lu.se

Kirurgi

Medicinska fakulteten | Lunds universitet

Meny

Bukspottkörtelcancer (pankreascancer)

FORSKARGRUPPSLEDARE 

roland andersson
Roland Andersson.

Professor Roland Andersson

MEDARBETARE I FORSKARGRUPPEN

  • Daniel Ansari, dr med vet, ST-läkare
  • Monika Bauden,forskningsingenjör, forskarstuderande
  • Dingyuan Hu, doktorand/Double PhD
  • Katarzyna Said-Hilmersson, laboratorieingenjör
  • Helena Tassidis, dr med vet, universitetslektor
  • Carlos Urey, doktorand
  • Qimin Zhou, doktorand/Double PhD

PROJEKTET 

Bukspottkörtelcancer är fjärde orsaken till död i cancer och den elfte vanligaste cancerdiagnosen med en fortfarande mycket dålig överlevnad. Strax under 900 svenskar insjuknar varje år. Förbättringar efter cellgiftsbehandling har varit ganska marginella och patientlidandet, inte minst pga av tumörorsakad kraftig viktnedgång och smärtproblematik, är betydande. Cancer i bukspottkörteln är förenat med mycket stora kostnader där de sjukdomsrelaterade totala samhällskostnaderna inkluderande "produktionsbortfall" orsakat av för tidig död i Sverige uppgår till cirka 1.7 miljarder kronor årligen.

I kliniska studier görs hälsoekonomiska analyser, resultat av kirurgisk och cellgiftsbehandling, identifikation och beskrivning av olika tumörformer i bukspottkörteln inkluderande den "vanliga" bukspottkörtelcancern (duktal pankreascancer), cystiska tumörer samt mera ovanliga solida tumörer i bukspottkörteln vad avser utfall och specifika tumörkarakteristika som kan vara av prognostiskt värde och även styra val av behandling. Kliniska studier görs vad avser korrelationen mellan tumöraggressivitet, uttryck av specifika receptorer för bl a inflammation, tumörtillväxt, "transportreceptorer" för cellgift mm för att se kopplingar just till effekt och val av olika behandling, samt utfall. Dessutom görs studier med s k proteomikteknik, dvs detaljerad analys av äggviteprofil i blodet på patienter med framför allt riskfaktorer för utveckling av pankreasancer (nydebuterad typ 2-diabetes, hereditär pankreatit och pankreascancer) korrelerat till radiologiska fynd, immunhistokemi, tumöraggressivitet och utfall, allt i syfte att tidigare diagnosticera tumören och därmed uppnå bättre resultat.

Experimentellt (in vitro) görs studier med flera olika cellinjer med bukspottkörtelcancer där olika former av behandling studeras och hur detta potentiellt hämmar tumörtillväxt genom olika mekanismer. Syftet är att dels ta fram nya effektiva "bromsmediciner" baserade på blockering av flera av de mekanismer som visats betydelsefulla för tillväxt av bukspottkörtelcancer och dels att vidareutveckla befintliga och nya typer av cellgiftsbehandling mot bukspottkörtelcancer, i syfte att användas såväl i den rent palliativa situationen som vid s k adjuvant behandling, dvs efter kurativt syftande kirurgi. Synergieffekter mellan cellgifter och övriga kombinationer med tumörbromsande effekt göres med beaktande av tumörernas olika uttryck av tumörutvecklande egenskaper och receptorer. Denna typ av mera individualiserad behandling baserat på tumöregenskaper skulle utgöra ett betydande nytillskott i behandlingsarsenalen.

Kliniska och experimentella studier göres i nationellt och internationellt samarbete, experimentellt och kliniskt inkluderande Wenzhou Medical College och Zhongshan Hospital, Fudan University, Shanghai, båda i Kina samt ett skandinaviskt nätverk (www.hpbscand.org).


AVHANDLINGAR FRÅN GRUPPEN


TIDIG DIAGNOSTIK OCH NY BEHANDLING VID CANCER I BUKSPOTTKÖRTELN


RELATERADE PUBLIKATIONER - 2016

  • Ansari D, Tingstedt B, Andersson B, Holmquist F, Sturesson C, Williamsson C, Sasor A, Borg D, Rystedt J, Bauden M, Andersson R. Pancreatic cancer: yesterday, today, and tomorrow. Future Oncology 2016;12:1929-1946.
  • García Cebrián MJ, Bauden M, Andersson R, Holdenrieder S, Ansari D. Paradoxical role of HMGB1 in pancreatic cancer: tumor suppressor or tumor promoter? Anticancer Research 2016; 36:4381-4389.
  • Åkerberg D, Ansari D, Andersson R. Re-evaluation of classical prognostic factors in resectable ductal adenocarcinoma of the pancreas. World J Gastroenterology 2016; 22:6424-6433. 
  • Ansari D, Aronsson L, Fredriksson J, Andersson B, Andersson R. Safety of pancreatic resection in the elderly: a retrospective analysis of 556 patients. Annals of  Gastroenterology 2016; 29:221-225.
  • Ansari Daniel, Tingstedt B, Lindell G, Keussen I, Ansari David, Andersson R. Hemorrhage after major pancreatic resection: incidence, risk factors, management, and outcome. Scandinavian Journal of Surgery 2016 Feb 29 [Epub ahead of print].
  • Karnevi E, Rosendahl AH, Said Hilmersson K, Saleem MA, Andersson R. Impact by pancreatic stellate cells on epithelial-mesenchymal transition and pancreatic cancer cell invasion: adding a third dimension in vitro. Experimental Cell Research 2016; 346:206-215.
  • Gundewar C, Tong HX, Wang LG, Jin DY, Andersson R, Ansari D. Tissue cytokines in pancreatic ductal adenocarcinoma: a global protein expression study. Oncology Letters 2016; in press.

RELATERADE PUBLIKATIONER - 2015

RELATERADE PUBLIKATIONER - 2014

RELATERADE PUBLIKATIONER - 2013

RELATERADE PUBLIKATIONER - 2012

RELATERADE PUBLIKATIONER - 2011

RELATERADE PUBLIKATIONER - 2010

RELATERADE PUBLIKATIONER - 2009

RELATERADE PUBLIKATIONER - 2007


stoed vaar forskning