lu.se

Arbets- och Miljömedicin

Medicinska fakulteten | Lunds universitet

Meny

Arkiv

2016

2015

2014

2013

2012

2011

2010


2016

Februari 2016

Multipla användares modelleringar av samma scenario med exponerings- och riskverktyget Stoffenmanager 5.1
På internet finns flera fritt tillgängliga risk- och exponeringsbedömningsverktyg för kemiska hälsorisker. Ett av de mera kända med god transperens över hur det fungerar är Stoffenmanager. Stoffenmanager har två delar, en del kallas control banding där utfallet av en modellering ges i ett av tre riskband vilket sedan kan ge rekommenderade åtgärder för att minska exponering. Den andra delen är en kvantitativ exponeringsberäkning med den predikterade 90:e percentilen som normalutfall (programmet gör en beräkning av hur en tänkt exponeringsfördelning av ett scenario ser ut och ger det värde där 10 % av fördelningen är högre och 90 % av fördelningen är lägre än det värde som presenteras). Målsättningen med den här undersökningen var att studera vad som händer om flera olika användare av Stoffenmanager modellerar samma exponeringsscenario. Vi ville samtidigt jämföra utfallen i control banding delen med utfallen av en sedvanlig yrkeshygienisk mätning i relation till hygieniska gränsvärden (riskkvot). En sista målsättning var att studera om de konservativa värdena som genereras från Stoffenmanagers kvantitativa del huvudsakligen ligger över uppmätta värden för samma scenarios.

Metod
Som jämförelseobjekt hade vi företag från fyra olika industrigrenar; träindustri, tryckeri, gjuteri och sprutmålning. Vi försökte välja ut tre scenarier per företag där exponeringen både modellerades och uppmättes. Varje scenario modellerades av 13 stycken yrkeshygieniker/arbetsmiljöingenjörer som besökte företag vid samma tillfälle, alla 13 användare gjorde individuella modelleringar. Vid ett senare tillfälle genomförde 6 mycket erfarna yrkeshygieniker konsensusbedömningar av de olika scenarierna.

Resultat
Det visade sig att de olika användarna kom fram till mycket olika exponeringsbedömningar. I control banding delen var risk-banden ofta spridda över två olika band. I den kvantitativa delen var skillnaderna mellan de högsta och lägsta bedömningarna för de olika scenarierna mellan en faktor 2 och en faktor 100. Fyra parametrar tycktes ha störst inflytande på den observerade variationen; arbetsuppgift, om arbetet genomfördes i andningszonen eller inte, personlig skyddsutrustning och installerade exponeringsreducerande åtgärder. När vi jämförde control banding delen med en traditionell yrkeshygienisk bedömning av risk hade endast två scenarier en lägre riskband än riskkvot. Det var också endast två scenarier som hade en något lägre modellerad exponering i konsensusbedömningen i den kvantitativa delen av Stoffenmanager än i uppmätt exponering.

Slutsats
Slutsatsen från undersökningen var att det var en stor variabilitet mellan olika användare men att modellen som sådant verkade fungera bra.

http://annhyg.oxfordjournals.org/content/59/7/821.full.pdf+html

Kontakt: Hanna Landberg


2015

December 2015

Exhaustion-related changes in cardiovascular and cortisol reactivity to acute psychosocial stress

Med den ursprungliga gruppindelningen bekräftades ingen av de tre utfallshypoteserna. Tydliga HPA-axel- (kortisol) och SAM-axel-aktiveringar observerades i båda V-TSST-sessionerna, i kombination med en habituering i den senare sessionen, men utan någon interaktion med faktorn Grupp. Detta betyder att ingen av grupperna (1) eller (2) visade ett responsmönster som avvek från de friska kontrollernas. Dock uppvisade TU-patienterna, som hade antagits vara väsentligen återhämtade från UMS, en avsevärd variation i självrapporterade tecken på utmattning (SMBQ).

Syfte
Studiens huvudsyfte var att undersöka om en lägre förmåga till flexibel stressrespons i hypothalamus-hypofys-binjurebark-(HPA)-axeln och sympatikoadrenomedullära (SAM-) axeln kan utgöra en sårbarhetsfaktor i samband med utmattningssyndrom (UMS). Vi undersökte om en inadekvat stressrespons förelåg i förstadier till UMS och fortfarande fanns kvar efter återhämtning från UMS. Hypotetiskt antogs tre alternativa utfallsmönster av dysfunktionell flexibilitet i stressrespons (DFS):
Typ 1: DFS som föreligger tidigt i utvecklingen mot UMS och kvarstår även efter väsentlig återhämtning från UMS. Detta kan tyda på att DFS funnits som predisponerande faktor eller uppstått tidigt i utvecklingen mot UMS och kvarstår som en sårbarhet som kan predisponera för återfall.
Typ 2: DFS som föreligger under utvecklingen mot UMS, men avklingar efter återhämtning, vilket kan antyda att DFS är ett tecken på begynnande utmattning men inte varit predisponerande faktor.
Typ 3: DFS uppstår sent i utvecklingen mot UMS och kvarstår efter väsentlig subjektiv återhämtning. Det kan tyda på att DFS uppstår först i samband med "kollaps" och sjukskrivning och sedan kvarstår som en permanent sårbarhet som kan predisponera för återfall.

Metod
Tre grupper studerades:
1. Tidigare UMS-patienter (TU; n=14).
2. Personer med arbetsstress under de senaste 6 månaderna - och en poäng på Shirom-Melamed Burnout Questionnaire (SMBQ) som översteg 3,75 - men som inte hade varit i kontakt med sjukvården(n=17).
3. Personer utan nämnvärd arbetsstress senaste 6 månaderna och med en SMBQ-poäng som understeg 2,75 (n=20).
Deltagarna exponerades vid två tillfällen med en veckas mellanrum för det virtuella Trier Social Stress Test (V-TSST). Beroendevariablerna var främst kortisol i saliv, högfrekvent hjärtfrekvensvariabilitet, puls, t-vågsamplitud och alfa-amylas, före, under och efter V-TSST.

Huvudresultat
Med den ursprungliga gruppindelningen bekräftades ingen av de tre utfallshypoteserna. Tydliga HPA-axel- (kortisol) och SAM-axel-aktiveringar observerades i båda V-TSST-sessionerna, i kombination med en habituering i den senare sessionen, men utan någon interaktion med faktorn Grupp. Detta betyder att ingen av grupperna (1) eller (2) visade ett responsmönster som avvek från de friska kontrollernas. Dock uppvisade TU-patienterna, som hade antagits vara väsentligen återhämtade från UMS, en avsevärd variation i självrapporterade tecken på utmattning (SMBQ). Efter en uppdelning av TU-gruppen i subgrupperna ”Återhämtade” (låg SMBQ) kontra ”Otillräckligt återhämtade” (hög SMBQ) inordnades dessa subgrupper i de tidigare grupperna (2) och (3). Den nya gruppindelningen blev därmed (1) grupp med låg SMBQ (n=24) resp. (2) grupp med hög SMBQ (n=27). När analyserna upprepades i de nya grupperna framkom en annorlunda bild; Låg-SMBQ-gruppen hade ett kraftigare kortisolsvar på V-TSST än Hög-SMBQ-gruppen. Detta antyder att personer i ett förstadium till UMS och icke återhämtade UMS-patienter visar tecken på DFS, i kontrast till friska kontroller och återhämtade UMS-patienter. Detta helhetsresultat är snarast förenligt med utfallstyp nr 2 enligt ovan; DFS i HPA-axeln föreligger i utvecklingen mot UMS, men avklingar efter återhämtning. Resultatet har flera implikationer för förståelsen av UMS:

1. Eftersom DFS inte sågs bland återhämtade UMS-patienter, ges inget stöd för att DFS skulle vara en predisponerande faktor i form av t ex en genetiskt betingad sårbarhet. God återhämtning från UMS förefaller förknippad med återställd/normal flexibilitet i stressresponsen.

2. Att DFS är associerad med förstadier av UMS och med bristande återhämtning från UMS antyder att DFS har samband med pågående (akut/kronisk) utmattningssymptomatologi. Detta resultat ger stöd för förekomsten av ”inadekvat respons” enligt McEwens ”Allostatic Load”-modell.

http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0031938415300342

Kontakt: Kai Österberg


November 2015

Ftalatexponering och reproduktionsfunktion hos unga män från den svenska allmänbefolkningen

I djurförsök har exponering för vissa ftalater rapporterats störa den manliga reproduktionsfunktionen. Människostudier har visat motstridiga resultat, men mestadels varit baserade på män med fertilitetsproblem. Hos sådana män kan ett samband mellan ftalat-exponering och reproduktionsfunktionen tänkas vara annorlunda än i allmänbefolkningen. Målet är att studera ifall nivåer av nedbrytningsprodukter (metaboliter) av ftalater hade samband med spermakvalitet och könshormoner hos skånska män från allmänbefolkningen.

Metoder
Vi rekryterade 314 män mellan 18 och 20 år från allmänbefolkningen, som alla lämnade prov på sperma, urin och blod. I blod analyserades fem hormoner med betydelse för reproduktionsfunktionen, och i sperma sju olika mått på spermakvalitet inkluderande spermierörlighet och -omognad (hög DNA-färgbarhet). I urin analyserades tio olika metaboliter av ftalater, som markörer för exponering.
Samband studerades mellan metabolithalter och spermakvalitet samt hormonnivåer, efter justering för möjliga störfaktorer.

Resultat
Halterna av metaboliter från dietylhexylftalat (DEHP), särskilt metaboliten mono-(2-etyl-5-karboxypentyl)ftalat (MECPP), hade ett negativt samband med andelen rörliga spermier [som var 11 procentenheter (95 % CI: 5,0˗17) lägre bland män i högsta kvartilen MECPP än män i den lägsta (46 % mot 57 %)]. 
Vidare hade män med halter i den högsta kvartilen av metaboliten monoetylhexylftalat (MEHP) en 27 % (95 % CI: 5,5˗53 %) högre andel omogna spermier än män i den lägsta kvartilen (12 % mot 9.6 %).

Slutsatser
Nedbrytningsprodukter från DEHP verkade ha negativa samband med spermiernas mognad och rörlighet.

http://resolver.ebscohost.com.ludwig.lub.lu.se/openurl?sid=EBSCO%3aedselp&genre=article&issn=01604120&
ISBN=&volume=85&issue=&date=20151201&spage=54&pages=54-60&title=Environment+International&atitle=
Phthalate+exposure+and+reproductive+parameters+in+young+men+from+the
+general
+Swedish+population&aulast=Axelsson%2c+Jonatan&id=DOI%3a10.1016%2fj.envint.2015.07.005&site=ftf-live

Kontakt: Jonatan Axelsson


Oktober 2015

Hälsokontroller vid ogynnsamma ergonomiska förhållanden- validitet av en screeningmetod anpassad till företagshälsovården

Ett hälsoundersökningsformulär för arbetsrelaterade muskelbesvär i de övre extremiteterna har validerats genom att jämföra resultaten med ett referensformulär. Referensformuläret har använts av forskargruppen vid AMM sedan 1988, i olika yrkesgrupper, och vi har därför ett stort material att jämföra med.

Studieformuläret, Medicinsk kontroll vid Ergonomiskt Belastande Arbete (MEBA) är en ny version av detta referensformulär, justerat för att passa företagshälsovården. MEBA-formuläret innehåller en screeningdel och en undersökningsdel. I den här studien blev sextiotre anställda undersökta, både av en företagssjukgymnast som använde MEBA och av en AMM-forskare som använde det ursprungliga referensformuläret.  MEBA fungerade väldigt bra. Screeningen i MEBA missade ingen av de diagnoser som upptäcktes när man använde referensformuläret, och i jämförelse med referensformuläret kunde avsevärd tid sparas.

Det erhölls en bra överensstämmelse mellan formulären för en eller flera diagnoser i nacke/skuldror (86%, k0 0.62) och armbågar/händer (84%, k= 0.49).
Resultaten som kom fram när man använde sig av MEBA-formuläret kan därför jämföras med materialet som samlats in med referensformuläret och därmed ge information om sjuklighetens (besvärens) omfattning på en arbetsplats, i förhållande till andra arbetsplatser.

MEBA-formuläret är ett relativt enkelt fysikaliskt undersökningsformulär för identifiering av muskuloskeletala besvär i nacke och övre extremiteter. Det är ett tillförlitligt och kostnadseffektivt verktyg för företagshälsovården att använda i hälsoundersökningar i syfte att upptäcka arbetsplatser med hög risk att utveckla muskuloskeletala besvär hos de anställda.

På engelska har metoden fått namnet HECO – HEalth surveillance under adverse Ergonomic Conditions

http://www.tandfonline.com/doi/pdf/10.1080/00140139.2015.1019575

Kontaktperson: Catarina Nordander 


September 2015

Ingen förhöjd risk för kranskärlssjukdom vid högre nivåer av perfluorerade ämnen i blodet

På senare år har man uppmärksammat en viss typ av miljögifter som man brukar sammanfatta som hormonstörande ämnen. Dessa finns i en mängd vanliga material, såsom i plaster, brandskum, Gore-Tex och Teflon, men man vet ännu mycket lite om det finns några negativa hälsoeffekter av att vara exponerad för dessa ämnen. Tidigare studier har kopplat samman höga halter av vissa sådana miljögifter och kranskärlssjukdom, men det finns nästan inga studier som har kunnat följa individer på lång sikt, vilket gör de tidigare fynden osäkra.

Vi avsåg med vår studie att undersöka om högre halter i blodet av en viss typ av hormonstörande ämnen – de perfluorerade ämnena – innebar en ökad risk att utveckla kranskärlssjukdom, när vi hade möjlighet att följa individerna över tid.

I ett tidigare forskningsmaterial på män på landsbygden hade man via nationella register kunnat identifiera alla som hade fått en kranskärlssjukdom mellan 1992-2009. För 253 av dessa hade vi möjlighet att mäta halter av miljögifter i sparade blodprov från innan de fick sin diagnos. För varje fall mättes halterna hos en frisk kontroll född samma år som jämförelse.
Vi fann generellt ingen förhöjd risk för att utveckla kranskärlssjukdom om man hade högre nivåer av de perfluorerade ämnena i blodet. Dock är denna studie begränsad till att undersöka män.

http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/26142720

Kontaktperson: Kristina Mattsson


Juli 2015

 Bilpendlare har lägre socialt kapital än gående, cyklister och kollektivpendlare

 Allt fler personer reser längre sträckor för att ta sig till arbetet. Pendling och regionförstoring har visat sig öka materiellt välstånd, och stort hopp ställs till att investeringar i infrastruktur ska möjliggöra en fortsatt snabb pendlingsutveckling. För att hitta ett jobb eller att ha möjligheten att välja var man vill bo så tvingas allt fler att pendla längre. Att pendla, resa från hemmet till arbetet, innebär för många en stress. Men orsaken till att pendlare kan påverkas negativt är inte bara att resan i sig kan vara stressande utan också man förlorar tid.

Ökad stress och mindre fritid beroende på pendling innebär sämre förutsättningar för sociala relationer. Genom sociala relationer uppstår så kallat socialt kapital, vilket är en resurs som kan användas för att lösa problem på individ- eller samhällsnivå. Studiens syfte är att undersöka om det finns samband mellan pendlingssätt (aktivt, bil eller kollektivt), pendlingstid och socialt kapital (mätt som socialt deltagande och generellt förtroende för andra människor), bland män och kvinnor i Skåne. Studiepopulationen består av deltagare i de skånska folkhälsoenkäterna från 2004 och 2008. Pendlingen mättes med hjälp av två frågor, en fråga om vilket färdsätt man använde och en fråga om hur lång tid det tog. Det sociala kapitalet mättes också med hjälp av två frågor, en fråga om vilka sociala aktiviteter man deltagit i det senaste året och en fråga om hur mycket generellt förtroende man hade för andra människor. Med hjälp av logistisk regression undersöktes sedan sambandet mellan pendlingen och det sociala kapitalet. Resultatet från studien visade att det fanns ett starkare samband med lägre social deltagande och lägre generellt förtroende för bilpendlare, oberoende av pendlingstid, i jämförelse med både aktiva och kollektivpendlare. Det separata modellerna för män och kvinnor visade liknade resultat (om än inte lika starka) och införandet av en interaktionsvariabel i den gemensamma modellen visade inte på några statistiska skillnader mellan kön. Slutsatsen i studien var att bilpendlare har lägre social kapital än aktiva och kollektivpendlare och att detta är något som bör beaktas i policybeslut kring regionsförstoring.

http://eab.sagepub.com/content/47/7/734

Kontakt: Kristoffer Mattisson


Juni 2015

Människor utvecklar en tolerans mot en giftig miljö

Grundämnet arsenik förekommer naturligt i berggrunden på flera ställen i världen och exponering, främst via dricksvatten och föda, har kopplats till ett flertal skadliga hälsoeffekter, b la. cancer. 
Befolkningen i argentinska Anderna har under lång tid utsatts för höga halter av arsenik i dricksvattnet.
I ett forskningssamarbete mellan Lunds universitet, Karolinska institutet och Uppsala universitet har man undersökt arseniknivåerna i urinprover från denna befolkning och jämfört dessa med genetiska analyser.
Resultatet visar att en viss genetisk variant (AS₃MT) är vanligare i den utsatta befolkningen jämfört med befolkningsgrupper utan historisk arsenikexponering.
Denna genetiska variant leder till lägre halt av giftiga nedbrytningsprodukter och snabbare utsöndring av arsenik ur kroppen.
Studien är ett exempel på mänsklig anpassning till giftiga miljöer under evolutionen. En bättre förmåga att hantera arseniken har lett till att personer med den skyddande genetiska varianten överlevt till vuxen ålder och därmed kunnat föra den vidare till sina barn. Det i sin tur har bidragit till en ökning av denna genetiska variant i befolkningar som utsatts för höga arsenikhalter.
Genetiska analyser i samband med exponering för miljögifter kan ge viktig information om skillnader i hälsoeffekter av exponeringen mellan både individer och befolkningsgrupper.
Detta är värdefull kunskap för framtida riskbedömningar av gifter i vår miljö.

http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/25739736

Kontakt: Karin Engström


Maj 2015

Sambandet mellan exponering för mangan och selen i fosterlivet och risken att ha ADHD diagnos i barndomen

ADHD (uppmärksamhetsstörning med hyperaktivitet) är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som drabbar barn och kan fortsätta till vuxen ålder. Antalet barn som diagnosticerats med ADHD har ökat under senare år. Om detta beror på att man fått mer kunskap om ADHD eller att man blivit bättre på att diagnosticera är svårt att uttala sig om. ADHD är relativt vanligt och varje riskfaktor som kan identifieras och som sedan kan elimineras/reduceras kan därför ha stor betydelse.
För att kroppen skall fungera optimalt behöver människan mineraler i måttliga mängder. Överskott av till exempel mangan har kopplats till negativa effekter på hjärnan, särskilt på fosterhjärnan som är extremt känslig för påverkan av gifter. De senaste åren har man i djurstudier funnit att djur exponerade för höga halter av mangan har uppvisat ADHD-liknande symtom. Nya rön visar dock att goda selennivåer skulle kunna minska den negativa effekten av höga mangannivåer. En ny studie vid Lunds universitet har därför studerat sambandet mellan mangan- och selennivåerna i serum vid förlossningen och risken för ADHD-diagnos i barndomen. Hypotesen var att höga mangannivåer ökar risken för ADHD medan selen skyddar mot att ha ADHD i barndomen.
I diagnosregistret vid Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken i Malmö identifierades 206 barn med ADHD födda mellan 1978 och 2000. För varje barn med ADHD valdes ett kontrollbarn utan denna diagnos. Från kvinnoklinikens biobank i Malmö hämtades sparade navelsträngsprover och i dessa analyserades nivåerna av mangan och selen. 
Resultaten visar inga samband mellan exponering för mangan och ADHD däremot visar det sig att höga halter av selen i navelsträngsblod var positivt associerade med ADHD-diagnos. Trots att studier på människor tyder på att selen är en antioxidant och endast är länkad till god hälsa har djurstudier visat att höga halter av det goda selenet kan skada hjärnan. Ytterst få studier har undersökt sambandet mellan dessa mineraler och ADHD, varav majoriteten är gjorda på barn i skolåldern, där resultaten har varit motsägelsefulla. Därför måste studiens resultat tolkas med försiktighet tills andra studier med större antal barn hittar liknande resultat.

http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/25601741

Kontakt: Amanda Ode


April 2015

Gröna miljöers effekt på hälsa över tid

I ett flertal studier har kvaliteten på den gröna miljön där människor bor förknippats med fysiskt och psykiskt välbefinnande. Tillgång till grönska är potentiellt viktigare bland människor som på grund av exempelvis dålig ekonomi har sämre förutsättningar än andra att ha god hälsa. Denna studie är baserad på data från den folkhälsoenkät som Region Skåne lät en stor grupp skåningar svara på år 2000, med uppföljningar år 2005 och 2010. I studien delades kohorten in i prognostiska grupper för god självrapporterad allmän (n = 8 891) och mental (n = 9 444) hälsa. Vi använde dessutom uppgifter från en annan folkhälsoenkät, gjord år 2008, för att bedöma hur människor upplever kvaliteten på grönskan i närheten av där de bor. Med hjälp av dessa data undersökte vi hur människors självrapporterade allmänna och mentala hälsa förändrades. Vi tittade dels på sambandet med total exponering över tid och dels på effekten av att flytta till en plats med annan exponering än tidigare. Resultaten visade att den totala effekten på hälsan var liten och statiskt osäker både för allmän och mental hälsa. I gruppen med individer med sämst förutsättningar att ha god allmän hälsa sågs dock en mer gynnsam effekt av att flytta till en plats med ökad grönska. Det betyder att det är extra viktigt att kvaliteten på grönområdena där många av dessa personer bor är god. För befolkningen i stort däremot verkar som att en förändrad livssituation, t.ex. att man gifter eller skiljer sig eller får bättre eller sämre ekonomi, vilket i sig ofta kan vara det som utlöser ett beslut att flytta, är samma faktorer som också spelar mest roll för de hälsomässiga konsekvenserna av att byta bostad.

Weimann H, Rylander L, Albin M, Skärbäck E, Grahn P, Östergren PO, Björk J. Effects of changing exposure to neighbourhood greenness on general and mental health: A longitudinal study. doi: 10.1016/j.healthplace.2015.02.003. [Epub ahead of print]

Kontakt: Hanna Weimann


Mars 2015

Lekmiljö och fysisk aktivitet hos barn

Många studier har visat att barn är mer aktiva om de bor i områden där det finns bra möjligheter att vara fysiskt aktiv. Syftet med den här studien var att undersöka sambandet mellan lekmiljön kring bostaden och fysisk aktivitet bland barn, samt att bedöma påverkan av säsongsvariationer, ålder, kön, typ av bostad och föräldrarnas utbildningsnivå. Studien bygger på data från 205 barn i åldern 4-11 år. Genom att låta alla barn ha på sig en accelerometer mätte vi barnets rörelse under några dagar. Med hjälp av Geografiska informationssystem (GIS) mätte vi hur bra tillgång respektive barn hade till tre olika faktorer i närmiljön; a) gång- och cykelvägar, b) lekplatser, spelplaner m.m. och c) skog och öppna grönytor. Allt detta mättes inom en radie av 300 meter kring varje barns bostad. Faktorerna vägdes ihop till en sammanlagd poäng och delades upp i tre grupper; sämst, medelgod och bäst tillgång. Resultaten visade att barn var mer fysiskt aktiva om de bodde i områden med medelgod tillgång jämfört med områden med sämst tillgång. Skillnaden mellan områden med medelgod och bäst tillgång var mindre tydlig. Bland de tre olika faktorerna var det främst mängden gång- och cykelvägar som tenderade att vara positivt förknippad med mer fysisk aktivitet. Säsong spelade stor roll för hur sambandet såg ut, medan barnens kön, ålder, vilken typ av bostad de bodde i och föräldrarnas utbildningsnivå hade mindre effekt.

Weimann H, Björk J, Rylander L, Bergman P, Eiben G. Neighbourhood environment and physical activity among young children: A cross-sectional study from Sweden SJP 2015 DOI: 10.1177/1403494815570515

Kontakt: Hanna Weimann


Februari 2015

Högre risk för barnet att utveckla Typ 1 diabetes om mamman rökte under graviditeten

Tidigare forskning om risken för barnet att utveckla typ 1-diabetes om modern rökt under graviditeten har gett motsägelsefulla resultat, där flera studier t.o.m. har hittat en lägre risk för diabetes hos barnet om mamman rökte under graviditeten. Det har varit svårt att förklara hur rökning skulle kunna vara ”skyddande”, när det i nästan alla andra sammanhang innebär en ökad risk för olika hälsoutfall att vara exponerad.
Den här studien syftade till att försöka klargöra om dessa svårförklarliga fynd kan bero på att man inte kunnat ta hänsyn till genetisk risk för typ 1-diabetes i tidigare studier om rökningens effekter.
Vi identifierade alla barn i Skåne med typ 1-diabetes födda 1999-2005. Till varje barn valde vi tre kontroller, matchade för genetisk riskprofil (HLA-typ) och födelseår, ur en prospektiv studiekohort där alla barn födda i Skåne 2000-2004 var inbjudna att delta.
Vi fann att barn som var exponerade för rökning under sitt fosterliv hade en högre risk att utveckla typ 1-diabetes jämfört med sina oexponerade kontroller med liknande genetisk risk för sjukdomen. Denna studie visar att det är viktigt att ta hänsyn till både miljöfaktorer och genetik när man studerar riskfaktorer för komplexa sjukdomar.

Mattsson K, Jonsson I, Malmqvist E, Larsson HE, Rylander L. Maternal smoking during pregnancy and offspring type 1 diabetes mellitus risk: accounting for HLA haplotype. Eur J Epidemiol. Jan 10 2015. DOI: 10.1007/s10654-014-9985-1

Kontakt: Kristina Mattsson


2014

December 2014

Undersökning av tillförlitlighet mellan bedömare och mätegenskaper hos miljöskattningar med hjälp av kappa och colocation quotient

Det finns studier som visar att hur en person upplever sin närmiljö, såsom grön, promenadvänlig eller bullrig, har stor effekt på hälsa och välbefinnande. För att kunna genomföra och statistiskt bedöma denna typ av studier är det är dock viktigt att känna till och förstå egenskaper och tillförlitlighet hos de instrument, tex enkätfrågor, som man använder för att undersöka upplevd närmiljö.
I denna artikel utvidgar vi det välkända kappamåttet samt det nya måttet colocation quotient (CLQ) till att även omfatta undersökning av samstämmighet mellan bedömare och kategoriska bedömningar i rumsliga sammanhang. För att göra detta analyserade vi frågor i en enkät som handlade om upplevd grönhet i utomhusmiljön, 5-10 minuters gångavstånd från hemmet.
Resultaten visar att kappa och CLQ är användbara mått för att uppskatta tillförlitlighet och mätegenskaper hos bedömningsskalor av miljö. De båda måtten är också utbytbara, dvs kan uppskattas korrekt utifrån varandra. Vi såg även att närmsta grannars bedömning av miljöerna i enkäten i varierande grad överensstämde.
Slutsatsen av studien är att tillförlitlighetsanalys med hjälp av kappa och/eller CLQ bör utföras som grund för följande epidemiologiska analyser, t ex hur dikotomisering skall definieras och hur man skall hantera svar som utelämnats eller inte är ställningstagande.

Björk J, Rittner R, Cromley E. Exploring inter-rater reliability and measurement properties of environmental ratings using kappa and colocation quotients.Environ Health, 2014 Oct 23;13:86. doi: 10.1186/1476-069X-13-86.

Kontakt: Ralf Rittner


November 2014

Ozonmodellering i Malmö och Umeå

Marknära ozon [ozon ]bildas som en reaktion av till exempel kvävedioxid och syre och för att reaktionen ska ske krävs också strålning från solen. Ozon är en luftförorening som vid kortvarigt höga halter kan vara skadlig för hälsan. Vi vet mindre om hur ozonet påverkar oss på längre sikt, dvs om man bor i områden där det oftare är högre halter av ozon. För att kunna studera detta behövs modeller som kan förklara uppkomsten och spridningen av ozon. Vi utvecklade Land Use regression modeller för områdena runt Malmö och Umeå genom att mäta ozon vid 40 ställen i varje område och använda olika kartlager för att förklara skillnaderna i de uppmätta halterna. Vi mätte ozonet genom Ogawa’s passiva provtagare tre veckor fördelat över våren, sommaren och tidig höst 2012. Som kartlager använde vi trafik, markanvändning, befolkningstäthet och topografi. För Umeå kunde vi förklara 67 % av variationen i ozonhalter med olika kartlager medan vi bara kunde förklara 40 % utav variationen i Malmö. Detta förklaras av att Malmö påverkas till större grad av källor som ligger utanför regionen.

Malmqvist E, Olsson D, Hagenbjörk-Gustafsson A, Forsberg B, Mattisson K, Stroh E, Strömgren M, Swietlicki E, Rylander L, Hoek G, Tinnerberg H, Modig L. Assessing ozone exposure for long term epidemiological studies. 2014. Atmospheric Environment 94:241-248.

Kontakt: Ebba Malmqvist


Oktober 2014

Svensk forskning sätter press på bananodling i Costa Rica

 Mycket av den exotiska frukt vi konsumerar i Sverige, som t.ex. banan och ananas odlas i Central Amerika. Exponering för kemiska bekämpningsmedel är ett stort miljöproblemen i dessa länder och har en stor relevans för människors hälsa. I Central Amerika är användningen av bekämpningsmedel mycket hög.  Odling av bananer kräver ett omfattande användande av bekämpningsmedel, man utför flygbesprutningar flera gånger i veckan. De som är mest exponerade är plantagearbetare som exponeras i sitt arbete men även människor som bor i närheten kan bli exponerade. Trots detta har det saknats studier som ordentligt undersökt hur människorna som bor nära plantagerna påverkas av flygbesprutningen.  Ofta är avståndet bara några meter mellan odlingarna och angränsande bostäder och skolor.
Med stöd av Formas och Sida har forskare vid avdelningen för Arbets och Miljömedicin vid Lunds universitet tillsammans med forskare i Costa Rica, nu för första gången kunnat visa att gravida kvinnor som lever nära bananplantager kan vara lika utsatta som plantagearbetare för bekämpningsmedel som misstänks kunna skada fostret. Studien visar att sådan exponering kunde ske genom att arbeta på en plantage under graviditeten, genom att tvätta plantagearbetares arbetskläder men även, och inte minst, genom att bara bo nära en plantage.
En viktig grund i dessa studier är att kunna göra en noggrann mätning av den individuella exponeringen. Detta är en förutsättning för att kunna göra bra studier där man vill koppla en exponering till en hälsoeffekt eller för att identifiera exponeringskällor. Biomarkörer ger ett utmärkt sådant mått.  Vid arbets och miljömedicin i Lund har vi utvecklat många analysmetoder för biomarkörer i urin av bekämpningsmedel med LC/MS/MS.
I den nu publicerade studien deltog 451 kvinnor som bor i den plantagetäta regionen Matina. Dessa hade i medeltal fem gånger högre halter av biomarkören ETU i urinen, än befolkningen i allmänhet. Hela 72 procent av kvinnorna hade dessutom ETU halter som låg över den övre gränsen för vad som anses vara säkert. Det visade sig att avståndet mellan bostaden och plantagen var den viktigaste faktorn. De kvinnor som bodde mindre än 50 meter från en plantage hade 45 procent högre halter i urinen av ETU än de som bodde mer än en dryg halvkilometer bort. Nästa steg i forskningen blir att följa barnens utveckling för att undersöka vilka hälsoeffekter exponeringen kan medföra.
Resultaten väntas få stor politisk betydelse i Costa Rica men även i andra länder vilket vi hoppas kan leda till minskad användning av de giftigaste bekämpningsmedlen. Forskningen har redan lett till att vissa plantager ändrat sina rutiner för flygbesprutning så att det inte sker när barnen är på väg till skolan eller under skoltid.

van Wendel de Joode B, Mora AM, Córdoba L, Cano JC, Quesada R, Faniband M, Wesseling C, Ruepert C, Oberg M, Eskenazi B, Mergler D, Lindh CH. Aerial Application of Mancozeb and Urinary Ethylene Thiourea (ETU) Concentrations among Pregnant Women in Costa Rica: The Infants' Environmental Health Study (ISA). Environ Health Perspect. 2014 Sep 8

Kontakt: Christian Lindh


September 2014

Inflammatoriska biomarkörer i serum hos individer med eller utan arbetsrelaterad smärta i nacke och skuldror

Bakgrund
Det finns växande kunskap rörande vad som händer i kroppen vid arbetsrelaterad smärta i muskler, senor och leder. Mycket talar för att en inflammatorisk process är inblandad.

Metod
Vi tog blodprover från 35 kvinnliga snabbköpskassörskor med ensidigt repetitiva arbetsuppgifter och arbetsrelaterad nack/axelsmärta, och jämförde med 25 kvinnor utan sådan smärta (6 kassörskor och 19 lärarinnor respektive universitetsanställda). Vi analyserade en rad ämnen som är kan visa att en inflammation pågår i kroppen. Så vitt vi visste var samtliga friska i övrigt.

Resultat
Hos kvinnorna med arbetsrelaterad smärta fann vi förhöjda nivåer av tre inflammatoriska markörer MIP-1β, IL-12 och CRP, jämfört med dem som inte hade sådana besvär. MIP-1α-, MIP-1β- och CRP-nivåerna var korrelerade med rapporterad smärtintensitet (ju mer smärta, desto högre värden). För övriga analyserade ämnen (IL-1α, IL-1β, IL-6, IL-8, IL-10, MCP-1, TNF-α och CTGF) fann vi inga statistiskt säkerställda samband.

Slutsats
I övrigt friska kvinnor med pågående arbetsrelaterad nack/axelsmärta hade högre serumkoncentrationer av MIP-1β, IL-12 och CRP än referenter, och nivåerna av MIP-1α, MIP-1β och CRP var korrelerade med smärtintensitet. Dessa resultat stödjer tidigare fynd, att inflammatoriska processer har betydelse för arbetsrelaterad smärta. 

Inflammatory biomarkers in serum in subjects with and without work related neck/shoulder complaints. Matute Wilander A, Kåredal M, Axmon A, Nordander C

Kontakt: Catarina Nordander


Juli/Augusti 2014

Exponering för perfluorerade ämnen i fosterlivet och uppmärksamhetsstörning med hyperaktivitet (ADHD) i barndomen

Perfluorerade ämnen, PFCs, är långlivade organiska föroreningar med stor spridning i miljön och i människor. Dessa ämnen har använts bland annat som avstötningsskydd mot vatten, fett och smuts i kläder, i livsmedelsförpackningar och i brandskyddsskum. Hundratals kemikalier tillhör gruppen PFCs, men perfluorooktansulfonat PFOS, och perfluorooktansyra PFOA, är de mest undersökta. I studier har man sett samband mellan dessa ämnen och nedsatt fertilitet hos män och kvinnor, högre blodfetter samt nedsatt immunitet. Man vet också att dessa ämnen kan passera över från den gravida kvinnan till fostret och vissa studier har visat på negativa hälsoeffekter på fostret/barnet. Ett begränsat antal studier har undersökt sambandet mellan PFC halter och ADHD diagnos i barndomen och visar motsatta resultat.
Syftet med den aktuella studien var att undersöka om höga exponeringar för PFOS och PFOA i fosterlivet ökar risken för ADHD i barndomen. I diagnosregistret vid Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken i Malmö kunde vi identifiera 206 barn med ADHD födda mellan 1978 och 2000. För varje barn med ADHD tog vi fram ett kontrollbarn utan denna diagnos. Från kvinnokliniken i Malmös biobank hämtades sparade navelsträngsprover och i dessa analyserades PFC halterna. 
Resultaten talar inte för ett samband mellan exponering för PFOS eller PFOA i fosterlivet och ADHD diagnos i barndomen, dvs. de barn som under fosterlivet hade de högsta nivåerna av dessa ämnen hade inte en högre risk att utveckla ADHD jämfört med de barn som hade lägre nivåer.

Fetal exposure to perfluorinated compounds and attention deficit hyperactivity disorder in childhood.
Ode A, Källén K, Gustafsson P, Rylander L, Jönsson BA, Olofsson P, Ivarsson SA, Lindh CH, Rignell-Hydbom A

Kontakt: Amanda Ode


Plattform för Hållbart arbete som resurs för hälsa, innovation och tillväxt i EU:s Horisont 2020

Plattform för Hållbart arbete som resurs för hälsa, innovation och tillväxt i EU:s Horisont 2020

Med strategibidrag från Vinnova har en plattform utvecklats för att inom Horisont 2020 främja hållbart arbete som en resurs för hälsa, innovation och tillväxt. Hållbart arbete är en viktig produktionsfaktor för öka förädlingsvärde och ekonomisk tillväxt och stimulera långsiktig konkurrenskraft

Hållbart arbete är ett starkt svenskt och nordiskt forskningsområde. Tillsamman med övriga nordiska länder kan Sverige generera ett europeiskt mervärde och stärka den framtida europeiska konkurrenskraften.

Genom ett stabilt och kompetent nätverk av svenska forskare vid alla högskolor och universitet, arbetsmarknadens parter, företag och myndigheter, ska plattformen identifiera möjliga öppningar för forskningsområdet Hållbart arbete inom Horisont 2020, utarbeta en strategi för påverkan på Horisont 2020, och bygga ett brett kontaktnät av europeiska forskare. Hållbart arbete som politikområde och som begrepp har utvecklats i särskilda dokument. Förslag till samarbetsområden på europeisk nivå har tagits fram, och plattformen konstituerades vid en workshop med internationella deltagare.

Stöd för att under de närmaste två åren kunna fortsätta utvecklingen av plattformen har medel sökts hos VINNOVA för att:

  • Stärka samverkan mellan forskningsmiljöer i Sverige och övriga Europa samt fördjupa samarbetet mellan arbetsmarknadens parter och forskningsanvändare.
  • Arbeta för att forskningsområdet får större utrymme inom Horizon 2020 och att svenska forskare med denna kompetens blir drivande i det europeiska samarbetet.
  • Fungera som mötesplats för svenska och europeiska forskare.

Plattformen välkomnar nya initiativ och partners!

Projektkoordinator är Maria Albin, Arbets- och Miljömedicin, Lunds universitet. Projektet samordnas med övriga forskare genom tre noder och kontaktpersonerna Mats Bohgard, Lunds Tekniska Högskola, Södra noden, Per Gustavsson, Karolinska Institutet, Noden Mellansverige, Bengt Järvholm, Umeå Universitet, Norra noden.

Kontakter till personerna inom noden


Mars/April 2014

Effekter på lungfunktion och inflammationsmarkörer från luftvägar och blod i friska, frivilliga försökspersoner exponerade för dieselavgaser i en kammarstudie

Bakgrund: Det är känt att exponering för dieselavgaser orsakar inflammation. Tidigare studier med kontrollerade halter av dieselavgaspartiklar vid halter omkring 300 μg/m3 har dock för det mesta bara varat i en timme. I denna studie förlängde vi exponeringstiden för att se hur snabbt dieselavgaserna inducerar luftvägs- och systemiska effekter.
Metod: Arton friska, frivilliga försökspersoner exponerades i tre timmar i en exponeringskammare. De exponerades två gånger för dieselavgaser vid ca 300 μg/m3 (PM1 ) och två gånger för filtrerad luft (PM1 ~2 μg/m3) Försöken utfördes s.k. dubbelt-blindat, d.v.s. varken försökspersonerna eller vårdpersonalen visste om det var dieselavgaser eller filtrerad luft i kammaren. Genast före och efter exponeringen genomfördes en medicinsk undersökning, lungfunktionstest, rinometri (mäter storleken på hålrummet i näsan), nässköljning och blodprovtagning. En nässköljning gjordes även 20 timmar efter exponeringens slut. Graden av symtom och den maximala utandningshastigheten (PEF) mättes före och 15, 75, och 135 min efter exponeringens start.
Resultat: Självrapporterad halsirritation var högre under exponering för dieselavgaser än vid filtrerad luft. Kliniska tecken på irritation var signifikant vanligare efter dieselexponering än för ren luft (oddskvot=3,2). PEF ökade vid exponering för ren luft men minskade signifikant efter 75 minuters dieselexponering (+4 L/min vs. -10 L/min, p=0.005). Monocyter och totala antalet vita blodkroppar i perifert blod var högre 20 timmar efter exponeringen för dieselavgaser än vid filtrerad luft. Det fanns en tendens, som dock inte var statistiskt säkerställd (p=0.07), till att halten av inflammationsmarkören IL-6 i serum 20 timmar efter exponeringen var högre vid dieselexponering än för ren luft.
Sammanfattning: Det finns ökade akuta negativa hälsoeffekter som t.ex. irritation, minskad maximal utandningshastighet och inflammationsmarkörer vid exponering av friska försökspersoner för dieselavgaser. Effekten sågs först efter 75 minuters exponering.

Effects of diesel exposure on lung function and inflammation biomarkers from airway and peripheral blood of healthy volunteers in a chamber study
Yiyi Xu, Lars Barregard, Jörn Nielsen, Anders Gudmundsson, Aneta Wierzbicka, Anna Axmon, Bo AG Jönsson, Monica Kåredal and Maria Albin

Kontakt: Bo Jönsson


Februari 2014

Exponerings- och emissionsmätningar vid tillverkning, upprening och funktionalisering av flerväggiga kolnanorör

Bakgrund: Den globala användningen av kolnanorör ökar snabbt, och med ökad produktion kan antalet exponerade arbetare snabbt öka. Toxikologiska studier på djur har visat effekter i lungorna, t ex inflammation, granulombildning och fibros, efter upprepad exponering för vissa sorters flerväggiga kolnanorör. Det är idag inte känt vilket dosmått som är mest relevant för hälsoeffekter. Vidare finns begränsad mängd exponeringsdata för kolnanorör och inga hygieniska gränsvärden är ännu etablerade. Syftet med denna studie vara att kvantifiera yrkesmässiga exponeringar och emissioner vid tillverkning, upprening och funktionalisering av kolnanorör med en genomsnittlig längd <5 µm.
Metod: Exponerings- och emissionsmätningar gjordes vid småskalig tillverkning av flerväggiga kolnanorör. Respirabla fraktioner av damm mättes både personburet i arbetarnas andningszoner och stationärt i emissionszonen vid olika arbetsmoment. Massan för det respirabla damm bestämdes gravimetriskt, elementärt kol bestämdes med termisk-optisk analys och antalet uppsamlade kolnanorör räknades manuellt i elektronmikroskop. Eftersom de flesta uppsamlade luftburna kolnanorören inte uppfyllde WHO:s definition för fiber räknades alla kolnanorörinnehållande partiklar. Även korrelationen mellan de olika exponeringsmåtten undersöktes.
Resultat: De personburna exponeringsmätningarna visade på halter mellan <73-93 μg/m3 av respirabelt damm, mellan <0,08-7,4 μg C/m3 av elementärt kol och antalskoncentration var mellan 0,04-2,0 kolnanorörsinnehållande partiklar/cm3. Emissionsmätningarna visade på respirabla dammhalter mellan <2800-6800 μg/m3, mellan 0,05-550 μg C/m3 av elementärt kol och antalskoncentrationen varierade mellan <0,20-11 kolnanorörinnehållande partiklar/cm3.
Slutsats: Den personliga exponeringen för kolnanorör var högst vid tillverkningen. Vid mekanisk bearbetning, siktning och paketering av kolnanorörmaterialet emitterades flest kolnanorörinnehållande partiklar till arbetsplatsluften. För att kunna kvantifiera exponering och emissioner av kolnanorör krävs en selektiv och känslig metod. Begränsningarna med att mäta elementärt kol och respirabelt damm är att dessa exponeringsmått inte specifikt mäter kolnanorör. Denna studie visar att endast filter-baserad provtagningsmetodik i kombination med elektronmikroskopianalys idagläget är tillräckligt specifik och känslig. Därför rekommenderas denna metod för framtida kvantifieringar av exponeringar och emissioner av kolnanorör.

 Exposure and Emission Measurements During Production, Purification, and Functionalizationof Arc-Discharge-Produced Multi-walled Carbon Nanotubes Maria Hedmer, Christina Isaxon, Patrik T. Nilsson, Linus Ludvigsson, Maria E. Messing, Johan Genberg, Vidar Skaug, Mats Bohgard, Håkan Tinnerberg and Joakim H. Pagels Ann Occup Hyg. doi:10.1093/annhyg/met072

 http://annhyg.oxfordjournals.org/content/early/2014/01/02/annhyg.met072.long

Kontakt: Maria Hedmer, maria.hedmer@med.lu.se


Januari 2014

Påverkar exponering för perfluorerade kemikalier menstruationscykeln hos fertila kvinnor från Grönland, Polen och Ukraina: en tvärsnittsstudie.

Frågeställning: Påverkar exponering för PFOS och PFOA menstruationscykeln?
Sammanfattande svar: Kvinnans fortplantningssystem kan vara känsligt för PFOA exponering, med längre menstruationscykel vid högre exponering.
Studiedesign: En tvärsnittsstudie som omfattar 1623 gravida kvinnor från inuendo kohorten i Grönland, Polen och Ukraina.
Metod: Information om menstruationscykeln erhölls genom enkäter tillsammans med ett blodprov från gravida kvinnor. Serumkoncentrationer av PFOS och PFOA mättes med vätskekromatografi tandem masspektrometri. Imputering gjordes när data saknades. Sambandet mellan PFOS/PFOA och menstruationscykeln längd och oregelbundenhet analyseras med hjälp av logistisk regression med tertiler av exponeringen. Uppskattningarna ges som justerade oddskvoter (OR) med 95 % konfidensinterval.
Resultat: Högre exponeringsnivåer av PFOA var associerade med längre menstruationscykler i poolade uppskattningar av alla tre länderna. Jämfört med kvinnor i den lägsta exponerings tertilen, var den justerade OR=1,8 av långa cykler jämfört med kvinnor i den högsta tertilen av PFOA exponering . Inga signifikanta associationer observerades mellan PFOS exponering och menstruationscykelegenskaper. Däremot observerade vi en tendens mot mer oregelbundna cykler med högre exponering för PFOS [OR 1,7] . Den övergripande svarsfrekvensen var 45,3 % med stora variationer mellan länderna ( 91,3 % i Grönland , 69,1 % i Polen och 26,3 % i Ukraina).

 http://humrep.oxfordjournals.org/content/early/2013/10/25/humrep.det390.full.pdf+html 

Lyngsø J, Ramlau-Hansen CH, Høyer BB, Støvring H, Bonde JP, Jönsson BA, Lindh CH, Pedersen HS, Ludwicki JK, Zviezdai V, Toft G. 

Kontakt: Christian Lindh, christian.lindh@med.lu.se


2013

December 2013

Astmaincidens hos barn som växer upp nära trafik  

Bakgrund: Ett flertal långtidsstudier har visat samband mellan luftföroreningar från trafik och astmaincidens hos barn. Dessa studier har dock nästan uteslutande förlitat sig på enkäter, där föräldrarna själva rapporterat förekomst av astmabesvär eller astmadiagnos hos sina barn. Syftet med denna studie var att undersöka om boende nära trafik är associerat med astmaincidens hos barn, när man använder registerbaserade utfallsdata.
Metod: Svenska läkemedelsregistret innehåller information om alla astmaläkemedel som uthämtats på apotek i Sverige, och uttag av astmaläkemedel användes som proxyvariabel för astmaincidens och annan obstruktiv luftvägssjukdom. Som utfallsvariabler användes även sjukhus- eller primärvårdsbesök med huvuddiagnos bronkiolit, obstruktiv bronkit och astma (Region Skånes vårddatabaser). Kovariatinformation hämtades från enkäter som delats ut på barnavårdscentraler vid barnens åttamånaders-kontroller, och som innehöll frågor om passiv rökning, amning, allergisk hereditet, socioekonomisk status mm. Som exponeringsmått användes trafikintensitet på största väg inom 100m från bostad, och spridningsmodellerade koncentrationer av NOx (100x100m grid) på bostadsadress, modellerat med Geografiska Informationssystem. Födelsekohorten inkluderande 26128 barn med utfalls- och exponeringsdata, födda juli 2005-2010, i Skåne. Av dessa hade 7898 också kovariatinformation från enkät. Kohorten följdes till slutet av 2011, dvs de äldsta barnen följdes till 6 års ålder.
Resultat: Att bo nära en väg med hög trafikintensitet, var inte associerat med högre incidens av enstaka (Hazard ratio=0.9, 95% CI: 0.8-1.0) eller kontinuerligt uttag (Hazard ratio=0.7, 95% CI: 0.6-0.9) av inhalerade β2-agonister, eller inhalationssteroider. Det var inte heller associerat med högre incidens av diagnoserna bronkiolit, obstruktiv bronkit, eller astma. Liknande resultat sågs för boende i områden med höga halter NOx.
Slutsats: Att växa upp nära trafik var inte associerad med högre incidens av astmamedicinering, eller diagnos av astma, bronkiolit, eller obstruktiv bronkit, hos barn 0-6 år gamla i Skåne.

 http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/24160449

 Lindgren A, Stroh E, Björk J, Jakobsson K. 

Kontakt: Anna Lindgren, anna.lindgren@med.lu.se 


November 2013

Exponering för respirabelt damm och mangan samt förekomst av luftvägsbesvär hos svetsare i den svenska tillverkningsindustrin

Bakgrund: Svetsning är vanligt förekommande och det finns ungefär 25 000 heltidssvetsare i Sverige. Exponering för svetsrök kan ge kortvarig och långvarig påverkan på luftvägarna.
Syfte: Att undersöka förekomsten av arbetsrelaterade besvär hos svetsare som arbetade med svartplåt samt att mäta deras yrkesmässiga exponering för svetsrök. 
Metod: Ett frågeformulär om luftvägsbesvär och yrkeshistorik besvarades av 382 svetsare (svarsfrekvensen 79 %). En grupp bestående av 108 svetsare valdes därefter ut och övervakades med personliga exponeringsmätningar av respirabelt damm och ozon vid tre tillfällen under ett års tid.
Resultat: En hög andel av svetsarna hade arbetsrelaterade besvär t ex nästäppa (33 %), ögonsymptom (28 %) och torrhosta (24 %). Svetsarnas exponering för respirabelt damm var som geometriskt medelvärde (GM) 1,3 mg/m3 (min-max 0,1-38,3 mg/m3). Exponeringen för respirabelt mangan var 0,08 mg/m3 (GM; min-max <0,01-2,13 mg/m3). Mer är 50 % av de uppmätta manganhalterna i luften överskred det hygieniska gränsvärdet för mangan på 0,1 mg/m3 (respirabel damm). Huvudsakligen låga halter av ozon uppmättes. 
Slutsats: Svetsarna hade en hög andel arbetsrelaterade besvär från luftvägar och ögon. Svetsarnas yrkesmässiga exponering för respirabelt mangan var oacceptabelt hög. För att minska exponeringen krävs att man använder tekniskt arbetarskydd t ex mekanisk allmänventilation i kombination punktutsug på arbetsplatsen. 

Hedmer M, Karlsson J-E, Anderson U, Jacobsson H, Nielsen J, Tinnerberg H. Exposure to respirable dust and manganese and prevalence of airways symptoms, among Swedish mild steel welders in the manufacuring industry. International Archives of Occupational and Environmental Health.  doi: 10.1007/s00420-013-0896-3.

Länk till artikeln på engelska finns här: http://rd.springer.com/content/pdf/10.1007%2Fs00420-013-0896-3.pdf


Oktober 2013

Betydelsen av pappans och mammans rökning under graviditeten för unga mäns spermakvalitet
Bakgrund: Mammans rökning under graviditeten har rapporterats påverka sönernas spermieantal negativt. Tillräckliga data om påverkan från pappans rökning saknas.
Målsättning: Vi ville utreda vad mammans och pappans rökning under graviditeten, och egen aktuell rökning hos sönerna, betyder för deras reproduktionsfunktion.
Metoder: Mått på spermakvalitet, inklusive spermie-DNA-fragmentation, analyserades från 295 unga män rekryterade 2008 – 2010 från allmänbefolkningen i Malmö-Lund-regionen. Information om mammans rökning erhölls från Medicinska födelseregistret och om egen och pappans rökning från frågeformulär. Betydelsen av mammans, pappans och egen rökning utvärderades i en regressionsanalys samt genom att studera interaktionen mellan exponeringarna. 
Resultat: Bland män som inte hade haft en mamma som rökte under graviditeten, så hade de vars pappa hade rökt 46% lägre totalantal spermier (95%CI: 21% - 64%) än dem vars pappa inte hade rökt. Både pappans och mammans rökning hade samband med en lägre spermiekoncentration [medelskillnad 35% (95%CI: 8.1% - 55%) respektive 36% (95%CI: 3.9% - 57%)] om den andra föräldern inte hade rökt. Inga statistiskt säkerställda samband kunde ses mellan egen rökning och måtten på spermakvalitet.

Slutsatser: Prenatal exponering för såväl mammans som pappans rökning var associerade med lägre spermieantal bland män där den andra föräldern inte hade rökt.

http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/23840528

Axelsson J, Rylander L, Rignell-Hydbom A, Silfver KA, Stenqvist A, Giwercman A

Kontakt: Jonatan Axelsson, jonatan.axelsson@med.lu.se


September 2013

Bulletin - TEMA: Förebyggande arbete

Du hittar hela Bulletin 4:2013 om Förebyggande arbete här

Detta nummer av Bulletin handlar om förebyggande arbete inom arbetsmiljö och allmän miljö. Den förebyggande inriktningen är en grundbult för verksamheterna och motiverade en gång i tiden att Yrkesmedicinska – numera Arbets- och miljömedicinska kliniker byggdes upp i vårt land. Vi har valt att göra ett omfattande nummer för att visa mångfalden i behov, insatsområden och arbetssätt. Ändå kan vi naturligtvis bara täcka utvalda delar, som förhoppningsvis ändå tillsammans ger en bild av den verklighet vi möter och stimulera till eftertanke.

Kartläggning av arbetsrelaterad ohälsa i utvalda arbetsmiljöer har återkommande visat sig vara ett kraftfullt verktyg för att få fram ett underlag för att beskriva behov av åtgärder och initiera ett förbättringsarbete, till gagn för den enskilde, företaget och samhället. Ett sådant arbetssätt, där grupp- och individperspektiv kompletterar varandra, har alltid använts inom arbetsmedicin och folkhälsoarbete. Men olika aktörer behöver också ett metodstöd för att insatserna skall bli effektiva, inte minst vad gäller arbetsrelaterad mental ohälsa.

Genom våra patienter ser vi när arbetsmiljöarbetet misslyckats -arbetsoförmåga som helt hade kunnat undvikas om befintlig kunskap och regelverk tillämpats. Men en noggrann utredning kan också ge underlag för insatser som leder till att andra inte behöver drabbas av ohälsa.

I artiklarna om arbetsmiljö beskriver vi:

• behovet av och hur man kan arbeta förebyggande vad gäller stress och vanligt förekommande luftvägsskadande arbetsmiljöer

• kostnaderna för arbetsrelaterad sjuklighet

• exempel på effekter av det förebyggande arbete

• hur behov av förebyggande insatser kan upptäckas genom "signalfall"

• arbetsmiljöns betydelse för sociala skillnader i hälsa

• hur arbete med vibrerande verktyg skapar onödig arbetsoförmåga

Det förebyggande arbetet inom miljömedicinen är nära kopplat till samhällsplanering och frågor om en giftfri miljö. Ett hållbart samhälle behöver kunskap om miljöfaktorer som påverkar hälsan både positivt och negativt. Det förebyggande arbetet handlar om att beskriva hur befolkningen i Södra sjukvårdsregionen exponeras för sådana faktorer, och att på ett effektivt sätt förmedla och medverka till att denna kunskap får genomslag inom kommuner, landsting och länsstyrelse. För att skydda framför allt äldre mot effekter av värmebölja måste kunskap om sårbarheten och skyddande åtgärder formuleras till stöd för äldreomsorgen. Konsumenters exponering för giftiga metaller och allergiframkallande ämnen är ständigt aktuell och kräver hög beredskap vad gäller förmåga att analysera halter av olika ämnen, göra korrekta riskbedömningar och kommunicera dessa på ett klokt sätt till allmänheten.

I detta nummer skildrar vi förebyggande arbete i den allmänna miljön utifrån:

• behovet av riskbedömningar

• hur värmerelaterade dödsfall hos äldre kan undvikas

• luftföroreningars betydelse för folkhälsan

• behovet att säkra hälsosamma bostäder för alla

• trafikbuller som utbredd störning och hälsoproblem

• hälsofrämjande effekter av rätt utformade utemiljöer

• bly i konsumentprodukter

• en epidemi mot antimögelmedel i tyg och hur den stoppades

• vinster av ett nära samarbete mellan klinik och universitet

Gemensamt för både arbetsmedicin och miljömedicin är intåget av ny teknologi. Framtiden kommer att ge nya möjligheter att mäta både exponeringar och effekter, som gör att vi kan påvisa idag okända riskfaktorer. Nya teknologier i samhället, såsom nanoteknologi och nya energikällor, kommer att påverka både arbetsmiljö, yttre miljö och konsumenter. Bäst vore förstås att redan när en ny teknik införs veta hur den ska hanteras för att undvika negativa hälso och miljöeffekter. Det är oftast ouppnåeligt, och under tiden måste vi på bästa sätt använda, vidareutveckla och sprida de erfarenheter och den kunskap som redan finns. Det kan räcka långt!

Vi önskar er en mycket trevlig läsning!

Gästredaktörer
Maria Albin & Håkan Tinnerberg

Du hittar hela Bulletin 4:2013 om Förebyggande arbete här


Juni 2013

Exponering för rökning under fosterlivet och risk att senare utveckla graviditetsdiabetes och fetma

Rökexponering under fosterlivet har kopplats till en rad olika ogynnsamma konsekvenser för barnet på kort sikt, såsom lägre födelsevikt, kortare graviditetslängd och ökad risk för fetma i barndomen. Det är dock mer oklart om dessa effekter kvarstår i vuxen ålder. Syftet med denna studie var att undersöka om risken att utveckla graviditetsdiabetes och fetma är ökad hos kvinnor som var exponerade för rökning under fosterlivet. Särskilt risken för graviditetsdiabetes är endast sparsamt utredd tidigare.
Data hämtades ur Medicinska födelseregistret, som har information om i princip alla födslar i Sverige sedan 1973. I studien inkluderades kvinnor födda 1982 (data om rökvanor under graviditet började registreras) eller senare, som fått minst ett barn själva; 80 189 graviditeter inkluderades.
Studien fann att kvinnor exponerade för rökning under fosterlivet hade högre risk att utveckla graviditetsdiabetes och fetma jämfört med oexponerade. Sambanden kvarstod efter justering för kvinnans ålder, paritet (vilket barn i ordningen), BMI, förlossningsätt, graviditetslängd och födelsevikt. Om dessa resultat står för ett orsakssamband eller något annat kan denna studie inte avgöra.   

  Mattsson K, Källén K, Longnecker MP, Rignell-Hydbom A, Rylander L. 

Kontakt: Kristina Mattson, kristina.mattsson@med.lu.se 


Maj 2013

Polymorphisms in Iron Homeostasis Genes and Urinary Cadmium Concentrations among Nonsmoking Women in Argentina and Bangladesh

Bakgrund: Kadmium (Cd) är toxiskt för människor och kan orsaka cancer. Genetiska variationer kan möjligtvis göra skillnad för långtidsackumulering. Cd kan tas upp via järn-transportörer.

Målsättning: Vi utvärderade effekten av järn-transportgener [divalent metall transportör 1 (SLC11A2), transferrin (TF), transferrin receptorerna (TFR2 och TFRC), och ferroportin (SLC40A1)] på Cd ackumulering.

Metoder: Två grupper av icke-rökande kvinnor jämfördes. Ena gruppen var kvinnor från Argentinska Anderna [n = 172; median urin Cd (U-Cd) = 0.24 µg/L], den andra gruppen var från Bangladesh (n = 359; U-Cd = 0.54 µg/L). I båda grupperna var Cd-exponering mest från födan. Koncentrationer av U-Cd och Cd i helblod eller i erythrocyter (Ery-Cd) mättes med induktiv kopplad plasma mass spektrometri. Femtio polymorfier genotypades med Sequenom metoden. Genuttryck mättes i helblod (n = 72) med Illumina DirectHyb HumanHT-12 v4.0.

Resultat: Det fanns ett genomgående samband mellan TFRC rs3804141 och U-Cd. Bland kvinnorna från Anderna var medel U-Cd koncentrationerna 22% (95% CI: –2, 51%), och 56% (95% CI: 10, 120%) högre för kvinnor som hade GA respektive AA genotypen, jämfört med kvinnor med GG genotypen. Bland kvinnor från Bangladesh var medel U-Cd koncentrationerna 22% (95% CI: 1, 48%), och 58% (95% CI: –3, 157%) högre för kvinnor som hade GA respektive AA genotypen jämfört med GG genotypen [justerad för ålder och plasma ferritin i båda grupper; ptrend = 0.006 (Anderna) och 0.009 (Bangladesh)]. TFRC uttryck i blod var negativt korrelerad med plasma ferritin (rS = –0.33, p = 0.006), och positivt korrelerad med Ery-Cd (bara signifikant för ferritin koncentrationer < 30 µg/L, rS = 0.40, p = 0.046). Rs3804141 ändrade inte dessa samband och predikerade inte heller TFRC uttryck. Cd var inte genomgående associerat med någon av de andra polymorfier som utvärderades.

Slutsatser: Vi har funnit samband mellan en TFRC polymorfi och urin Cd koncentrationer, en markör för Cd ackumulering i njuren, bland två väldigt olika populationer. Att sambanden var genomgående stödjer möjligheten för ett kausalt sammanhang.  

Gerda Rentschler, Maria Kippler, Anna Axmon, Rubhana Raqib, Eva-Charlotte Ekström, Staffan Skerfving, Marie Vahter, Karin Broberg


April 2013

Occupational posture exposure among construction electricians

Syfte: Att mäta och objektivt beskriva och jämföra arbetsställningar för brasilianska och norska byggnadselektriker.

Metoder: Arbetsställningarna för huvud, nacke och armar mättes under arbete och raster med inklinometrar för ett representativt urval av 12 brasilianska och 12 norska elektriker i byggbranschen under en hel arbetsdag.

Resultat: Trots att det fanns vissa skillnader pga. specifika arbetsrelaterade faktorer, hade de brasilianska och norska elektrikerna mycket likartade arbetsställningar för alla utvärderade kroppsregioner. För både grupperna var överarmarnas elevation hög och både bakåt- och framåtböjningen av huvudet var uttalad. Värdena är höga jämfört med andra yrken som vi studerat.

Slutsats: Extrema arbetsställningar identifierades för byggnadselektriker i båda länderna. Våra resultat tyder på att detta gäller även för andra grupper av byggnadselektriker, och att risken för muskuloskeletal sjuklighet förmodligen är hög även för svenska byggnadselektriker.

Moriguchi CS, Carnaz L, Veiersted KB, Hanvold TN, Hæg LB, Hansson G-Å, Coury HJCG


Mars 2013

Cancer incidens i en kohort av svenska sotare 1958-2006

Syftet med studien var att studera cancerincidensen i en utökad och uppdaterad kohort av svenska sotare.

Till en ursprunglig kohort med anställningsår mellan 1918 och 1980, la vi till manliga sotare med anställningsår mellan 1981 och 2006 från fackliga register. Kohorten länkades till nationella cancer och dödlighetsregister och också till befolkningsregistret. Den totala kohorten bestod av 6320 personer som följdes mellan 1958 och 2006. Vi beräknade standardiserade incidenskvoter (SIRs) där vi använde den manliga svenska befolkningen som referens. Vi beräknade exponeringen som antal år i yrket och analyserade dos-respons samband med Poisson regression.
Totalt fann vi 813 primära cancrar mot förväntat 626 (SIR= 1.3; 95% konfidensintervall 1.21 - 1.39). För esofagus-, lever-, lung-, blås- och hematopoietic cancer sågs signifikant ökade risker både i denna studie och i en tidigare uppföljning. I denna studie såg vi också signifikant ökade risker för kolon- och pleuracancer, adenocarcinom i lungan och för cancer på ospecificerade platser. För både, alla cancerformer och blåscancer såg vi ett positivt dos-respons samband.

Slutsatserna av studien är att exponering för sot och asbest är de troliga orsakerna till den observerade förhöjningen av cancerförekomst, men också att sotarnas livsstilsfaktorer påverkar. För framtiden måste sotarna arbeta bättre för att skydda sig mot exponering men man bör också arbeta med information om en hälsosam livsstil.

Christer Hogstedt, Catarina Jansson,  Marcus Hugosson, Håkan Tinnerberg, Per Gustavsson


Januari/Februari 2013

Graviditetsdiabetes och havandeskapsförgiftning är associerat till luftföroreningar vid nivåer som understiger rådande luftkvalitetsnormer

Bakgrund: Ett flertal studier har tittat på om luftföroreningar påverkar födelseutfall, men få har studerat om även graviditetskomplikationer påverkas av luftföroreningar.

Syfte: Att studera huruvida relativt låga halter av luftföroreningar påverkar risken att insjukna i graviditetsdiabetes och havandeskapsförgiftning.

Metod: 81,110 graviditeter med enkelbörd från det Medicinska Födelseregistret kombinerades med information om genomsnittslig exponering för kväveoxider (NOx) under graviditetens olika trimestrar, erhållet från en emissionsdatabas samt modellering med rumslig upplösning på 500m x 500 m. Bostadens närhet till väg med specificerad trafikintensitet beräknades också. Båda dessa mått kan ses som indikatorer på exponering för bilavgaser. Logistisk regression med justering för störfaktorer samt stratifiering för att studera effekter i mer homogena grupper användes vid den statistiska analysen.

Resultat: Förekomsten av graviditetsdiabetes ökade med varje NOx kvartil, med en justerad oddskvot (OR) på 1,69 (95% konfidensintervall (CI), 1,41-2,03) i den högsta kvartilen (>22.7 μg/m3) jämfört med den lägsta (2.5-8.9 μg/m3). Den justerade OR för att få havandeskapsförgiftning efter exponering under den tredje trimester var 1.51 (1.32, 1.73) i den högsta kvartilen av NOx jämfört med den lägsta. Ökade oddskvoter för båda graviditetskomplikationerna observerades för kvinnor som bodde i områdena med högst trafikintensitet, men endast graviditetsdiabetes nådde statistisk signifikans.

Konklusion: Resultatet indikerar att kvinnors hälsa under graviditet kan påverkas negativt av exponering för luftföroreningar i ett område där de allra flesta inte utsätts för halter som överstiger nuvarande miljökvalitetsnormer.

Ebba Malmqvist, Kristina Jakobsson, Håkan Tinnerberg, Anna Rignell-Hydbom, Lars Rylander


2012

December 2012

Luftföroreningar och stroke

I en tidigare studie observerade vi att förhöjda halter av partiklar i utomhusluft (PM10) i Skåne ledde till en ökning av antalet insjuknade i stroke följande dag. Fortsatta analyser har visat att den förhöjda risken endast gäller patienter som tidigare har haft stroke.
Den skattade effekten vid en ökning av PM10- halter från 12 till 21 μg/m3 - dvs halter som ligger långt under de europeiska luftkvalitetsnormen -  var en ökning av incidensen med 4%.
Dessa resultat visar tydligt att det finns skillnader i känslighet för exponering för låga halter av luftföroreningar. I en tidigare studie i Skåne har vi också sett en samvariation mellan exponering för luftföroreningar nära bostaden och risk för stroke hos den som har diabetes.

Oudin A, Forsberg B, Jakobsson K. Air pollution and stroke. Epidemiology 2012, 23:505-6.


November 2012

Exponerings-responssamband mellan uppmätt hand-arm belastning och sjukdom i underarm hand

Bakgrund
Arbets- och miljömedicin i Lund har i över 20 år samlat data i olika yrken rörande ergonomisk belastning mätt med tekniska metoder och förekomst av besvär och diagnoser i nacke och armar. Resultaten från dessa tvärsnittsstudier har publicerats i en rad artiklar. Dessa data har nu lagts samman till en gemensam databas, och vi har beräknat exponeringsresponssambanden.

Metod och viktigaste resultat
Prevalens av besvär senaste 12 månader respektive senaste 7 dagar registrerades med Nordiska ministerrådets frågeformulär. En standardiserad klinisk undersökning gjordes också för att ställa diagnoser enligt förutbestämda kriterier. Totalt ingick 19 kvinnliga (1891 individer) och 8 manliga (761 individer) yrkesgrupper. Personerna inom respektive grupp utförde samma eller mycket snarlika arbetsuppgifter

Linjär regression gjordes mot gruppmedelvärdena för handledsställningar och handledsrörelsehastighet (registrerat med elektrogoniometrar) och muskelbelastning (registrerat med elektromyografi), mätt i representativa subgrupper, och psykosocial exponering (Job Content Questionnaire). För att hantera variation av den fysiska belastningen inom respektive grupp gjordes känslighetsanalyser med bootstrapping simuleringar.

Lutningen på den könsjusterade regressionslinjen (β) för handledsrörelsehastighet, p50, mot besvär i armbåge/hand senaste 7 dagar var 0.6%/(°/s), (95% CI 0.3-0.9), och för karpaltunnelsyndrom (CTS) 0.2%/(°/s), (0.1-0.3). För palmarflexion i handleden, p50, mot besvär senaste 7 dagar var β 0.8%/° (0.4-1.2); för CTS 0.3%/° (0.1-0.5); β för muscular aktivitet p90 var 0.9%/%MVE (0.3-1.6) respektive 0.3%/%MVE (-0.03-0.6) och slutligen β för muskulär vila: -1.2%/%tid (-2.4-0.03) och -0.5%/%time (-0.9 to -0.01).

Samband påvisades också för låg kontroll över arbetet, job strain and isostrain. Kvinnor hade högre förekomst av besvär och diagnoser än män.

Slutsats
Vi har fastslagit kvantitativa exponerings-responssamband mellan fysisk arbetsbelastning och sjukdomar i armbåge och hand. Handledsrörelsehastighet var den mest konsistenta riskfaktorn.


Oktober 2012

Kan hormonstörande miljögifter öka risken att få pojkar med missbildningar? 

Miljögifter som påverkar/stör vårt hormonsystem sprids kontinuerligt i vår omgivning. Exempel på sådana miljögifter är klorerade, fluorerade och bromerade ämnen. Användningsområdena för dessa ämnen varierar stort (exempelvis som vattenavstötande i våra klädesplagg och som flamskydd i våra elektroniska apparater), men de har en sak gemensant – de passerar moderkakan under graviditeten och skulle därför kunna påverka fostrets utveckling. Människan får huvudsakligen i sig dessa miljögifter via maten som vi äter. I en nyligen publicerad artikel presenterar vi resultat från en studie där vi undersökte sambandet mellan exponering för klorerade ämnen under graviditeten och risken att få en pojke med hypospadi (vilket innebär att urinröret mynnar på undersidan av penis).

 Södra Sveriges Mikrobiologiska Biobank (SSMB) innehåller blodprover tagna tidigt under graviditeten från kvinnor i södra Sverige. Genom länkning med olika register identifierade vi 237 pojkar födda 1996-2002 som fötts med hypospadi. Till var och en av dessa pojkar valdes slumpmässigt ut en pojke född under samma tidsperiod som inte fötts med hypospadi. Vi jämförde sedan nivåerna av tre olika klororganiska föreningar (PCB-153, p,p’- DDE och HCB) i blodproverna hos de mödrar vars pojkar hade hypospadi med de vars pojkar inte hade hypospadi. Resultaten från studien indikerade att höga nivåer av såväl DDE som HCB skulle kunna öka risken att få en pojke med hypospadi. Dessa resultat måste dock tolkas med stor försiktighet.


Juni 2012

Rationalisering av produktion i styckningsbranschen – konsekvenser för fysisk arbetsbelastning

 Det är välkänt att styckningsarbete är ergonomiskt belastande, med hög förekomst av besvär/sjukdomar i rörelseorganen hos personalen. Utveckling av nya produktionssystem för styckning medför en ökad grad av mekanisering. Tidigare styckades halva grisar manuellt med kniv; nu delas de halva grisarna med maskinsåg och manuell styckning sker av sjättedels grisar. Detta resulterar i kortare arbetscykler för personalen. På senare tid har man även infört styckning i linjeproduktion (”löpande band”), där varje person bara utför ett fåtal moment på varje köttstycke. Syftet med denna studie var att utvärdera ev. skillnader i fysisk arbetsbelastning mellan dessa tre produktionssystem. 

  Arbetsställningar och rörelsehastigheter (inklinometri och goniometri) och muskulär belastning (elektromyografi) registrerades vid styckning av halva grisar (fem män), sjättedels grisar (tio män) och vid styckning i linjeproduktion (fem män).

  De flesta mätvariablerna visade en signifikant trend för minskad fysisk belastning med ökad grad av mekanisering. Exempelvis var rörelsehastigheterna för överarmen betydligt högre vid styckning av halva grisar (209º/s) jämfört med styckning av sjättedels grisar (103º/s) och i linjeproduktion (81º/s). Skillnaden mellan de två senare var dock inte statistiskt signifikant.

  En ny metod för att kvantifiera variationen av arbetsställningar (baserad på inklinometri), visade att styckning av halva grisar medförde det största ”inom-minut-variationen” för höger arm (dvs störst rörelseomfång varje minut), men den minsta ”mellan-minut-variationen” (dvs liten variation under hela arbetsdagen).

  Studien visar att den fysiska belastningen i linjeproduktionen var signifikant lägre än vid styckning av halva grisar, och även tenderade att vara lägre än vid styckning av sjättedelar. Det kan dock finnas nackdelar med linjeproduktion såsom maskinstyrt arbete och korta arbetscykler.


Maj 2012

Koncentrationer av perfluorerade kemikalier i serum från män på Grönland och i Europa

Perfluorerade kemikalier (PFCs), som perfluoroktansulfonat (PFOS) och perfluoroktansyra (PFOA), används i stora mängder. De är persistenta och hittas i mätbara halter i serum från mäniskor runt om i världen. I djurstudier har de beskrivits ha negativa effekter på utvecklingen hos ungarna samt ge leverskador och cancer. Syftet med denna studie var att beskriva halterna av PFCs hos Inuiter på Grönland samt innevånarna i städerna Warszawa, Polen och Kharkiv, Ukraina. Vi ville också beskriva sociala- och livsstilsrelaterade faktorer som ger upphov till exponering för dessa förreningar. Serumhalterna av sju olika PFCs analyserades med vätskekromatografi-tandem masspektrometri (LC/MS/MS). Koncentrationen av PFOS och PFOA var högst i alla tre populationerna och uppgick till nästan 90 % av den totala mängden PFCs. Medelhalterna för PFOS och PFOA var hos inuiterna 52 respektive 4,8 ng/ml, i Polen 19 respektive 5,2 ng/ml och i Ukraina 8,1 respektive 1,9 ng/ml. Halterna av PFOS på Grönland är därmed bland de högsta som beskrivits hos någon grupp av normalbefolkning medan innevånarna i Warszawa hade en exponering likt andra normalbefolkningar i I-länderna. Exponeringen i Ukraina var relativt låg. Hos Inuiterna på Grönland spelade intag av mat från havet, te, ålder och var man bodde en roll för exponeringen men ändå förklarade dessa faktorer endast 22 % av vad man hade fått i sig. I de andra populationerna hittade vi ingen faktor som förklarade exponeringen i någon högre grad.


April 2012

Ftalater och perfluorosulfonsyra (PFOS) i fostervatten från danska kvinnor: tidstrender och relation till fostervecka för provtagningen

Bakgrund: Det är viktigt att kunna mäta exponeringen för miljögifter under fostertiden. Fostervatten kan vara ett direkt sätt att mäta detta under en tid då fostret är speciellt känsligt. Målsättningen med denna studie var att studera halterna av olika ftalatmetaboliter och PFOS i fostervatten för att studera tidstrender samt relationen till fostervecka vid provtagningen, kvinnornas ålder och paritet (vilken turordning som barnet har hos en kvinna).

Metod: Vi studerade 300 slumpvis utvalda fostervatten från den andra trimestern från en dansk biobank för fosterscreening som täcker åren mellan 1980 och 1996. Vi använde bara prov där barnet var en pojke. Vi använde vätskekromatografi-tandem masspektrometri för att analysera ftalatmetaboliter och PFOS och utvärderade resultaten med en generell linjär regressionsmodell.

Resultat: Medianhalterna av dietylhexylftalat (DEHP) metaboliten mono2-etyl-5-karboxypentylftalat (5-cx-MEPP) var 0.27 ng/ml och den för diisononylftalat (DiNP) metaboliten mono-4-metyl-7-karboxyheptylftalat (7-cx-MMeHP) var 0.07 ng/ml. Medianhalterna för PFOS var 1.1 ng/ml. Vi såg en minskning med 3.5% per år för 5-cx-MEPP och en ökning med 7.1% per år för 7-cx-MMeHP. Ingen förändring sågs för PFOS. För varje ökning i fostervecka för provtagningen ökande halten för 5-cx-MEPP med 9.9%, för 7-cx-MMeHP med 8.6% och för PFOS med 9.4%Vi såg ingen association med vare sig kvinnornas ålder eller pariteten.

Konklusion: Halterna av 5-cx-MEPP och 7-cx-MMeHP i fostervattnet följer de trender av användningen av ftalaterna som finns i samhället där DEHP alltmer bytts ut till DiNP. Resultaten visar även att halterna av miljögifterna verkar öka i fostervattnet under graviditetsveckorna 12-22.


Mars 2012

Assessment of long-term and recent pesticide exposure among rural school children in Nicaragua

Rodríguez T, van Wendel de Joode B, Lindh CH, Rojas M, Lundberg I, Wesseling C.

I vår studie gjordes en bedömning av barns bekämpningsmedel exponering på landsbygden i Nicaragua i förhållande till föräldrarnas användning av bekämpningsmedel. Bedömningen inkluderar fosters exponering till aktuell skolålder, detta som en del av en epidemiologisk utvärdering av utvecklingsneurologiska effekter.  I studien ingår 132 barn vars föräldrar var egna jordbrukare, plantagearbetare, eller hade arbetat inom jordbruket.  För att bedöma barns livstidsexponering för bekämpningsmedel användes olika enkäter där antalet timmar man timmar föräldrarna arbetat med att applicera bekämpningsmedel ingick och hur stora mängder man använde. Vid Lunds Universitets genomfördes analys av bekämpningsmedelsrester som TCPY, 3-PBA  och 2,4-D i barnens urin som indikatorer  för aktuella exponeringar. Från enkät data fick man fram ett ”Life-time” index som var högst för organofosfatiska bekämningsmedel;  klorpyrifos (median 114 h (min 2;  max 1584), 19,2 kg AI (min 0,37, max 548)) och  metamidofos (84 h (6, 1964), 12,2 kg AI (0,30, 780)).  P50 värden förurin metaboliter hos barnen var  3,7 mg/g kreatinin för TCPY, 2,8 för 3-PBA och 0,9 för  2,4-D; TCPY värden är jämförbara med dem i andra  länder, men 3-PBA och 2,4-D är betydligt högre.  De barn som hade de högsta halterna för alla tre bekämpningsmedel är de högsta som finns rapporterade för barn. Urin metaboliterna ökar dagarna efter att föräldrarna rapporterar applicering av bekämpningsmedel, men förklarar inte de högsta halterna.

 Slutsatser:  Urin metaboliter av bekämpningsmedel visar på hög miljöexponering av barn på landsbygden Nicaragua.  Ett enkät baserat kvantitativt index på bekämpningsmedels användning kan vara användbart för att utvärdera utvecklingsneurologiska effekter hos barn.


Februari 2012

A follow-up of cognitive performance and diurnal salivary cortisol changes in former burnout patients

Österberg K, Karlson B, Malmberg B, Hansen AM. 

Studiens syfte var att undersöka huruvida återhämtning från utmattning är förknippad med förbättrad kognitiv funktion, samt om sådan förbättring är relaterad till förändring i hypothalamus-hypofys-binjurebark-axeln (HPA-axeln) och till återgång i arbete. Fyrtiofem tidigare patienter med arbetsrelaterad utmattning följdes upp efter 1,5 år med neuropsykologisk undersökning, dygnsmätning av kortisol i saliv, dexametason-suppressionstest (DST) och självskattning av kognitiva problem. Vid uppföljningen observerades förbättrad kognitiv funktion i flera test för närminne och uppmärksamhet. Vidare sågs en avsevärd reduktion av självskattade kognitiva problem, men denna reduktion var inte relaterad till den objektiva förbättringen i neuropsykologiska test. Koncentrationerna av kortisol i saliv vid uppvaknande, 30 minuter efter uppvaknande och på kvällen förändrades inte från baslinjen till uppföljningen, liksom ej heller uppvaknanderesponsen. Däremot observerades vid uppföljningen en lätt men signifikant ökad suppression av kortisol vid DST. Förbättringarna i subjektiv och objektiv kognitiv funktion, samt förändringarna i dygnsrytmen av kortisol, visade inget samband med graden av återgång i arbete. Emellertid var en minskad DST-inducerad kortisolsuppression vid uppföljningen partiellt relaterad till förbättrad kognitiv prestation och grad av återgång i arbete. Resultaten antyder att akuta stadier av utmattning präglas av lätt och diffus kognitiv funktionsnedsättning som dock väsentligen är reversibel, samt att graden av självskattad kognitiv förändring under återhämtningsperioden endast bristfälligt avspeglar graden av objektiv kognitiv förändring.


Januari 2012

Effekter av prismatiska glasögon inklusive korrektionsglas, på huvud och nackvinklar, upplevd ansträngning och komfort vid tandvårdsarbete i munhålan – en randomiserad kontrollerad intervention.

Agneta Lindegård, Institutet för Stressmedicin, Göteborg, Magdalena Gustafsson, Hälsan och Arbetslivet, Göteborg, Gert-Åke Hansson, AMM, Lund.

Bakgrund: Tandvårdspersonal har en hög förekomst av muskuloskeletala besvär. Arbete i munhålan medför en kraftig framåtböjning av huvudet och nacken.

Målsättning: Att mäta effekten av prismatiska glasögon inklusive korrektionsglas på huvud och nackvinklar, upplevd ansträngning och komfort, vid arbete i munhålan.

Metod: 45 personer deltog i studien. Efter en basal ergonomisk utbildning genomfördes baslinje-mätningar av huvud och nackvinklar med inklinometri på samtliga deltagare. Upplevd ansträngning och komfort skattades av deltagarna. En interventionsgrupp (n=25) valdes slumpmässigt bland deltagarna och erhöll prismatiska glasögon, som vid behov även inkluderade korrektionsglas, och jämfördes med kontrollgruppen (n=20). Prismatiska glasögon är uppbyggda som bifokala glasögon, med den skillnaden att nedre delen av glasen är ersatta av prisman som böjer strålgången neråt; för de aktuella glasögonen med 5°. Efter interventionen genomfördes uppföljningsmätningar på båda grupperna.

Resultat: Vid uppföljningen var det en minskad framåtböjning för huvudet i både interventionsgruppen (8,7°) och kontrollgruppen (3,6°). För nacken var minskningen 8,2° i interventionsgruppen och 3,3° i kontrollgruppen. Skillnaden mellan interventions- och kontrollgruppen, dvs. effekten av interventionen, var statistiskt signifikant för både huvudet (5,1°; p=0,009) och nacken (4,9°; p=0,045). Interventionen hade ingen påvisbar effekt på upplevd ansträngning och komfort.

 Slutsats: Den minskningen av framåtböjningen i huvud och nacken som erhölls med de prismatiska glasögonen minskar troligtvis risken för besvär i nacken hos tandvårdspersonal. Effekten av de prismatiska linserna kunde inte skiljas från effekten av korrektionsglasen. Den möjliga effekten av ergonomisk utbildning utvärderades inte.

 Kommentar: Det positiva resultatet av utvärderingen har medfört att Folktandvården i Västra Götaland har beslutat att satsa 7,8 miljoner för att kunna erbjuda alla tandläkare, tandhygienister och ortodontiassistenter prismatiska glasögon


2011

December 2011

Relation mellan spontana aborter och ftalatmetaboliter i urin vid tiden för befruktningen

Bakgrund: Djurstudier indikerar att exponeringen för vissa ftalater kan påverka den kvinnliga fertiliteten.

Målsättning: Vi studerade relationen mellan exponeringen för ftalater och spontana aborter.

Metod: I en tidigare etablerad kohort av kvinnor som försökte bli gravida för första gången analyserade vi fyra primära och två sekundära ftalatmetaboliter i urin samlat på den 10:de dagen efter den sista menstruationsperioden innan den blev gravida (n=128). Urinen, om sådan fanns, som samlats under den föregående menstruationsperioden analyserades på samma sätt (n=111). Spontana aborter som uppstod innan de identifierats kliniskt (subkliniska) mätes genom att upprepat analysera hCG i urin. Information om kliniska spontana aborter inhämtades genom telefonintervjuer med kvinnorna.

Resultat: Spontana aborter (n = 48) var förhöjda hos kvinnor med halter av monoetylhexylftalat (MEHP) i den övre tertilen i urin från befruktningsperioden jämfört med den lägsta tertilen [justerad oddskvot 2.9; 95% konfidensintervall (CI) 1.1; 7.6]. Den korresponderande odds kvoten för subkliniska spontana aborter (n=32) var 40.7 (CI 4.5; 369.5).

Slutsats. Ftalatmetaboliten MEHP var associerad med mer frekventa nivåer av spontana aborter, speciellt de subkliniska. Eftersom detta är den första studien på människa som visar på sådana samband måste detta bekräftas i liknande studier.


November 2011

Pendling – dåligt för hälsan?

Ny forskning som publiceras i open access-tidskriften BMC Public Health visar att bil- och kollektivtrafikpendlare rapporterar sämre hälsa än de som pendlar med cykel eller till fots.En rörlig arbetskraft kan vara viktig för ekonomisk tillväxt, men pendlingens effekter på pendlarens hälsa och kostnaden i form av ökad sjukfrånvaro är okänd. Från pendlarens synvinkel kan pendling vara att sätt att kombinera ett välbetalt jobb med ett bra boende, men detta måste vägas mot eventuella negativa hälsoeffekterna orsakade av pendling.

Forskare från Lunds universitet analyserade enkätsvar från 21 000 personer mellan 18 och 65 år som arbetade mer än 30 timmar per vecka, och pendlade med antingen bil, buss eller tåg, eller med cykel eller till fots. Pendlingstiden enkel väg jämfördes med hur de bedömde sitt hälsotillstånd, sömn, stressnivå och tecken till utbrändhet.

- Generellt sett upplevde bil- och kollektivtrafikpendlare mer stress, sämre sömn och hälsa, och visade fler tecken på utbrändhet, än de som cyklade eller gick till jobbet. Bland de som pendlade med kollektivtrafik ökade andelen som rapporterade dålig hälsa med längre resor till arbetet, men bland de som åkte bil mådde de som pendlade mer än en timme enkel resa bättre än de som pendlade 30-60 minuter enkel resa, säger Erik Hansson, läkarstuderande och en av forskarna bakom studien som genomförts vid avdelningen för Arbets- och miljömedicin vid Lunds universitet och Labmedicin Skåne

- En förklaring till skillnaden mellan bil- och kollektivtrafikpendlare kan vara att långdistanspendling med bil, i alla fall i Skåne, kan erbjuda en viss möjlighet till avkoppling. Men det kan också delvis bero på att den grupp som pendlar långt med bil företrädelsevis är män med hög inkomst, en grupp som generellt sett uppger att de är vid god hälsa, menar Erik Hansson.

Mer forskning behöver göras för att identifiera hur pendling är förknippat med ohälsa, för att finna vad som är rätt balans mellan ekonomiska mål, hälsa och sjukfrånvaro, säger Kristina Jakobsson, forskargruppschef.


Oktober 2011

Långtidsuppföljning av blyhalter i plasma och helblod efter förgiftning

Fem fall av klinisk blyförgiftning beskrivs, två orsakade av blyhaltig glasyr på keramik, två av ett ayurvediskt naturpreparat och ett av exponering i arbetsmiljön. Blyförgiftning kan vara en svår diagnos. Orsaken upp i samband med utredning av anemi, men patienterna hade också mag-tarmbesvär och trötthet. Diagnosen fastställdes genom analys av bly i blod. Emellertid var blyhalten i helblod ett trubbigt mått på exponering och risk, eftersom det sker en mättnad. Vi har i denna studie genom en kinetisk analys av 5 förgiftningsfall visat att bly i plasma är ett bättre alternativ. Efter avbruten exponering sjunker halten mycket långsamt, eftersom bly upplagrats i skelettet; förhöjd halt finns efter många år. 

Blyhalten i helblod har klara begränsningar, eftersom det sker en mättnad av halten i blod vid höga exponeringar. Därför har vi lanserat blyhalten i plasma som ett alternativ, som ett mått på exponering och risk. Halten i plasma är rekti-linjärt relaterad till exponering och risk, men ställer större krav på metallfria provtagningsrör och god analys, med induktivt kopplad mass spektrometri (ICP-MS). Fallen visar att klinisk förgiftning inträffar vid en halt plasma på ca 20 µg/L (0.1 µmol/L). 

En viktig aspekt av sjukdomsförloppen är att exponeringen i flera fall ledde till omfattande upplagring av bly i skelettet. Bly ersätter kalcium i benets hydroxylapatit, och mer än 90% av den totala kroppsbördan finns i skelettet. Eftersom skelettet har en långsam omsättning ackumuleras blyet där. Efter avbruten exponering mobiliseras blyet igen till blodet, och blir därmed tillgängligt för att ställa till problem i andra organ. De fall som hade exponerats längst har ordentligt förhöjda halter av bly i helblod och plasma, till och med efter åtskilliga år, och sjunker mycket långsamt, eftersom det sker en ständig påfyllnad från den stora poolen av bly i skelettet. 

För länge sedan var blyförgiftning en klinisk realitet för de flesta läkare. Men i de aktuella fallen dröjde det mycket länge innan rätt diagnos ställdes, trots att symtomen var svåra och helt i överensstämmelse med sjukdomsbilden vid blyförgiftning. Diagnosen ställdes i de flesta fallen först efter det att anemiutredningen lett till undersökning av benmärg, i vilken bilden var typisk, med sideroblaster. Det ledde till bestämning av bly i blod, som gav diagnosen, men först efter omfattande och långvarigt lidande. Det är viktigt att sjukvården, och kanske särskilt de som utreder anemier, är medvetna om den möjliga diagnosen blyförgiftning. Mer detaljerad beskrivning av fallen finns i rapporten nedan. 


September 2011

Faktorer som påverkar beslutet att gå i pension eller att förlänga

Den demografiska utvecklingen i västvärlden medverkar till att arbetskraften blir allt äldre. Syftet med denna studie var att utvärdera faktorer inom nio identifierade områden som påverkar varför vissa äldre arbetstagare vill eller upplever att de kan arbeta till 65 år eller längre, medan andra lämnar arbetskraften tidigare. De nio områdena var: fysisk och mental hälsa, personliga ekonomiska incitament, fysisk arbetsmiljö, psykosocial arbetsmiljö, arbetstid och arbetstakt, chefers och medarbetares attityder till äldre arbetstagare, kompetens och möjlighet till kompetensutveckling, motivation och arbetstillfredsställelse, familjeförhållande och attityder i den omgivande närmiljön till pensionsutträde.

Studien var en tvärsnittsstudie där 1792 anställda i åldern 55-64 år inom yrkesgrupperna läkare, sjuksköterska, undersköterska, skötare, kurator, psykolog, sjukgymnast, arbetsterapeut och läkarsekreterare i Region Skåne svarade på ett frågeformulär. Genom logistisk regression undersöktes sambandet inom de nio områdena utifrån om: (i) om den enskilde ville jobba till 65 år eller längre; (ii) om den enskilda trodde sig kunna arbeta fram till 65 år eller längre.

Resultat visar att av de 1792 tillfrågade uppgav 54% att de "kunde" och 38% att de "ville" arbeta till 65 år eller längre. Tre områden var signifikant associerade med båda "kan" och "vill": arbetstagares hälsa, ekonomiska incitament och beslut pensionering av livspartner eller nära vänner. Psykisk och fysisk arbetsmiljö, arbetstakt och yrkesfärdigheter/kompetens var associerade med att personerna upplevde att de "kunde" arbeta till 65 år eller längre, medan arbetet som en viktig del av livet, arbetstid och chefers inställning till äldre arbetstagare var förknippade med om personerna "vill" arbeta till 65 år eller längre.

Även om det fanns skillnader i sambandet mellan sex av de områden och om äldre arbetstagare "kan" och "vill" fortsätta arbeta tills ålder 65 år eller längre, så var tre områden viktiga för båda utgångarna. Det var även intressant att resultatet visar på att partner och attityden till pensionsavgång i den nära sociala miljön visade sig ha större betydelse för ett förlängt arbetsliv än exempelvis hälsa, fysisk arbetsmiljö och arbetstillfredsställelse.


Juni 2011

Skillnader i socioekonomisk ojämlikhet i rökvanor mellan Sverige och Danmark

Bakgrund: Danmark och Sverige anses ofta vara två länder med liknande socio-politiska förhållanden, men ur folkälsosynpunkt skiljer sig policyn avseende rökfrågan åt väsentligt mellan de två grannländerna. En studie som jämför mekanismer bakom socioekonomiska ojämlikheter i tobaksrökning skulle kunna ge ökad kunskap om betydelsen av hälsopolicy och –promotion i de två länderna.

Metod: Tvärsnittsanalys av socioekonomiska- och könsskillnader i rökbeteende bland 6 995 Danska och 13 604 Svenska personer i åldern 18-80 år.

Resultat: Prevalensen av rökning var högre i Danmark än i Sverige. Huvudfyndet i studien var att de socioekonomiska skillnaderna i rökning, baserat på utbildningsnivå och uttryckt som det relativa bidraget till den totala rökprevalensen, skiljde sig åt mellan Sverige och Danmark. Dessa skillnader modifierades av ålder och kön. Generellt sett tenderade socioekonomiska skillnader i Sverige att bidra mer till den totala rökprevalensen bland framförallt yngre kvinnor, än i Danmark. Bland männen var mönstret mer likt mellan de två länderna. Avseende ”fortsatt rökning bland rökare” var mönstren i de två länderna snarlika för kvinnor, men skiljde sig något åt för män. Här kunde vi se att socioekonomiska skillnader bidrog mer till fortsatt rökning bland män i Danmark än i Sverige, speciellt bland medelålders och äldre män.

Resultaten antyder att ur ett jämlikt hälsoperspektiv har den Svenska antirökpolicyn och/eller vidtagna åtgärder varit något mindre effektiv bland yngre kvinnor men något mer effektiv bland män, jämfört med den danska policyimplementeringen. Resultaten väcker också mer generella frågor om huruvida det finns behov av någon brytpunktsprincip mellan effekt för populationen som helhet kontra vikten av jämlikhet i effekten av antirök-strategier, samt angående generell folkhälsopolicy och interventionsstrategier.


Maj 2011

Mammans exponering för luftföroreningar och födelseutfall

Bakgrund: Det finns inte tillräcklig information om vilken effekt luftföroreningar har på risken att födas för tidigt, med låg födelsevikt eller SGA (låg vikt för födelseveckan) .
Syfte: Syftet med denna studie var att titta på effekterna av luftföroreningar i relativt låga doser på risken att födas för tidigt eller tillväxthämmat.
Metod: Under perioden 1999-2005 föddes det i Skåne 81110 singelbarn (dvs tvillingar och trillingar exkluderades). För dessa barn skattades exponering på individnivå vid mammans bostadsadress utav kvävedioxider (NOx) och närheten till vägar med olika trafikintensitet.
Resultat: Vi såg en ökad risk för att födas med SGA när vi jämförde de barn vars mammor hade bott där det var högst halt av NOx jämfört med de med lägst halt. Efter att ha tagit hänsyn till mammans födelseland och paritet (som i hög grad korrelerade med varandra) försvann den statistiskt säkerställda ökade risken. I en separat analys för flickor fanns det dock en statistiskt signifikant ökad risk hos de högst exponerade barnen jämfört med lägst exponerade barnen (oddskvot 1.12, 95 % konfidensintervall (KI), 1.01-1.24. I en annan separat analys med endast de som inte flyttat under graviditeten var oddskvoten 1.09 (95 % KI,1.01-1.18). När det gäller risken att födas för tidigt så var förekomsten lägre i de tre högsta exponeringskategorier för NOx jämfört med den lägsta.
Konklusion: Vi kunde inte se några tydliga samband mellan luftföroreningar och de födelseutfall vi studerade. I framtida studier om luftföroreningar och födelseutfall är det viktigt att kontrollera för möjliga störfaktorer som exempelvis mammans födelseland.

Environmental Health Perspectives 119:553-558 (2011)


Mars/April 2011

Självrapporterade bedömningar av grön närmiljö som aggregeras inom relativt små områden kan användas som mått på gröna kvaliteter i exempelvis bostadsområden

I detta arbete visas hur självrapporterade bedömningar av grön närmiljö som aggregeras inom relativt små områden kan användas som mått på gröna kvaliteter i exempelvis bostadsområden. Arbetet bygger på tvärsnittsdata (N = 24 847) från folkhälsoenkäten som genomfördes i Skåne under 2008 och innehåller en validering av Skånes Gröna Skala (SGS), en ny skala som kan användas för att poängsätta områden utifrån fem gröna kvaliteter i närmiljön: kultur, artrikedom, rofylldhet, rymd och vildhet. Enkätdeltagarnas självrapporterade bedömningar av gröna kvaliteter i boendemiljön var tydligt korrelerade, men inte samstämmiga med, objektiva bedömningar baserade på geografiska informationssystem. Korrelationerna var än tydligare när de självrapporterade bedömningarna aggregerades till områdesnivå. Trivseln var betydligt högre i de områden som hade gröna kvaliteter. SGS kommer att kunna användas som ett mått gröna på kvaliteter i närmiljön i exempelvis epidemiologiska undersökningar av samband mellan närmiljö och hälsa, speciellt i situationer då objektiva kartläggningar inte går att genomföra.


Februari 2011

Litium i dricksvatten och sköldkörtelfunktion

Höga koncentrationer av litium i dricksvatten har tidigare rapporterats från Anderna i norra Argentina. Andras studier tyder emellertid på att fynden i Argentina inte är unika. Det finns för närvarande varken gränsvärden eller riskbedömningar för hälsoeffekter för litium i dricksvatten. Litium används över hela världen för behandling av bipolär sjukdom och behandlingsresistent depression. En känd biverkning av behandlingen är förändrad sköldkörtelfunktion.

Syftet med denna studie var att undersöka om exponering för litium i dricksvatten påverkar sköldkörtelfunktionen. I studien ingick kvinnor (N = 202) vilka rekryterats i 4 andinska byar i norra Argentina. Litiumexponeringen bedömdes utifrån litiumhalter i urin, mätta med induktivt kopplad plasmamasspektrometri. Sköldkörtelfunktionen bestämdes genom mätning av fritt tyroxin (T4) och sköldkörtelstimulerande hormon (TSH) i plasma. Resultaten visade att medianvärdet för litium i urin var 3,910 mikrogram/ L (5th/95th percentilen 270/10400 mikrogram / L). Högre litiumkoncentrationer i urin var associerat med lägre T4 och högre TSH. Båda sambanden kvarstod efter justering för andra faktorer som skulle kunna påverka. Selen i urin visade på samband med ökad T4. 

Slutsatsen med studien var att exponering för litium via dricksvatten eller andra exponeringskällor i miljön kan påverka sköldkörtelfunktionen. Litium i dricksvatten ger liknande effekter på sköldkörteln som biverkning av medicinsk behandling med litium. Detta understryker behovet av att analysera litium i allt vatten som används som dricksvatten.


Januari 2011

Proteinmönster i nässköljvätska vid olika tider efter exponering av frisörer för persulfat

Frisörer exponeras ofta för blekmedel som innehåller persulfater, en grupp av kemikalier som kan ge överkänslighet i luftvägarna. Mekanismen bakom detta är dock oklar. Målet med denna studie var att identifiera ändringar i proteinmönstret i nässköljvätska hos frisörer med hösnuveliknande reaktion efter exponering med kaliumpersulfat. Dessutom syftade studien till att jämföra responsen vid exponeringen hos dessa frisörer med andra frisörer utan hösnuveliknande symptom samt med personer med näsbesvär från pollen, så kallade atopiker. För att studera mekanismen bakom de hösnuveliknande symptomen orsakade av persulfat kartlades proteinmönstret i nässköljvätska vid olika tidpunkter efter exponeringen. Prover från de olika grupperna och olika tider efter exponeringen slogs samman för att minska antalet analyser. Därefter togs proteiner som förekommer i hög halt bort för att dessa inte skulle störa analysen. Proverna märktes sedan med ett kommersiellt reagens (iTRAQ) och analyserades därefter med en avancerad masspektrometrisk teknik som kallas 2D-nanoLC-MS/MS. Vid analysen fann vi att det fanns skillnader mellan hur proteinmönstret ändrades vid persulfatexponeringen i de tre olika grupperna. De flesta proteiner som visade på en skillnad är involverade i transport av fetter eller har antimikrobiel aktivitet. Det intressantaste fyndet var att apolipoprotein A-1 ökade markant 20 min efter exponeringen, men bara hos de symtomatiska frisörerna. Våra resultat indikerar att där finns skillnader i mekanismen bakom de hösnuveliknade besvären hos atopikerna och de symptomatiska frisörerna.


2010

December 2010

Tidstrend för exponering för klorerade och bromerade persistenta föreningar i Västafrika

Stockholmskonventionen om långlivade organiska föroreningar är ett regelverk utformat för att försöka begränsa produktionen och spridningen av långlivade organiska föroreningar(persistent organic pollutants, POPs). 150 länder har avtalat att begränsa produktion och användning av några av de farligaste kemikalierna, bland annat insektsgiftet DDT och några andra kemiska bekämpningsmedel, industrikemikalien PCB, samt vissa typer av bromerade flamskyddsmedel (PBDE). Det finns en hel del data om exponeringsnivåer i ekosystemet och hos människor från Europa och Nordamerika och i viss mån även från industrialiserade delar av Asien, medan exponeringen i större delar av Asien, Latinamerika och Afrika är nästan helt okänd, trots att man vet att ämnena har en global spridning.

Vi har fått tillgång till biobankade prover från en öppen kohort av polismän från Guinea-Bissau, som följts med regelbundna blodprov sedan början av 1990 –talet inom ramen för en HIV-studie. Halterna av klorerade POPs har sjunkit under observationsperioden. De åtgärder som har gjorts till följd av Stockholmskonventionen har således haft effekt även i ett av världens fattigaste länder. Däremot såg vi ökande halter av PBDE i den studerade gruppen, förvånansvärt höga för ett icke-industrialiserat land.

Studien är unik- en tidstrendsstudie där halter av POPs har följts hos samma grupp under lång tid har aldrig tidigare gjorts, såvitt vi vet.


November 2010

Tungmetaller i njure från levande njurdonatorer; inverkan av olika exponeringskällor

Kadmium, kvicksilver och bly är alla nefrotoxiska metaller. Hitintills har informationen av koncentrationer i njure till största del kommit från njurar från avlidna personer. I denna studie har bestämningen gjorts i 109 biopsier från levande njurdonatorer i Sverige och resultaten har kunnat kombineras med uppgifter om exponeringskällor där informationen kommit direkt från donatorerna själva. Resultatet visar ett klart samband mellan amalgamfyllningar i tänder och kvicksilverkoncentration i njuren medan intaget av fisk inte påvisar någon inverkan. Bly koncentrationerna var låga jämfört med tidigare studier, och är i överensstämmelse med den allmänt minskade blyexponeringen. Rökning påverkar kadmium halten i njure men halterna har minskat över åren beroende på ändrade rökvanor, däremot är halten kadmium oförändrad hos ickerökare. Låga järndepåer ökar kadmium koncentrationen i njuren och indikerar att detta är den största orsaken till högre kadmium nivåer hos kvinnliga jämfört med manliga ickerökare.


Oktober 2010

Systematisk utvärdering av observationsmetoder för att bedöma den biomekaniska belastningen under arbete

Många observationsmetoder har utvecklats bl.a. för att identifiera riskfaktorer för att utveckla muskuloskeletala besvär och att övervaka effekterna av ergonomiska förbättringar. Valet av metod har ofta varit baserade på tradition snarare än en kritisk utvärdering. Syftet med litteraturgenomgången var att systematiskt och kritiskt utvärdera observationsmetoder och att ge rekommendationer för deras användning.

Baserat på sökningar i vetenskapliga databaser identifieras 30 observationsmetoder som var tillräckligt väldokumenterade för att kunna utvärderas. Generellt visade observationer god till måttlig överensstämmelse med motsvarande bedömningar som gjorts från videoinspelningar. Överensstämmelsen är bäst för stora kroppsdelar, t.ex. rygg, huvud och armar, och för stora rörelser. Vinklar och rörelser i händer och handleder samt rotation av bålen är svårare att bedöma. Intra- och inter-observatör överensstämmelsen rapporterades i 7 och 17 metoder, respektive, och var oftast god till måttlig.

Med tillräcklig träning kan olika observatörer nå samstämmiga resultat för tydligt synliga kroppsställningar och arbetsrörelser. De olika metoderna har olika för- och nackdelar och ingen var generellt överlägsna de andra. Innan man väljer en observationsmetod bör man definiera sina behov och överväga hur resultaten kommer att användas i beslutsfattandet.


September 2010

Nya metoder för att identifiera addukter på proteiner med hjälp av LC/MS/MS teknik.

Akrylater används i stora mängder i t.ex. färg, lim, vid gjutning. De är potenta kontaktallergen och kända för att orsaka astma och överkänslighet i luftvägarna. Här studerar vi etyl 2-cyanoakrylat (ECA), metylmetakrylat (MMA) samt 2-hydroxyetylmetakrylat (HEMA).

Syftet med studien var att undersöka de addukter som bildas efter reaktion av hemoglobin (Hb) med dessa akrylater. Hb addukter syntetiserades in vitro och klövs med enzymer till peptider. Addukterade peptider studerades med hjälp av olika vätskekromatografi och masspektrometri (LC/MS/MS) metoder. Sökandet efter addukterade peptider underlättades genom visualisering av MS data med hjälp av olika datorprogram.

Resultaten visade att akrylaterna binder kovalent till cysteiner. De addukterade peptiderna var även möjliga att mäta med LC/MS/MS i "selected reaction monitoring mode". Dessa peptider kan användas för biologisk övervakning av exponering.


Juni 2010

Arbetsplatsintervention underlättar återgång i arbete efter utmattningssyndrom

Att efter lång tids arbetsstress utveckla utmattningssyndrom har ofta inneburit långa sjukskrivningar, svårigheter att återgå i arbete eller utslagning från arbetsmarknaden. De få internationella publikationer som finns på området tyder på att enbart individbehandling inte underlättar arbetsåtergång.

Vi utvecklade och utvärderade en enkel arbetsplatsinriktad interventionsmodell som inkluderade intervju av såväl patienten som dennes arbetsledare om nödvändiga förändringar för hållbar arbetsåtergång. Detta följdes av kärnan i interventionen, en dialog mellan de båda för att nå överenskommelser om detta.

Vid uppföljning upp till 1,5 år efter interventionen hade cirka 90% av patienterna återgått i arbete jämfört med cirka 70% i en kontrollgrupp som inte fick interventionen. Studien tyder på att individbehandling bör kombineras med interventioner riktade mot arbetsplatsen för att underlätta arbetsåtergång.


Maj 2010

Luftföroreningar i Skåne ger ökad risk för stroke

I Sverige, och i Skåne, är halterna av luftföroreningar internationellt sett relativt låga och miljökvalitetsnormer nås i stor utsträckning. Vi undersökte om de halter av partiklar som finns i luften i Skåne ökar risken att insjukna i stroke i en studie som sträckte sig mellan åren 2001 och 2005. Med hjälp av Riks-stroke, som är ett nationellt kvalitetsregister för strokesjukvård, fick vi information om sjukhusvårdade patienter med stroke under tidsperioden. Vi jämförde sedan antalet insjuknande i stroke med halterna av partiklar i luften med hjälp av tidsserieanalys.

Vi såg att när halterna av inandningsbara partiklar är högst (PM 10 > 30µg/m³) ökar risken att insjukna i ishemisk stroke (propp i hjärnan) med 13 % jämfört med när halterna är lägst (PM 10 <= 15 µg/m³). Riskökningen var ännu starkare för de som haft en tidigare stroke. Vår studie visar att luftföroreningar i Skåne orsakar allvarliga hälsoeffekter, trots att halterna ofta ligger inom gällande gränsvärden.


April 2010

Kronisk exponering för kadmium och arsenik påverkar nivåerna av oxidativ stress

Arsenik (As), kadmium (Cd) och bly (Pb) är några av de vanligaste toxiska metallerna som människor exponeras för via föda eller miljö. Exponering för oorganisk arsenik sker oftast via dricksvatten, men även via föda, medan exponering för Cd och Pb huvudsakligen sker via föda. Dessa metaller genererar oxidativ stress, som kan leda till patologiska effekter såsom cancer. En markör för oxidativ stress är 8-oxo-7,8-dihydro-2'-deoxyguanosin (8-oxodG) i urin. Forskargruppen inom metallsektionen vid Arbets- och miljömedicin har utvärderat påverkan av kronisk exponering för As, Cd, och Pb på nivåerna av 8-oxodG hos 212 kvinnor i tidig graviditet från Matlab, Bangladesh. Även påverkan av As metabolism och nutritionsstatus (ferritin, selen, zink, mangan och kroppsvikt) på nivåerna av 8-oxodG utvärderades. 8-oxodG var positivt associerat med Cd i urin (ß=0.32, p<0.001), As (ß=0.0007, p=0.001), fraktion av monometylerad arsenik (MMA) i urin (ß=0.0026, p=0.004) och plasma ferritin (ß = 0.20, p<0.001). Resultaten påvisar en bakgrundsnivå av oxidativ stress, delvis från järn, bland dessa kvinnor där flertalet har låga nivåer av antioxidanter. Den kombinerade exponeringen för flertalet toxiska metaller i den här populationen kan resultera I en alltför hög börda av oxidativ stress med efterföljande toxiska effekter. 


Mars 2010

Fysisk belastning på nacke och skuldra i olika typer av arbeten.

Arbete med låsta och obekväma arbetsställningar, t.ex. framåt/ bakåtböjning av huvudet och lyftade armar, liksom höga belastningar och brist på vila/återhämtning för musklerna, är riskfaktorer för muskuloskeletala besvär och sjukdom. För att kunna beräkna kvantitativa exponerings-respons samband och värdera effekten av interventioner behövs objektiva och kvantitativa mått på den fysiska exponeringen. Forskargruppen inom programmet Arbetsrelaterade besvär i rörelseorganen vid Arbets- och miljömedicin har genomfört tekniska mätningar på ett 40-tal arbetsplatser. Inklinometri har använts för att mäta huvudets framåt/bakåtböjning och överarmarnas elevation, och elektromyografi (EMG) för att mäta muskelaktiviteten i kappmuskeln. Det fanns stora skillnader mellan olika arbeten, huvudets framåtböjning varierade mellan 9° och 63°, bakåtböjning -39° och 4°, armelevation 49° och 124° och armarnas rörelsehastighet mellan 3.0 och 103 °/s. Andelen muskulär vila/återhämtning varierade mellan 0.8% och 52% av arbetstiden och toppbelastningarna mellan 3.1% och 24% av den maximala muskelaktiviteten. Även inom arbetskategorier som t.ex. "repetitivt industriellt arbete" var skillnaderna stora. 


Februari 2010

Genetiska skillnader i GSTP1-genen styr metabolismen av toluendiisocyanat

Toluendiisocyanat (TDI) används vid framställningen av skumplast. Exponering för TDI ger ofta besvär från luftvägarna, i värsta fall astma. Inte alla drabbas och det kan till del bero på individuella skillnader i metabolismen av TDI. Forskargruppen inom programmet Miljöbetingad luftvägssjukdom vid Arbets- och miljömedicin studerade huruvida sekvensskillnader (polymorfier) i gener som är involverade i metabolismen av TDI påverkar halter av TDI i plasma och urin hos 128 TDI-exponerade arbetare. Fynden visade att en polymorfism i genen GSTP1 hade stor inverkan på vilka halter av TDI som fanns i plasma och i urin. Cirka 50% av svenska befolkningen bär på den variant av polymorfien som ger högre halter av TDI i kroppen. Det är samma genetiska variant som i tidigare studier visats ge högre risk för att utveckla TDI-relaterad astma. Det bör därför övervägas om man i fortsättningen ska mäta även denna polymorfi vid exponeringsbedömningar av TDI med biologisk övervakning.


 

Förbättrat välbefinnande vid skiftarbete 

Roterande skiftscheman dygnet runt stör inre biologiska rytmer, den normala sömn-vakenhetscykeln, och ofta socialt liv och familjeliv. Beteendemedicinska sektionen studerade effekter av förändrat skiftschema inom en tillverkningsindustri hos 118 skiftarbetare med 67 dagtidsarbetande som kontrollgrupp. Det nya skiftschemat innebar kortare cykler av varje skifttyp (tre i rad) och tre dygns ledighet mellan varje skifttyp. Efter 15 månader hade sömn, återhämtning och trötthet förbättrats, och negativ påverkan från arbete till familj liksom subjektiva hälsobesvär minskats, till liknande nivå som hos kontrollgruppen.


 

Samband mellan miljögifter och typ 2 diabetes 

Studien från Avdelningen för Arbets- och miljömedicin vid Lunds universitet är baserad på 6917 kvinnor i Lundabygden i åldern 50-59 år. Dessa kvinnor hade inte diabetes då de undersöktes en första gång under perioden 1995-99. Av dessa kvinnor utvecklade 371 under en sjuårsperiod typ 2 diabetes. Resultaten från studien visade att kvinnorna med de högsta nivåerna av DDT i blodet, hade fem gånger så hög risk att utveckla diabetes sju år senare jämfört med de kvinnor som hade lägre halter av DDT i blodet. 


 

Vägbuller och högt blodtryck. 

En forskargrupp från epidemiologi- och miljömedicinska sektionen publicerade nyligen forskningsrön angående bullers effekt på hälsan. Vägtrafikbuller är den viktigaste källan till störande ljud i vår omgivning och ungefär 30% av befolkningen i EU är utsatta för dygnsmedelvärden överstigande 55dB. Tidigare studier har visat på negativa hälsoeffekter, t ex sömnstörning och kognitiva besvär hos barn. Andra hälsoeffekter som undersökts under senare tid är högt blodtryck och hjärtinfarkt. I studien jämfördes uppgifter om högt blodtryck från Skånes folkhälsoenkät för 2004 (n=24 238) med bullernivåer i hemmet, som beräknades med hjälp av geografiska informationssystem (GIS). Personer i åldern 40-59 som var exponerade för bullernivåer motsvarande 60-64dB hade 27% högre risk för högt blodtryck jämfört med referensgruppen (<45dB), även efter att man justerat för faktorer som ålder, kön, BMI, motion, rökning och utbildning. Vid nivåer över 65 dB var risken för högt blodtryck nästan dubblerad, men då denna grupp var liten ska resultaten tolkas med viss försiktighet. Studien belyser ett samband som få andra tittat på tidigare, nämligen att det hos medelålders verkar finnas en högre risk för högt blodtryck associerat med vägtrafikbuller än hos yngre och framförallt äldre personer. Vad detta beror på kan inte denna studie erbjuda några svar på, men det kan vara så att medelålders, på grund av fler omgivande stressorer i livet har en sänkt toleranströskel för buller och därmed påverkas i högre utsträckning. Denna grupp är därför viktig att undersöka närmare i framtida forskning inom fältet.