Kardiologen Inge Edler och fysikern Hellmuth Hertz registrerade den 29 oktober 1953 det första ultraljudskardiogrammet (UCG, idag benämnt ekokardiogram). Resultaten betraktades först med skepsis, men väckte snart stor uppmärksamhet världen över. Detta var den första kliniska användningen av ultraljud inom medicinsk diagnostik.
– Deras metod borde ha renderat i ett Nobelpris. Den var inget mindre än en revolution som förändrat sjukvårdens behandling av patienten, säger Nils-Gunnar Holmer och Kjell Lindström, båda en gång doktorander till Hellmuth Hertz på LTH och sedermera medicinska teknikchefer i Lund respektive Malmö.
I dag används den utvecklade ultraljudstekniken för medicinsk diagnostik som en rutinmetod inom en rad kliniska specialiteter som kardiologi, obstetrik och gynekologi, radiologi, kärl, bröst, bihålor och ögon. Den anses oumbärlig.
Frågan är om det går att få ut mer av tekniken, att få ännu bättre avbildningar av kroppens inre.
– I framtiden kommer vi mycket snabbare att kunna registrera högkvalitativa tredimensionella diagnostiska bilder som samtidigt ger tillgång till helt ny vävnadsinformation. Men för det krävs utveckling av helt nya ultraljudsgivare och mycket kraftfullare datorer än de vi har tillgång till i dag, hur konstigt det än låter, säger Kjell Lindström.
Nils-Gunnar Holmer är av samma åsikt.
– Gränsen är långt ifrån nådd. Vi är nu mitt i en ny era, där utvecklingen går snabbt.
Och det är två professorer emeriti som bör veta, då de ägnat en stor del av sina liv åt medicinsk teknik.
– Vi delade under många år rum på LTH och konstruerade tillsammans många tekniska mätutrustningar som grundade sig på egna idéer eller diskussioner med forskande läkare. En del fungerade utmärkt, andra blev det inget av.
Vad få känner till, är att Nils-Gunnar Holmer och Kjell Lindström tillsammans med dåvarande teknologen Bengt Stavenow är upphovsmän till det trygghetslarm som många äldre i dag bär runt handleden.
– Initialt hade vi inte så stora resurser, men vi lyckades få INTEL Corporation att skänka oss en ännu inte utkommen vidareutveckling av den första mikroprocessorn, 4004, som kunde användas vid utvecklingsarbetet. I samarbete med Ericsson byggde vi i slutet av 1970-talet om en av deras traditionella telefoner så att den skulle fungera som ett aktivt trygghetslarm. Dåvarande socialchefen i Malmö, Bengt Hedlen, tände på idéen, införskaffade ett antal trygghetslarm samt installerade en larmcentral för praktiska tester i Malmö, berättar Kjell Lindström.
– Det finns inte många andra medicintekniska uppfinningar som sparat så mycket pengar åt samhället. När man 1995 vid Linköpings universitet gjorde en utvärdering av trygghetslarmet, så kom man fram till att det besparade samhället en utgift på över en miljard om året.
Nils-Gunnar Holmer och Kjell Lindström hade ett mycket nära samarbete under åren på Institutionen för elektrisk mätteknik på LTH. Så pass att när det var dags för disputation 1978 så gjorde man gemensam sak och disputerade tillsammans, vilket inte är vanligt.
– Det gick inte att sära på oss. Vi gjorde ju i stort allt tillsammans, säger Nils-Gunnar Holmer.
Därför är båda också uppfostrade i fysikern Hellmuth Hertz anda, då denne var chef för avdelningen där idéerna verkställdes.
– Han tog personligen hand om institutionens personal och var mån om att alla på avdelningen skulle må bra.
Kardiologen Inge Edler besökte ofta LTH för att fortsätta det tidigare framgångsrika samarbetet med Hertz och Institutionen för elektrisk mätteknik.
Arne Åsberg blev 1967 först i världen med att kunna visa rörliga tvådimensionella ultraljudsbilder av ett levande hjärta och Edler och Kjell Lindström blev 1969 först i världen med att mäta intrakardiellt blodflöde med ultraljud Doppler teknik.
Nils-Gunnar Holmer utvecklade tillsammans med öronläkaren Magnus Jannert under sin tid på Malmö Allmänna Sjukhus (MAS), en mycket enkel teknik för bihålediagnostik, som fick en stor spridning.
Numera finns även tredimensionella bilder att tillgå och forskning kring nya tillämpningar av ultraljud för biomedicinska applikationer fortgår än i dag hos forskare på LTH.
– Inge Edler var en mycket kunnig och hårt arbetande forskare som på egen hand kartlade stora delar av det mänskliga hjärtat med den nya ultraljudtekniken. Däremot var han inte så bra på att marknadsföra sin fantastiska kunskap till den närmaste omgivningen och fick därför kanske inte den uppskattning han förtjänade i Lund. Däremot var han en välkänd person världen över och hans avhandling blev t.ex. översatt till kinesiska, vilket torde vara ganska ovanligt, säger Nils-Gunnar Holmer och Kjell Lindström.
OLLE DAHLBÄCK
Fotnot: Inge Edler och Hellmuth Hertz tilldelades 1977 det prestigefyllda Laskerpriset:
Frågor om innehållet: Olle Dahlbäck
Uppdaterad: 2012-02-03
