Ulf Schött, docent

IKVL-forskning

Söker bättre hantering av blodprodukter

Tyskland är det land i världen som använder mest plasma i samband med allvarliga blödningar. Därefter kommer USA och Sverige.

– Vi har sannolikt en överanvändning av plasma i Sverige. Då det både är dyrt, en bristvara och dessutom kan innebära en risk för patientens säkerhet, borde vi bli bättre på hur vi använder blodprodukter.

Det säger Ulf Schött, docent vid Avdelningen för anestesiologi och intensivvård vid Lunds universitet och medlem av Koagulationsrådet i Södra sjukvårdsregionen, som forskar om blodtransfusioner.

– Det finns statistik på hur mycket blodprodukter som används inom intensivvården i samband med större blödningar, men det finns ingen statistik på hur vi följer de riktlinjer för behandling som finns, säger han.

Nu ska Lundaforskarna titta närmare på hur man använder blodprodukter och koaguleringsfaktorpreparat inom intensivvården. Därefter hoppas man kunna bidra till att bättre riktlinjer tas fram och efterföljs.

– Det får inte vara så att vi använder plasmaprodukter av ren rutin. Det är kanske så att vi ska sätta in ett koaguleringsfaktorkoncentrat tidigare istället för att använda stora mängder dyra blodprodukter, säger Ulf Schött.

Det finns i dag teknisk mätutrustning som kan användas i anslutning till patienter med allvarliga blödningar. Med hjälp av dessa kan personalen på några minuter få svar på olika koagulationsvärden och därmed snabbare bestämma dosering av blodprodukter och koaguleringsfaktorer.

– Ändå väljer vi oftast att skicka iväg proverna till laboratoriet för analys. Något som kanske innebär en halvtimme i förlorad tid i en akutsituation. Det är inte så ofta vi ställs in för stora blödningar, men när vi gör det är det viktigt att vi agerar rätt.

Ulf Schött tror att man inom intensiv- och traumavården med rätt enkla medel kan bli bättre på hur man använder blodprodukter och därmed också öka patientsäkerheten. Han föreslår en obligatorisk utbildning på de så kallade POC-instrument (Point of Care) som finns att tillgå på många intensivvårdsavdelningar i dag.

– Bäst vore om all sjukvårdspersonal, från undersköterska till läkare, skulle få utbildning i att hantera utrustningen. Det går inte att förlita sig på en personalkategori i det här fallet.

– Därför ska vi i vår forskning jämföra olika metoder och hitta en som är så lättanvänd som möjligt, så att alla ska kunna använda den. I grund och botten är den här utrustningen inte svårare att använda än en respirator.

Olle Dahlbäck, Informationsansvarig IKVL