Bilden har länge använts som ett viktigt hjälpmedel inom kirurgin och användningsområdena blir allt fler.
Vid Universitetssjukhuset i Lund opererar sedan en tid neurokirurger med hjälp av endoskopi, så kallad ”titthålskirurgi”, inne i hjärnans hålrum. Exempel på detta är så kallat ventrikulostomi, som kan vara ett alternativ till att en patient med vattenskalle måste få en shunt inopererad. Tillsammans med kirurger från Öron- näs- och halskliniken opererar man med samma teknik bort hypofystumörer genom näsan.
– En sådan operation hade inte gått att genomföra med den här metoden om operatören inte haft hjälp av bilden. Kirurgen vägleds av den rörliga bilden, säger Gunnar Gunnarsson, IT-ansvarig på avdelningen för neurokirurgi vid Lunds universitet och visar på en dataskärm hur operatören med millimeterprecision för upp ett rör som är utrustat med en liten videokamera, genom näsan och in i hjärnan. Vid en operation sänds bilden via modern teknik till en monitor bredvid operationsbordet.
När operationen är avslutad hamnar filmen hos Gunnar Gunnarsson som arkiverar den.
– Vi bandar i dag digitalt alla endoskopioperationer på neurokirurgen. I övrigt filmar vi bara vid behov. Men vår ambition är att ha filmdokumentation på alla standardoperationer, oavsett vilken teknik man använder.
Varför är det då så viktigt att bevara timmar med bildmaterial från olika operationer?
– Dokumentationen är främst avsedd för vår egen personal, så att denne vid behov kan gå tillbaka till en specifik operation. Våra operationsfilmer används främst i utbildningssyfte på läkarutbildningen och vid särskilda utbildningsdagar inom vår klinik. Dessutom förekommer det att vi lånar ut material när Sveriges Television, SVT, behöver bilder till något reportage, berättar Gunnar Gunnarsson.
Men det finns också en annan anledning till den breda dokumentationen.
– Vi har krav på oss från Socialstyrelsen att dokumentera verksamheten och det här är ett sätt att göra det.
En av Gunnar Gunnarssons uppgifter som bildtekniker, (han kallar sig gärna för ”bildfångare”), är att redigera bildmaterialet från de operationer som spelas in på Neurokirurgiska kliniken.
– Jag gör alltid en grovredigering, både när det gäller digitala video-, röntgen- och stillbilder, som jag väver ihop i filmerna. Tillsammans med kirurgen gör jag sedan slutredigeringen, säger Gunnar Gunnarsson som dock inte behöver närvara vid alla operationer som ska filmas.
– Personalen på neurokirurgens operationsavdelning är mycket IT-kunnig, men skulle det uppstå problem kan jag styra inspelningen via nätverket från datorn på mitt tjänsterum, berättar Gunnar Gunnarsson och visar hur hans dator är direkt uppkopplad till den tekniska bildutrustningen på operationsavdelningen.
Gunnar Gunnarsson halkade in på det här med bildhantering lite av en slump.
– Jag har en examen från kulturvetarlinjen i Uppsala med informationsteknik som huvudämne. Jag är dessutom utbildad sjuksköterska. Min formella IT-utbildning inskränker sig till 20 poäng i allmän databehandling, ADB. Innan jag kom hit jobbade jag mest med databaser, eller snarare utformning av sådana. Det var väl när ansvariga på kliniken i mitten av 1990-talet upptäckte att jag var hemma på det här med informationsteknologi som jag hamnade där jag är nu, säger han där han sitter omgiven av datorer med avancerade operationsingrepp på bildskärmarna.
– Bildtekniken och optiken på operationskamerorna utvecklas ständigt, vilket innebär att vi ser mer och mer i bilden, säger Gunnar Gunnarsson som också berättar att han samarbetar med forskare på Rausinglaboratoriet vid universitetet.
– En direkt följd av att det här är ett universitetssjukhus.
Olle Dahlbäck, Informationsansvarig IKVL
Frågor om innehållet: Olle Dahlbäck
Uppdaterad: 2008-01-11
