Näthinnan (Retina) är en del av det centrala nervsystemet och består till största delen av nervceller. Att utveckla näthinnetransplantation som behandlingsmetod för synskadade patienter innebär därför en stor utmaning.
Vid degenerativ näthinnesjukdom förstörs stavar och tappar i näthinnan vilket resulterar i kraftig synnedsättning. Syftet med näthinnetransplantation är att ersätta döda och skadade näthinneceller med frisk vävnad genom överföring från en individ till en annan. För ett lyckat resultat krävs dock att de transplanterade cellerna utvecklas normalt, överlever under lång tid och att de kan överföra syninformation till det centrala nervsystem i den nya värden.
I Lund har vi på Ögonklinikens laboratorium studerat näthinnetransplantation på djur i mer än 15 år. I mitten på 90-talet utvecklades på laboratoriet en metod för transplantation av hel näthinna, vilket visat sig ge mycket god överlevnad och utveckling av transplantaten. Vårt arbete är nu inriktat på att öka antalet nervförbindelser mellan transplantat och värd så att användbar syn uppnås. För att lösa detta kvarvarande hinder använder vi oss av en strategi där både den transplanterade och den sjuka värd-näthinnan utsätts för selektiv syre och näringsbrist (ischemi) i syfte att skapa två enheter av kompletterande celltyper som kan sammansmälta till en komplett näthinna. Metoderna innefattar vävnadsodling av det blivande transplantatet samt utveckling av ett vävnadsvänligt men nedbrytbart membran som tillsammans med den nya näthinnan förs in i det sjuka ögat. Det sistnämnda projektet bygger på nanoteknologi och utförs i samarbete med laboratorium på MIT i Boston.
Frågor om innehållet: Fredrik Ghosh
Uppdaterad: 2012-04-23
