lu.se

Kirurgi

Medicinska fakulteten | Lunds universitet

Bukspottkörtelcancer (pankreascancer)

Forskargruppsledare 

roland andersson
Roland Andersson.

Professor Roland Andersson

Medarbetare i forskargruppen

  • Daniel Ansari, dr med vet, leg läk
  • Chinmay Gundewar, forskarstuderande
  • Emelie Karnevi, forskarstuderande
  • Monika Posaric-Bauden,forskarstuderande
  • Katarzyna Said-Hilmersson, laboratorieingenjör
  • Helena Tassidis, dr med vet, universitetslektor
  • Carlos Urey, forskarstuderande

Projektet 

Bukspottkörtelcancer är fjärde orsaken till död betingat av cancer och elfte vanligaste cancerdiagnosen med en fortfarande mycket dålig överlevnad. Strax under 900 svenskar insjuknar varje år. Förbättringar efter cellgiftsbehandling har varit ganska marginella och patientlidandet, inte minst betingat av en tumör-associerad kraftig viktnedgång respektive smärtproblematik, är betydande. Cancer i bukspottkörteln är associerat med mycket stora kostnader där de sjukdomsrelaterade totala samhällskostnaderna inkluderande "produktionsbortfall" orsakat av för tidig död i Sverige uppgår till cirka 1.7 miljarder kronor årligen.

I kliniska studier göres hälsoekonomiska analyser, resultat av kirurgisk och cellgiftsbehandling, identifikation och beskrivning av olika tumörformer i bukspottkörteln inkluderande den "vanliga" bukspottkörtelcancern (duktal pankreascancer), cystiska tumörer samt mera infrekventa solida tumörer i bukspottkörteln vad avser utfall och specifika tumörkarakteristika som kan vara av prognostiskt värde och även styra val av behandling. Kliniska studier göres vad avser korrelationen mellan tumöraggressivitet, uttryck av specifika receptorer för bl a inflammation, tumörtillväxt, "transportreceptorer" för cellgift mm för att se kopplingar just till effekt av olika behandling, val av desamma och utfall. Dessutom göres studier med s k proteomik-teknik, dvs detaljerad analys av äggviteprofil i blodet på patienter med framför allt riskfaktorer för utveckling av pankreasancer (nydebuterad typ 2-diabetes, hereditär pankreatit och pankreascancer) korrelerat till radiologiska fynd, immunhistokemi, tumöraggressivitet och utfall, allt i syfte att tidigare diagnosticera tumören och därmed uppnå bättre resultat.

Experimentellt (in vitro) göres studier med flera olika cellinjer med bukspottkörtelcancer där olika former av behandling studeras och hur detta potentiellt hämmar tumörtillväxt genom olika mekanismer. Syftet är att dels ta fram nya effektiva "bromsmediciner" baserade på blockering av flera av de mekanismer som visats betydelsefulla för tillväxt av bukspottkörtelcancer och dels att vidareutveckla befintliga och nya typer av cellgiftsbehandling mot bukspottkörtelcancer, i syfte att användas såväl i den rent palliativa situationen som vid s k adjuvant behandling, dvs efter kurativt syftande kirurgi. Synergieffekter mellan cellgifter och övriga kombinationer med tumörbromsande effekt göres med beaktande av tumörernas olika uttryck av tumörutvecklande egenskaper och receptorer. Denna typ av mera individualiserad behandling baserat på tumöregenskaper skulle utgöra ett betydande nytillskott i behandlingsarsenalen.

Kliniska och experimentella studier göres i nationellt och internationellt samarbete, experimentellt och kliniskt inkluderande Wenzhou Medical College och Zhongshan Hospital, Fudan University, Shanghai, båda i Kina samt ett skandinaviskt nätverk (www.hpbscand.org).

BMCs forskningsdatabas 

Tidig diagnostik och ny behandling vid cancer i bukspottkörteln

Avhandling från gruppen

Relaterade publikationer 

stoed vaar forskning