport av fetter eller har antimikrobiel aktivitet. Det intressantaste fyndet var att apolipoprotein A-1 ökade markant 20 min efter exponeringen, men bara hos de symtomatiska frisörerna. Våra resultat indikerar att där finns skillnader i mekanismen bakom de hösnuveliknade besvären hos atopikerna och de symptomatiska frisörerna.
December 2010
Stockholmskonventionen om långlivade organiska föroreningar är ett regelverk utformat för att försöka begränsa produktionen och spridningen av långlivade organiska föroreningar(persistent organic pollutants, POPs). 150 länder har avtalat att begränsa produktion och användning av några av de farligaste kemikalierna, bland annat insektsgiftet DDT och några andra kemiska bekämpningsmedel, industrikemikalien PCB, samt vissa typer av bromerade flamskyddsmedel (PBDE). Det finns en hel del data om exponeringsnivåer i ekosystemet och hos människor från Europa och Nordamerika och i viss mån även från industrialiserade delar av Asien, medan exponeringen i större delar av Asien, Latinamerika och Afrika är nästan helt okänd, trots att man vet att ämnena har en global spridning.
Vi har fått tillgång till biobankade prover från en öppen kohort av polismän från Guinea-Bissau, som följts med regelbundna blodprov sedan början av 1990 –talet inom ramen för en HIV-studie. Halterna av klorerade POPs har sjunkit under observationsperioden. De åtgärder som har gjorts till följd av Stockholmskonventionen har således haft effekt även i ett av världens fattigaste länder. Däremot såg vi ökande halter av PBDE i den studerade gruppen, förvånansvärt höga för ett icke-industrialiserat land.
Studien är unik- en tidstrendsstudie där halter av POPs har följts hos samma grupp under lång tid har aldrig tidigare gjorts, såvitt vi vet.
November 2010
Kadmium, kvicksilver och bly är alla nefrotoxiska metaller. Hitintills har informationen av koncentrationer i njure till största del kommit från njurar från avlidna personer. I denna studie har bestämningen gjorts i 109 biopsier från levande njurdonatorer i Sverige och resultaten har kunnat kombineras med uppgifter om exponeringskällor där informationen kommit direkt från donatorerna själva. Resultatet visar ett klart samband mellan amalgamfyllningar i tänder och kvicksilverkoncentration i njuren medan intaget av fisk inte påvisar någon inverkan. Bly koncentrationerna var låga jämfört med tidigare studier, och är i överensstämmelse med den allmänt minskade blyexponeringen. Rökning påverkar kadmium halten i njure men halterna har minskat över åren beroende på ändrade rökvanor, däremot är halten kadmium oförändrad hos ickerökare. Låga järndepåer ökar kadmium koncentrationen i njuren och indikerar att detta är den största orsaken till högre kadmium nivåer hos kvinnliga jämfört med manliga ickerökare.
Oktober 2010
Många observationsmetoder har utvecklats bl.a. för att identifiera riskfaktorer för att utveckla muskuloskeletala besvär och att övervaka effekterna av ergonomiska förbättringar. Valet av metod har ofta varit baserade på tradition snarare än en kritisk utvärdering. Syftet med litteraturgenomgången var att systematiskt och kritiskt utvärdera observationsmetoder och att ge rekommendationer för deras användning.
Baserat på sökningar i vetenskapliga databaser identifieras 30 observationsmetoder som var tillräckligt väldokumenterade för att kunna utvärderas. Generellt visade observationer god till måttlig överensstämmelse med motsvarande bedömningar som gjorts från videoinspelningar. Överensstämmelsen är bäst för stora kroppsdelar, t.ex. rygg, huvud och armar, och för stora rörelser. Vinklar och rörelser i händer och handleder samt rotation av bålen är svårare att bedöma. Intra- och inter-observatör överensstämmelsen rapporterades i 7 och 17 metoder, respektive, och var oftast god till måttlig.
Med tillräcklig träning kan olika observatörer nå samstämmiga resultat för tydligt synliga kroppsställningar och arbetsrörelser. De olika metoderna har olika för- och nackdelar och ingen var generellt överlägsna de andra. Innan man väljer en observationsmetod bör man definiera sina behov och överväga hur resultaten kommer att användas i beslutsfattandet.
September 2010
Akrylater används i stora mängder i t.ex. färg, lim, vid gjutning. De är potenta kontaktallergen och kända för att orsaka astma och överkänslighet i luftvägarna. Här studerar vi etyl 2-cyanoakrylat (ECA), metylmetakrylat (MMA) samt 2-hydroxyetylmetakrylat (HEMA).
Syftet med studien var att undersöka de addukter som bildas efter reaktion av hemoglobin (Hb) med dessa akrylater. Hb addukter syntetiserades in vitro och klövs med enzymer till peptider. Addukterade peptider studerades med hjälp av olika vätskekromatografi och masspektrometri (LC/MS/MS) metoder. Sökandet efter addukterade peptider underlättades genom visualisering av MS data med hjälp av olika datorprogram.
Resultaten visade att akrylaterna binder kovalent till cysteiner. De addukterade peptiderna var även möjliga att mäta med LC/MS/MS i "selected reaction monitoring mode". Dessa peptider kan användas för biologisk övervakning av exponering.
Juni 2010
Att efter lång tids arbetsstress utveckla utmattningssyndrom har ofta inneburit långa sjukskrivningar, svårigheter att återgå i arbete eller utslagning från arbetsmarknaden. De få internationella publikationer som finns på området tyder på att enbart individbehandling inte underlättar arbetsåtergång.
Vi utvecklade och utvärderade en enkel arbetsplatsinriktad interventionsmodell som inkluderade intervju av såväl patienten som dennes arbetsledare om nödvändiga förändringar för hållbar arbetsåtergång. Detta följdes av kärnan i interventionen, en dialog mellan de båda för att nå överenskommelser om detta.
Vid uppföljning upp till 1,5 år efter interventionen hade cirka 90% av patienterna återgått i arbete jämfört med cirka 70% i en kontrollgrupp som inte fick interventionen. Studien tyder på att individbehandling bör kombineras med interventioner riktade mot arbetsplatsen för att underlätta arbetsåtergång.
Maj 2010
I Sverige, och i Skåne, är halterna av luftföroreningar internationellt sett relativt låga och miljökvalitetsnormer nås i stor utsträckning. Vi undersökte om de halter av partiklar som finns i luften i Skåne ökar risken att insjukna i stroke i en studie som sträckte sig mellan åren 2001 och 2005. Med hjälp av Riks-stroke, som är ett nationellt kvalitetsregister för strokesjukvård, fick vi information om sjukhusvårdade patienter med stroke under tidsperioden. Vi jämförde sedan antalet insjuknande i stroke med halterna av partiklar i luften med hjälp av tidsserieanalys.
Vi såg att när halterna av inandningsbara partiklar är högst (PM 10 > 30µg/m³) ökar risken att insjukna i ishemisk stroke (propp i hjärnan) med 13 % jämfört med när halterna är lägst (PM 10 <= 15 µg/m³). Riskökningen var ännu starkare för de som haft en tidigare stroke. Vår studie visar att luftföroreningar i Skåne orsakar allvarliga hälsoeffekter, trots att halterna ofta ligger inom gällande gränsvärden.
April 2010
Arsenik (As), kadmium (Cd) och bly (Pb) är några av de vanligaste toxiska metallerna som människor exponeras för via föda eller miljö. Exponering för oorganisk arsenik sker oftast via dricksvatten, men även via föda, medan exponering för Cd och Pb huvudsakligen sker via föda. Dessa metaller genererar oxidativ stress, som kan leda till patologiska effekter såsom cancer. En markör för oxidativ stress är 8-oxo-7,8-dihydro-2'-deoxyguanosin (8-oxodG) i urin. Forskargruppen inom metallsektionen vid Arbets- och miljömedicin har utvärderat påverkan av kronisk exponering för As, Cd, och Pb på nivåerna av 8-oxodG hos 212 kvinnor i tidig graviditet från Matlab, Bangladesh. Även påverkan av As metabolism och nutritionsstatus (ferritin, selen, zink, mangan och kroppsvikt) på nivåerna av 8-oxodG utvärderades. 8-oxodG var positivt associerat med Cd i urin (ß=0.32, p<0.001), As (ß=0.0007, p=0.001), fraktion av monometylerad arsenik (MMA) i urin (ß=0.0026, p=0.004) och plasma ferritin (ß = 0.20, p<0.001). Resultaten påvisar en bakgrundsnivå av oxidativ stress, delvis från järn, bland dessa kvinnor där flertalet har låga nivåer av antioxidanter. Den kombinerade exponeringen för flertalet toxiska metaller i den här populationen kan resultera I en alltför hög börda av oxidativ stress med efterföljande toxiska effekter.
Mars 2010
Arbete med låsta och obekväma arbetsställningar, t.ex. framåt/ bakåtböjning av huvudet och lyftade armar, liksom höga belastningar och brist på vila/återhämtning för musklerna, är riskfaktorer för muskuloskeletala besvär och sjukdom. För att kunna beräkna kvantitativa exponerings-respons samband och värdera effekten av interventioner behövs objektiva och kvantitativa mått på den fysiska exponeringen. Forskargruppen inom programmet Arbetsrelaterade besvär i rörelseorganen vid Arbets- och miljömedicin har genomfört tekniska mätningar på ett 40-tal arbetsplatser. Inklinometri har använts för att mäta huvudets framåt/bakåtböjning och överarmarnas elevation, och elektromyografi (EMG) för att mäta muskelaktiviteten i kappmuskeln. Det fanns stora skillnader mellan olika arbeten, huvudets framåtböjning varierade mellan 9° och 63°, bakåtböjning -39° och 4°, armelevation 49° och 124° och armarnas rörelsehastighet mellan 3.0 och 103 °/s. Andelen muskulär vila/återhämtning varierade mellan 0.8% och 52% av arbetstiden och toppbelastningarna mellan 3.1% och 24% av den maximala muskelaktiviteten. Även inom arbetskategorier som t.ex. "repetitivt industriellt arbete" var skillnaderna stora.
Februari 2010
Toluendiisocyanat (TDI) används vid framställningen av skumplast. Exponering för TDI ger ofta besvär från luftvägarna, i värsta fall astma. Inte alla drabbas och det kan till del bero på individuella skillnader i metabolismen av TDI. Forskargruppen inom programmet Miljöbetingad luftvägssjukdom vid Arbets- och miljömedicin studerade huruvida sekvensskillnader (polymorfier) i gener som är involverade i metabolismen av TDI påverkar halter av TDI i plasma och urin hos 128 TDI-exponerade arbetare. Fynden visade att en polymorfism i genen GSTP1 hade stor inverkan på vilka halter av TDI som fanns i plasma och i urin. Cirka 50% av svenska befolkningen bär på den variant av polymorfien som ger högre halter av TDI i kroppen. Det är samma genetiska variant som i tidigare studier visats ge högre risk för att utveckla TDI-relaterad astma. Det bör därför övervägas om man i fortsättningen ska mäta även denna polymorfi vid exponeringsbedömningar av TDI med biologisk övervakning.
Förbättrat välbefinnande vid skiftarbete
Roterande skiftscheman dygnet runt stör inre biologiska rytmer, den normala sömn-vakenhetscykeln, och ofta socialt liv och familjeliv. Beteendemedicinska sektionen studerade effekter av förändrat skiftschema inom en tillverkningsindustri hos 118 skiftarbetare med 67 dagtidsarbetande som kontrollgrupp. Det nya skiftschemat innebar kortare cykler av varje skifttyp (tre i rad) och tre dygns ledighet mellan varje skifttyp. Efter 15 månader hade sömn, återhämtning och trötthet förbättrats, och negativ påverkan från arbete till familj liksom subjektiva hälsobesvär minskats, till liknande nivå som hos kontrollgruppen.
Samband mellan miljögifter och typ 2 diabetes
Studien från Avdelningen för Arbets- och miljömedicin vid Lunds universitet är baserad på 6917 kvinnor i Lundabygden i åldern 50-59 år. Dessa kvinnor hade inte diabetes då de undersöktes en första gång under perioden 1995-99. Av dessa kvinnor utvecklade 371 under en sjuårsperiod typ 2 diabetes. Resultaten från studien visade att kvinnorna med de högsta nivåerna av DDT i blodet, hade fem gånger så hög risk att utveckla diabetes sju år senare jämfört med de kvinnor som hade lägre halter av DDT i blodet.
Vägbuller och högt blodtryck.
En forskargrupp från epidemiologi- och miljömedicinska sektionen publicerade nyligen forskningsrön angående bullers effekt på hälsan. Vägtrafikbuller är den viktigaste källan till störande ljud i vår omgivning och ungefär 30% av befolkningen i EU är utsatta för dygnsmedelvärden överstigande 55dB. Tidigare studier har visat på negativa hälsoeffekter, t ex sömnstörning och kognitiva besvär hos barn. Andra hälsoeffekter som undersökts under senare tid är högt blodtryck och hjärtinfarkt. I studien jämfördes uppgifter om högt blodtryck från Skånes folkhälsoenkät för 2004 (n=24 238) med bullernivåer i hemmet, som beräknades med hjälp av geografiska informationssystem (GIS). Personer i åldern 40-59 som var exponerade för bullernivåer motsvarande 60-64dB hade 27% högre risk för högt blodtryck jämfört med referensgruppen (<45dB), även efter att man justerat för faktorer som ålder, kön, BMI, motion, rökning och utbildning. Vid nivåer över 65 dB var risken för högt blodtryck nästan dubblerad, men då denna grupp var liten ska resultaten tolkas med viss försiktighet. Studien belyser ett samband som få andra tittat på tidigare, nämligen att det hos medelålders verkar finnas en högre risk för högt blodtryck associerat med vägtrafikbuller än hos yngre och framförallt äldre personer. Vad detta beror på kan inte denna studie erbjuda några svar på, men det kan vara så att medelålders, på grund av fler omgivande stressorer i livet har en sänkt toleranströskel för buller och därmed påverkas i högre utsträckning. Denna grupp är därför viktig att undersöka närmare i framtida forskning inom fältet.
Frågor om innehållet: Ralf Rittner
Uppdaterad: 2012-01-31
