Lars Björck, professor

Viktigt samarbete mellan klinik och BMC

I Sverige finns en stark forskningstradition inom medicinsk mikrobiologi-infektion och i Lund är forskningsivern glödhet på området.
Kopplingen mellan grundforskning och klinisk forskning har på senare år också alltmer hamnat i fokus.

– Vi har under många år studerat olika teoretiska aspekter på den mycket komplexa och intressanta relationen mellan bakterier och den infekterade människan, men vår verksamhet är i dag mer kliniskt inriktad än tidigare. Vi angriper kliniskt viktiga frågeställningar och försöker bearbeta dem med de resurser vi har här på Biomedicinskt centrum, BMC, och på Infektionskliniken. Det är utgångspunkten för hela vårt arbete, säger Lars Björck, professor och högste chef på Avdelningen för infektionsmedicin vid Lunds universitet.

När Lars Björck tillträdde professuren i infektionsmedicin för fyra år sedan var uppdraget tydligt från arbetsgivaren. Medicinska fakulteten ville ha en person som hade ambitionen och kompetensen att integrera grundforskning med klinisk forskning. Lars Björck är specialistkompetent läkare i klinisk bakteriologi, men har också varit professor i medicinsk kemi vid Lunds universitet i 15 år.

– Uppdraget var att bygga en brygga mellan BMC och kliniken och det tycker jag att vi har lyckats med. I dag är åtta infektionsläkare engagerade i olika forskningsprojekt som bedrivs både på BMC och vid Infektionskliniken, för fyra år sedan deltog inte någon i vår forskning, berättar Lars Björck.

Avdelningen för infektionsmedicin har på BMC cirka 40 heltidsanställda forskare och doktorander med olika bakgrund och kompetens; kemister, medicinare, biologer, mikrobiologer och så vidare.

– Det är vår övertygelse att slagkraftig medicinsk forskning i dag kräver forskargrupperingar med bred kompetens som samlas kring angelägna kliniska problemställningar, men som också drivs av ett genuint grundvetenskapligt intresse, säger Lars Björck.

Flera forskningsprojekt pågår parallellt på avdelningen, men ett av huvudprojekten kretsar kring sepsis och septisk chock. Sepsis är en allvarlig sjukdom där inflammationen orsakas av bakterier i blodet, och septisk chock är en direkt livshotande form av sepsis.

– Det är ett av de mest akuta tillstånden inom infektionsmedicinen. Sepsis kan ha ett oerhört snabbt förlopp. Det finns fall där patienten har insjuknat på förmiddagen och sedan avlidit på kvällen, säger Lars Björck.

– Ett viktigt problem att lösa inom infektionsmedicinen är att identifiera patienter som löper risk att utveckla sepsis och septisk chock. Ju tidigare behandlingen sätts in, desto större är chansen att patienten klarar sig. Målsättningen är därför att kunna ställa diagnosen så tidigt som möjligt och vi har identifierat och utvecklat nya diagnostiska principer som ser mycket lovande ut.

Trots modern intensivvård är dödligheten i sepsis och septisk chock oförändrat hög sedan 1970-talet. Enbart i Europa beräknas årligen cirka 150 000 människor avlida i sådana infektioner.

Med tanke på de siffrorna och en alarmerande ökning av resistensen mot olika antibiotika, är det inte svårt att förstå att infektionsforskningen är högt prioriterad, både nationellt och internationellt.

– Ingen annan medicinsk insats har betytt så mycket för människors hälsa som det framgångsrika bekämpandet av infektionssjukdomar under 1900-talet, men tyvärr finns det mycket kvar att göra. Infektionsmedicinsk forskning av hög kvalité är därför fortfarande mycket angelägen, säger Lars Björck.

Olle Dahlbäck, Informationsansvarig IKVL