Rosa Bandet-kampanj
Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen bland kvinnor.
Varje år får cirka 7 000 kvinnor i Sverige diagnosen bröstcancer och de senaste åren har antalet som drabbas ökat.
– Orsaken till ökningen av antalet bröstcancerfall årligen beror på flera faktorer, säger Lisa Rydén, bröstcancerforskare och överläkare vid kirurgkliniken i Lund.
– Den ökande andelen kvinnor som lever länge är en bidragande orsak, men dessutom finns det en miljöfaktor och en livsstilsfaktor med i bilden.
Samtidigt som antalet upptäckta bröstcancerfall ökat de senaste åren, botas i dag fler kvinnor som drabbas av bröstcancer än tidigare.
– Tidig upptäckt av små tumörer genom hälsokontroll och ökad medvetenhet hos kvinnan kan förklara att vi ibland finner tumörer som har en mycket gynnsam prognos med obetydlig risk att påverka hennes livslängd.
Ungefär två tredjedelar av dem som insjuknar botas med hjälp av kirurgi och eventuellt strålbehandling. Dessutom botar modern tilläggsbehandling med cytostatika och hormonell terapi ytterligare patienter
– I dag upptäcks ofta bröstcancern tidigare och vi har också bättre och effektivare behandling, och den stora utmaningen ligger i att bidra till att individualisera behandlingen alltifrån kirurgi till modern antikroppsbehandling eftersom bröstcancer är en sjukdom med varierande sjukdomsförlopp.
– Den utveckling som skett på behandlingssidan de senaste 15 åren är smått revolutionerande med enhetlig behandling för patienter i olika riskgrupper genom regionala och nationella vårdprogram, berättar Lisa Rydén som själv är kirurg.
Studier under senare år har också utvecklat kirurgin och visat att ett mindre ingrepp i dag kan vara lika säkert som ett större ingrepp.
– Vi behöver inte alltid operera bort hela bröstet och samtliga lymfkörtlar i armhålan på en kvinna som drabbats av bröstcancer, utan även inom kirurgin är behandlingen till stor del individualiserad.
När det gäller exempelvis prostatacancer kan ett blodprov i dag avslöja om en patient drabbats av sjukdomen. Motsvarande finns inte när det gäller bröstcancer. Där heter metoden för tidig upptäckt mammografi.
I Sverige har vi i dag en lagstiftad hälsokontroll med mammografiundersökning för kvinnor från 45 års ålder. De som drabbats av bröstcancer kallas efter att de botats till regelbundna läkarbesök med mammografikontroll tills man fyller 74 år.
Trots regelbunden och noggrann kontroll riskerar en del av dem som botas från bröstcancer emellertid ett återfall senare i livet.
– Ungefär tio procent utvecklar återfall inom fem år, men återfall kan uppträda många år efter att sjukdomen upptäcktes första gången. Det finns patienter som drabbats 30-35 år efter sin första bröstcancer, säger Lisa Rydén.
Svenska forskare har gott anseende när det gäller bröstcancerforskning med bidrag alltifrån mammografistudier, införande av den första typen av medicinsk tilläggsbehandling och idag avancerad tumörbiologisk forskning. Tillsammans med forskare från USA, England och Italien anses man vara världsledande. Nationellt sett är Lund-Malmö och Stockholm de stora forskningsorterna på området.
– Det pågår ett ständigt samarbete mellan bröstcancerforskare, grupper som drar nytta av varandra. Ofta är forskaren drivande i ett projekt och fungerar som bollplank i andra. Det går inte att arbeta ensam med forskning inom ett område som är så utvecklingsintensivt som bröstcancer, säger Lisa Rydén som själv är drivande i två projekt.
– För en kirurg är det naturligt att arbeta med förbättrad diagnostik inför planering av det kirurgiska ingreppet liksom att bidra till smartare urvalsmöjligheter för medicinsk tilläggsbehandling genom tumörbiologisk forskning.
Lisa Rydén tilldelades i år ett postdoctorstipendium från Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning som ska möjliggöra att hon kan ägna sig åt forskning på halvtid under två år.
– Vi fokuserar på lymfkörteldiagnostik och letar bland annat efter metoder att hitta sjuka lymfkörtlar utan operation och jämför uttryck av tumörmarkörer i en tumörgenomsatt lymfkörtel med primärtumören. I ett annat projekt går vi mer på djupet i en grupp av tumörmarkörer som är av särskilt intresse för att välja skräddarsydd medicinsk tilläggsbehandling.
90 procent av de kvinnor som drabbas av bröstcancer botas alltså i dag, frågan är hur nära 100 procent läkarvetenskapen kan komma.
– Cancer är en naturlig del av åldrandet, därför tror jag inte en nollvision är möjlig att nå. Däremot tror jag att i framtiden kommer fler att kunna leva länge och med god livskvalitet i en kronisk fas av sjukdomen med fjärrmetastaser, där endast de ekonomiska förutsättningarna stoppar vad som kan göras, säger Lisa Rydén.
Olle Dahlbäck, Informationsansvarig IKVL
Frågor om innehållet: Olle Dahlbäck
Uppdaterad: 2007-10-05
