Hans Friberg, överläkare

Kylmetod skyddar hjärnan vid hjärtstillestånd

En person som drabbats av hjärtstillestånd får kroppstemperaturen sänkt till 33 grader.
Metoden används för att skydda hjärnan från syrebrist och allvarliga hjärnskador.

– Det finns bevis för att det skyddar hjärnans funktion och ökar patientens möjligheter att överleva, säger Hans Friberg, överläkare i anestesi och intensivvård.

Hjärtstillestånd orsakas oftast av en hjärtinfarkt och är precis så allvarligt som det låter. När blodcirkulationen i kroppen upphör riskerar patienten, om denne överlever, svåra hjärnskador.

– Experiment visar att metoden fungerar, att en sänkning av kroppstemperaturen skyddar hjärnans celler.

Kylmetoden har använts kliniskt i Lund i fyra år.

– Den metod vi använde på råttor och möss i laboratoriet för tio år sedan, använder vi i dag på människor, säger Hans Friberg som är medicinskt ansvarig på Intensivvårdsavdelningen (IVA) på Universitetssjukhuset i Lund.

På IVA vårdas varje år mellan 40-50 personer som drabbats av hjärtstillestånd. Patienter i coma får kroppstemperaturen sänkt till 33 grader redan på akutmottagningen. Efter ett dygn höjs temperaturen åter till 37 grader. Först efter 3-4 dygn kan läkarna avgöra hur allvarlig hjärnskada patienten drabbats av.

– Av alla patienter som behandlas med hypotermi blir mer än 50 procent helt återställda, säger Hans Friberg.

Kylmetoden är inte unik för Sverige, men svenska forskare anses ha varit drivande vid framtagandet av behandlingsmetoden.
Unikt för Sverige är däremot uppföljningen av de patienter som drabbats av hjärtstillestånd.

– I Lund har vi ett tvärprofessionellt samarbete med andra verksamheter och har god kännedom om vad vi kan dra för nytta av varandra. Trots att det är ett stort sjukhus är beslutsvägarna korta. En bra miljö att jobba i, säger Hans Friberg.

I uppföljningsprocessen är många specialister inblandade; kardiologer, radiologer, neurologer, neurofysiologer, arbetsterapeuter m.fl.

Den forskning som Hans Friberg och kollegor i Lund, Malmö och Helsingborg bedriver, går ut på att identifiera fler metoder för att värdera hjärnskador efter ett hjärtstillestånd.
Två metoder är de som ingår i Malin Rundgrens, doktorand vid Avdelningen för Anestesi och Intensivvård på Universitetssjukhuset i Lund, doktorsavhandling.
I den ena metoden mäter man med hjälp av kontinuerligt EEG den elektriska aktiviteten i hjärnan under hela behandlingstiden.

– Vi kan då tidigare fastställa en prognos för patienten. Studien publicerades i fjol, men måste bekräftas i en uppföljande studie, säger Hans Friberg.

I den andra metoden studerar man med hjälp av blodprover de äggviteämnen som frisätts från hjärnan hos en patient som drabbats av hjärtstillestånd.

– Vi kan med hjälp av dessa följa utvecklingen hos patienten och dra slutsatser av det mönster vi ser.

Hans Friberg ser IVA i Lund som en forskningsintensiv avdelning i framtiden.

– Ambitionen är att skapa en miljö som är positiv till forskning, där varje patient kan värderas för att eventuellt kunna delta i ett forskningsprojekt. Vi har redan i dag en forskningssjuksköterska anställd inom verksamhetsområdet, så det känns som att vi är på god väg, säger Hans Friberg.

Olle Dahlbäck, Informationsansvarig IKVL