Håkan Widner, adj. professor

Parkinsons engagerar forskare

Omkring 20 000 personer i Sverige lider av Parkinsons sjukdom, en neurologisk diagnos som den medicinska vetenskapen i dag saknar bot mot.
Lika många har symptom som påminner om Parkinsons, men är någon annan sjukdom.

– Det är det som vi experter kallar ”sekundär parkinsonism”. Man tror man har Parkinsons men har egentligen någon helt annan sjukdom, eller tvärtom. Viktigt är att man får rätt diagnos, säger Håkan Widner, nyutnämnd adjungerad professor på avdelningen för neurologi vid Lunds universitet.

Den som drabbas av Parkinsons har en skada i basala ganglierna i hjärnan som leder till brist på dopamin, en signalsubstans som fungerar som smörjolja för flera av hjärnans funktioner.

– Basala ganglierna är som servostyrningen på en bil, när allt fungerar går det mjukt och lätt, när det inte finns tillräckligt med olja går det trögt och kostar mycket energi, säger Håkan Widner som också berättar att det är många funktioner i hjärnan som påverkas när inte ”servomotorn” fungerar som den ska.

– Rörelseförmågan blir sämre liksom balansen och så småningom också tankeförmågan. En till synes enkel handling, som att hämta en kopp kaffe, går långsammare. Allting tar längre tid att utföra än tidigare.

Trots att det i dag inte finns någon bot mot Parkinsons finns det god hjälp att få för den som drabbas av sjukdomen. Medicinering är vanligast men en del patienter kan också få en liten pacemaker inopererad i hjärnan som med djupelektrodstimulering blockerar vissa nervbanor.

– Det är en etablerad behandlingsmetod mot de skakningar sjukdomen framkallar som vi länge använt oss av i Lund. Hittills har vi genomfört 350 operationer och vi är inte nöjda ifall vi inte lyckats reducera skakningarna hos patienten med minst 90 procent, säger Håkan Widner.

Trots goda behandlingsmöjligheter mot Parkinsons i dag pågår ständigt jakten på att bli ännu bättre på att behandla de som blir sjuka. Med Parkinsonakademin - som bildades i Lund för snart ett år sedan - i ryggen, finns flera forskningsprojekt i pipeline.

Håkan Widner berättar att man just nu bland annat genomför en klinisk studie i Skåne och Blekinge av patienter och familjer som har en genetisk form av Parkinsons. Forskarna har funnit en släkt på Listerlandet i Blekinge där fyra generationer drabbats av sjukdomen.

– Det är ovanligt då bara 5-10 procent av dem som insjuknar har en ärftlig form av Parkinsons, säger Håkan Widner och berättar att syftet med studien är att försöka förstå betydelsen av att normala äggviteämnen i dopaminceller förekommer i dubbel eller trippel halt.

I ett annat projekt söker man efter biomarkörer som i ett blodprov eller ett prov från ryggmärgsvätskan kan bekräfta om patienten har Parkinsons. Med samma typ av prov hoppas man, om man hittar vad man söker, också kunna följa effekten av en behandling mot sjukdomen.

Vidare försöker man finna bättre behandlingssätt med en ny genterapimetod där man injicerar konstgjorda enzymer lokalt i hjärnan med en förhoppning om att cellerna ska börja producera dopamin.

Fotnot Parkinsonakademin i Lund är Sveriges första kliniska centrum för forskning och behandling kring Parkinsons sjukdom. Akademins syfte är att skapa ett unikt ömsesidigt utbyte mellan grundforskning och klinisk forskning.

Olle Dahlbäck, Informationsansvarig IKVL

FAKTA/ Parkinsons sjukdom

• Sjukdomen är åldersrelaterad, men vem som helst kan drabbas – yngsta patienten som behandlas i Lund var 27 år när han fick sin diagnos
• En procent av alla 70-åringar i Sverige har något som liknar Parkinsons
• Medianen för insjuknande är 50-60 år
• Livslängden påverkas lite, men sjukdomen innebär ett mer komplicerat liv
• Parkinsons behöver inte innebära att man blir rullstolsbunden
• Cirka 25 procent av dem som får Parkinsons blir även dementa, risken ökar fyra gånger jämfört med en person som är frisk