Magnus Hansson, läkare

Välkänt läkemedel kan få ny funktion

Två varianter av ett läkemedel som redan används kliniskt sedan många år.
Det hoppas en grupp unga hjärnforskare i Lund kan bidra till att reducera de skador i hjärnan som en stroke, traumatisk hjärnskada eller epilepsi orsakar.

Även mot den fruktade sjukdomen ALS, Amyotrofisk lateralskleros, hoppas forskarna på sikt få fram ett preparat som kan gynna patienten.

Det handlar om att försöka kontrollera en mekanism i hjärnans celler som man tror ställer till med stor skada och i värsta fall kan orsaka celldöd hos den som drabbas av en hjärnskada.

– Det är en mekanism som många forskare tidigare inte ansett ha någon viktig funktion eller ens existera i mitokondrierna i hjärnans celler, säger Magnus Hansson, läkare och doktorand på avdelningen för experimentell hjärnforskning vid Lunds universitet, som den 17 november disputerar i ämnet.

Mitokondrien brukar kallas för cellens kraftstation, då det är i den som syre och näringsämnen förbränns till koldioxid och vatten. Skulle mitokondriens normala funktioner störas riskerar cellen att skadas eller i värsta fall dö.

Med hjälp av Cyklosporin A, ett läkemedel som funnits i många år och som kliniskt används för att förhindra avstötning av transplanterade organ, tror sig lundaforskarna kunna reducera den nämnda mekanismens skadeverkningar.

– Vi försöker få fram ett nytt preparat som har specifika egenskaper för att blockera den här mekanismen. Därför har vi utvärderat 20 olika varianter av cyklosporinmolekylen. Ett nytt användningsområde för ett redan välkänt läkemedel, säger Magnus Hansson som i sin doktorsavhandling ”Mitochondrial permeability transition following calcium overload – Its role in neuronal cell death and potential as a pharmacological target” presenterar två för forskarna intressanta kandidater, som båda har de önskade egenskaperna.

– De har kvar sin förmåga att skydda mitokondrierna i cellen men saknar de immunhämmande egenskaperna. Dessa läkemedel har därmed en stabiliserande effekt på mitokondrien som ökar cellens tålighet, säger Magnus Hansson.

Cyklosporin A och en av de två varianter som lundaforskarna identifierat, intresserar också den amerikanska armén.

– De eftersöker ett preparat som de kan behandla skadade soldater med, de som drabbats av en traumatisk hjärnskada eller utsatts för nervgas, berättar Magnus Hansson som tillsammans med forskarkollegan, docent Eskil Elmér, nyligen varit i Washington för att tillsammans med amerikanska kollegor utföra nya experiment.

I samarbete med kollegor i USA har lundaforskarna också gjort två studier på djurmodeller som visat att Cyklosporin A kan påverka ALS, en obotlig hjärnsjukdom som leder till att de nervceller som styr kroppens muskler gradvis förtvinar.

– Studierna visar att de djurmodeller som har en neurodegenerativ sjukdom liknande ALS och som fått Cyklosporin A också lever längre, säger Magnus Hansson som har förhoppningar om patientstudier inom en inte alltför avlägsen framtid.

– I USA planeras kliniska studier där ALS-patienter ska få doser med Cyklosporin A direkt in i det centrala nervsystemet via en pump som opereras in under huden på patienten. Även kliniska försök med Cyklosporin A på patienter med traumatisk hjärnskada pågår vid akademiska centra i USA och finns på planeringsstadiet i Europa, berättar Magnus Hansson som om två veckor åker till Tokyo för att i samarbete med en japansk forskargrupp fortsätta en pågående studie på mänskliga hjärnmitokondrier.

Närmast har han emellertid tankarna på den 17 november då han ska bli doktor i ämnet experimentell hjärnforskning.

Fotnot Cyklosporin A utvanns för första gången på 1970-talet ur en svamp från Hardangervidda i Norge

Olle Dahlbäck, Informationsansvarig IKVL