Systemisk vaskulit är en grupp inflammationssjukdomar i kroppens blodkärl som orsakar mycket lidande hos dem som drabbas.
En grupp forskare i Lund, som anses vara främst på sjukdomarna i Skandinavien, har sin egen syn på småkärlsvaskulit.
Vaskulitsjukdomar anses tillhöra gruppen autoimmuna sjukdomar, men Lundaforskarna tycker begreppet är för snävt och att det fokuserar för mycket på den kognitiva (inlärda) delen av kroppens försvarssystem.
– Vi föredrar att kalla sjukdomarna autoinflammatoriska och inriktar vår forskning mer på fel i det medfödda immunsystemet. Vi har visat att brist på inflammationshämmare kan öka risken att insjukna och tror att fel i det medfödda försvarssystemet också kan uppkomma under åldrandet och i vissa fall leda till inflammation i blodkärl, säger Mårten Segelmark, docent och forskningsledare på Avdelningen för njurmedicin vid Lunds universitet.
Enligt en studie som forskarna i Lund gjort finns det 400 personer i Skåne som fått diagnosen systemisk vaskulit, en grupp inflammationssjukdomar som är livshotande om den drabbade inte får behandling.
– Det är ganska få individer som insjuknar, men de här sjukdomarna kan få allvarliga konsekvenser då de exempelvis kan leda till en stroke, nedsatt lungfunktion eller att patientens njurar slutar att fungera. Får inte patienten behandling leder sjukdomarna till döden, säger Mårten Segelmark.
Men det har hänt mycket på forskningsområdet de senaste åren.
– Vi har i dag lättare för att diagnostisera och klassificera sjukdomarna än vi haft tidigare. Vi har dessutom bättre behandlingsformer att tillgå.
Ett hjälpmedel som finns för att fastställa diagnos är det så kallade ANCA-testet, som kom fram genom danska och holländska forskare redan på 1980-talet, men som ständigt utvecklas av forskarna i Lund. Med hjälp av ett blodprov kan man avgöra om patienten drabbats av någon vaskulit sjukdom.
– Tack vare det hittar vi i dag betydligt fler patienter med vaskulit än tidigare, och dessutom i ett tidigare skede. Att utveckla de här testen är en viktig del av vår forskning i Lund i dag, säger Mårten Segelmark, som själv är klinisk verksam på Njurkliniken.
Systemisk vaskulit kan påverka många organ i kroppen, inte minst njurarna kan få svåra skador. Studier i Lund visar att 5-10 procent av alla patienter som får dialysbehandling har någon form av vaskulit som grundsjukdom.
Därför är det inte särskilt anmärkningsvärt att forskargruppen i Lund består av flera experter inom njurmedicin. Den består dock också av civilingenjörer, cellbiologer och biokemister som i dag främst koncentrerar sin forskning på neutrofilerna, den vanligaste formen av vita blodkroppar.
– Vi undersöker deras struktur och funktion och söker avvikelser mellan patienter och friska försökspersoner, berättar Mårten Segelmark.
Systemisk vaskulit behandlas i dag med läkemedel innehållande cyklofosfamid, ett ämne som är effektivt men som också kan påverka kroppen negativt.
– Det är starka läkemedel som har oönskade biverkningar, men i många fall kan vi i dag ersätta cyklofosfamid med ämnen som har mindre bieffekter.
Vaskulitsjukdomarna förekommer både hos män och kvinnor och är åldersrelaterade, då de flesta insjuknar kring 65 år, men egentligen kan vem som helst drabbas.
– Det finns patienter i alla åldrar. Den yngsta vi haft här i Lund var ett år när denne blev sjuk.
Mårten Segelmark hoppas att forskarna de närmaste åren kommer att förstå vad som orsakar systemisk vaskulit och kan utveckla något som förebygger återfall, då det är sjukdomar som kan vara inaktiva i flera år för att sedan plötsligt bli aktiva igen. I ett patientfall i Lund gick det 19 år mellan första och andra insjuknandet.
– Det här är ingen folksjukdom, men med tanke på hur mycket lidande de här sjukdomarna kan orsaka borde de få större uppmärksamhet.
Fotnot ANCA står för antineutrofila cytoplasmatiska antikroppar
Olle Dahlbäck, Informationsansvarig IKVL
Frågor om innehållet: Olle Dahlbäck
Uppdaterad: 2008-02-22
