I november i fjol fick sjukhusfysikern Linda Knutsson ett glädjande besked från Vetenskapsrådet. Hon fick då klart med ett forskningsanslag på 5,2 miljoner kronor för den bildforskning hon bedriver vid Institutionen för kliniska vetenskaper i Lund. Pengarna kommer att finansiera en forskarassistenttjänst åt henne och Linda Knutsson kommer dessutom att kunna anställa en doktorand för pengarna.
– Det kändes fantastiskt. Det innebär att jag kan koncentrera mig helt på forskningen flera år framöver. Forskarassistenttjänsten är på fyra år, men jag har rätt att utnyttja anslaget i fem år, säger Linda Knutsson, som tillhör professor Freddy Ståhlbergs MR-fysikgrupp på Avdelningen för medicinsk strålningsfysik vid Lunds universitet.
MR står för magnetkamera, och Lundagruppen har i samarbete med BFC, Bild- och funktionsdiagnostiskt centrum vid Universitetssjukhuset i Lund, varit verksam inom MR-forskning sedan 1980-talet.
Linda Knutsson disputerade för snart två år sedan på den metod där man med en magnetkamera mäter det kapillära blodflödet i hjärnan med hjälp av ett kontrastmedel som injiceras i patienten.
I dag studerar hon en annan metod, ASL, arteriell spinnmärkning, som dock har samma syfte, att mäta det blod som strömmar in i individens hjärna, men istället använda vattnet i blodet som internt spårämne för att få fram de värden man söker. En förändring i flödet kan bekräfta att individen drabbats av exempelvis en depression, en demenssjukdom eller en hjärntumör.
– När vi använder oss av den kontrastmedelsbaserade tekniken måste vi sticka en nål i patienten. Det slipper vi när vi använder oss av ASL-metoden. Dessutom kan vi med den nya tekniken göra flera mätningar efter varandra, vilket inte går när vi använder oss av kontrastmedel eftersom det måste gå några timmar mellan injektionerna, förklarar Linda Knutsson.
Det finns också andra fördelar med MR-tekniken och ASL-metoden.
– Patienten slipper att utsättas för joniserande strålning eftersom vi använder oss av en magnetkamera och med ASL-tekniken är det dessutom lättare att få fram absoluta värden på flödet jämfört med den konstrastmedelsbaserade tekniken.
ASL-metoden räknas som en ganska ny teknik, trots att den föreslogs för mer än tio år sedan. Det är dock först under de senaste åren som teknikutvecklingen gett metoden genomslagskraft.
Linda Knutsson har forskat på ASL sedan disputationen för två år sedan och tycker sig nu också se att forskningen är på väg in i en ny fas.
– De här två åren har jag arbetat mycket med metodutveckling, men nu är vi på väg att starta kliniska forskningsprojekt där vi ska testa ASL-metoden. I ett projekt ska vi studera en utvald grupp patienter som drabbats av demens. Syftet med studien är att se om det går att diagnostisera demenssjukdomar med hjälp av den här metoden.
I en annan studie, som redan startat, där patienter som drabbats av en hjärntumör ingår, är syftet att jämföra ASL-metoden med den mer traditionella kontrastmedelsbaserade metoden för att mäta blodflödet i hjärnan.
När ASL-metoden kan tas i kliniskt bruk vågar Linda Knutsson inte svara på.
– Trots att metoden har funnits i några år måste den utvecklas och utvärderas mer innan den kan användas som klinisk rutin.
Olle Dahlbäck, Informationsansvarig IKVL
Frågor om innehållet: Olle Dahlbäck
Uppdaterad: 2008-03-14
