2011-12-22
För sex år sedan lämnade läkaren och forskaren Karsten Ruscher Berlin för postdoktorala studier vid Lunds universitet. Då visste han inte hur länge han skulle stanna i Sverige, men han är fortfarande kvar och i dag är han som laboratorieforskare djupt involverad i den forskning om hjärnans återhämtning efter en stroke som pågår i laboratoriet för experimentell hjärnforskning vid Wallenberg Neurocentrum. (IKVL-forskning)
Lundaforskarna har den senaste tiden uppmärksammats för att man i djurmodeller för stroke bevisat att råttor som behandlas med parkinsonmedicinen L-dopa uppvisar en markant förbättrad motorik.
I förlängningen innebär detta att det terapeutiska fönstret för strokepatienter kan utökas och en betydligt större del av dem som drabbats av en stroke skulle kunna få en bättre vård, skriver Lunds universitet i ett pressmeddelande.
Vissa nervbanor i hjärnan är särskilt viktiga för förmågan att kontrollera rörelser. L-dopa frigör den hos parkinsonpatienter bristande signalsubstansen dopamin vilket återställer ”trafiken” i de för motoriken viktiga nervbanorna.
På samma sätt skulle L-dopa kunna stimulera strokepatientens hjärna i den viktiga återhämtningsfasen. Om metoden visar sig effektiv innebär det att processen för att åter lära sig exempelvis att gå och att klä på sig skulle kunna gå betydligt snabbare.
– Men även om vi forskare på sikt skulle lyckas ta fram ett preparat som har den här effekten, måste patienten ändå fortsätta att träna för att återhämta sig efter en stroke. En kombination av medicin och träning skulle ge bäst resultat, säger Karsten Ruscher, en av forskarna bakom studien där man använt L-dopa i djurmodeller för stroke.
I Tyskland har man redan genomfört motsvarande studier på patienter med så pass intressanta resultat att det gett forskarna i Lund blodad tand. Frågan är när det kan bli aktuellt med en klinisk studie i Lund?
– Det här är så pass intressant att vi gärna vill följa upp det här spåret. Men då krävs det en klinisk studie på cirka 3 000 patienter för att få så stor tillförlitlighet som möjligt, och det tar tid att starta en sådan. Vi pratar kanske om 2-3 år, men mer troligt 4-5 år, säger Karsten Ruscher.
– Möjligheterna finns här, men först och främst måste vi få tillstånd att göra en sådan studie, säger han.
OLLE DAHLBÄCK
Frågor om innehållet: Olle Dahlbäck
Uppdaterad: 2011-12-22
